- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
985

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tjära ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ull (Ska., Hall., Blek.), orensat lin (allm.
i Götal., även t. ex. i Sdml. m. m.),
blånor, i Ska. även: djurhår i allm.;
dessutom i vissa sv. o. no. dial.: art, anlag,
gry, fsv. tö n., ämne till spanad o.
vävnad, lin o. hampa = isl. tö, orensad ull
el. lin, no. tö, lin, hampa m. m., ä. da.
fö, (vanl. orensad) ull, ägs. löw- i t. ex.
töwtöl, spinnredskap o. d., av germ.
*töwa-; nära besl. med mlty. touw(e),
tan, verktyg, skeppståg, rep (ty. tan;
icke besl. med tåg 2), meng. touw,
blånor, drev (eng. to w); till got. taujan,
göra, urnord. (preter.) tawiöö (Gallehus),
mlty. tonwen, åstadkomma, göra, utrusta,
garva m. m. (höll. touwen, förfärdiga),
fhty. zouwen, förfärdiga, åstadkomma,
till ie. roten döu, göra, kanske i grek.
doulos (dör. dolos), slav, trål, egentl.:
arbetare (Lorentz IF 5: 342). -
Instru-mentalbildning på -/: fsv. töl n., redskap
= isl. töl, no. töl, ägs. töl (eng. tool\
bildat som skjul, tvål m. fl., alltså av
germ. *töwla- (knappast med Torp Etym.
Ordb. s. 794 av *töwula-); jfr tvetola
under tve-. - Med avs. på
betyd.-växlingen ’göra’ o. ’garva’ se under garva.

2. to n., norrl. dial., dal mellan två
berg, även i ä. nsv., t. ex. Spegel, om
grönt o. slätt jordstycke i bergen = isl.
tö f., avsats i berg, no. tö, grön plätt
mellan berg o. d.; av ovisst urspr.; enl.
Torp Etym. Ordb. möjl. av germ.
*tan-hwö, besl. med (dial.) tå 2 av *tanhn-.

toalett, 1712 (efter Boileau), mera
allmänt först efter 1750, av fra. toilette,
egentl., såsom bl. a. ännu, liten duk (på
toalettbordet), dimin. till toile, duk,
vävnad, av lat. tela, vävnad, av *texlä,
till texere, väva; jfr text, textil-.

tobak, Riksr. protok. 1636: tooback,
förr även tobak såsom ännu i dial. o.
finnl.; enl. Hof uttalades i Sveal. tobak,
men i Vgtl. tobak, Weste 1807 har båda
accentueringarna; i Finnl. under 1600-t.
oftast tub(b)ack, kvar i finnl. dial. =
da. tobak, från ä. ty. tobak (kvar i dial.),
från eng. tobacco; motsv. ä. nsv.
(sällsynt) tabak Palmcron 1642, hos
Stiernhielm neutr., ty. tabd(c)k o. (numera
vanl.) idba(c)k, höll. tabak, ä. eng.
ta-bacco, fra. tabac, från span.-portug.
ta-baco; i de romanska länderna i bruk
under 1500-t:s senare årtionden, i
Tyskland o. 1600; egentl, (liksom t. ex.
majs) ett västindiskt ord som egentl,
betecknade den långa rulle, som
bildades av den i ett majsblad invirade
sönderskurna tobaken; ännu i dag betyder
i det spansktalande Amerika tabaco
’cigarrett’. - Förr, utom röka, även dricka
o. supa tobak (t. ex. Lucidor), såsom
ä. ty. t. trinken (ännu i sydty. dial.) o.
saufen, ä. fra. boire’, med motsvar.
alltjämt i de österländska språken.

tobis, fisksl. Ammodytes (tobianus
m. m.), sandal m. m., Linné 1740 =
da., från ty. tobies(chen), även
tobias-fisch = mlty. tobias, efter Gamla
testamentets Tobias, som med hjärtat o.
levern av en fisk botade sin brud Sara,
som ansattes av Asmodeus, o. med
gallan sin fader Tobias (Tobit), som var
blind.

[Tobo, ortn. Ögtl., se under Tuve.]

tock, nu vanligen om äldre förhåll.:
ett slags fruntimmershatt el.
hårprydnad, 1777 (i övers.), Journ. f. Konster
1815, från fra. toque = ital. tocca osv.,
jfr kymr. loc, mössa.

tocka (sig), värd. (i vissa trakter)
o. dial., flytta (sig) litet till sidan,
Palmcron 1642: ’tacka och niderkrysta’,
Hum-merhielm 1708; Lind 1749: lucka = no.
toka, tnkka, isl. poka; av Torp Etym.
Ordb. s. 793 sammanställt med ägs.
pocerian, löpa hit o. dit, o. sanskr. tujdti
(av ie. */«</-), stöta, driva fram; mycket
ovisst.

tocken, värd.: sådan, se under dylik.

toddy, Gederborgh U. v. T. 1809, OT
1810: toddi, Polyfem 1810, Den oväld,
gransk. 1811 nr 60; jfr i den
nedan-nämnda samtidiga visan av Valerius:
’Dig, menlösa Toddy, dig helgas min
röst’; förr, t. ex. Runeberg, ’ett glas
toddy’ = da. toddy, från eng. -, i sin
tur från hindust. tddi, ett slags
palmvin, i svenskan i Vet. Ak. Handl. 1775
omtalat såsom ’Suri eller Toddy’. -
Åldern av de äldsta beläggen stämmer
med Beskows uppgift i Lefn-m. s. 184:
’En ny dryck, som (vid tiden för
revolutionen 1809) hastigt antogs öfver hela
Sverige, och äfven skänktes oss af
Engelsmännen, var toddy, åt vilken Vale-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free