- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
986

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tjära ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rius, som vanligt, egnade en visa’. -
Med ’även’ syftar Beskow på jamaika
(se j ärna re) o. rom, som vid samma
tid böljade allmännare användas,
liksom också porter o. portvin. - Jfr
tu-ting.

toffel, Widegren 1788 (vartill den nu
föråldrade plur. to f flår, t. ex. 1682, o.
1710), o. äldre samt dial. toffla, Var.
rer. 1538, i ordb. ännu Möller 1808
(kvar i plur. tofflor} = da. 10ff el (jfr
ä. n sv. töffler Laelius 1588), i ä. da.
även toffel, från mlty. tuffel(e),
förkortat av pantiiffel = ty. pantoffel (varav
ä. nsv. pantoffel, -la, t. ex. Schroderus
1629, o. sv. dial., ä. da. pantoffel), från
rom. spr.: fra. pantonfle, ital. pantöfola,
av omstritt o. ovisst urspr.; enl.
somliga av ngrek. p anta p hello s, egentl.:
helkork. - Stå under t of f el n, jfr
Alten 1797: ’hålla oss (män) under
tofflorna’, 1816: Toffel-Taktiken eller
Konsten att underkufva män’ (övers.),
Törneros 1826: ’toffeln sväfvar öfver hans
hufvud’, Almquist 1840: ’varit . . under
toffeln’; motsv. i da., efter ty. nnter
dem pantoffel stehen; jlr fra.
pantouff-lard, toffelhjälte; med syftning på
toffeln såsom representerande kvinnokönet
(i motsats till t. ex. stövlarna). Skon
betraktades i vissa germ. länder fordom
som symbol på herraväldet inom
äktenskapet. Vid t. ex. engelska bröllop
lämnade fadren brudens sko till
brudgummen, som därmed berörde hennes
huvud; liknande bruk kvarleva ännu i
vissa trakter av Österrike.

tofs, Petreius 1615: topffz (om hår),
I. Erici o. 1645: låffs Höö; i ä. sv. (o. vissa
sv. dial.) ofta även tu f s, t. ex.
Schroderus Com. 1640: tufftzen, om hår,
Linné, Sahlstedt; motsv. no. tnfsa, trasa,
klut, tova; av ovisst ursprung; möjl.
till topp (tupp), jfr till
ljudutvecklingen under glufsa, nafsa, rafsa,
rufsa, styvson o. tös s a l slutet; el.
besl. med eng. tuft, tofs, el. med tuva.
- lä. nsv. även biformen dofs,
möt-svar, i dial. - Härtill: ttifsa till (se
d. o.).

[tofsa, ä. nsv., fjantig kvinna o. d.,
se tossa 1 slutet.]

toft, roddarbänk, Dagl. Alleh. 1771,
gotl. tuft, i västsv. dial. även tofte f.
(- E. Carlén: iofta), motsv. isl.popta,
da. tofte, ägs. poft(e) f., mlty. ducht (jfr
t. ex. akter ~ efter, häkta ~ häfta),
fhty. dofta, dosta, av germ. *pnf(s)tön;
sammanställt med litau. tupetti, huka
sig ned (se tjuv); osäkert. - Härtill:
isl. popli m., person som har sin plats
på samma roddarbänk = ägs. gepofla,
kamrat, fhty. gidofto ds.; bildat som
granne o. (ungef.) gesäll. - Alltså
en redan urgerman sk beteckning
liksom t. ex. båt (= isl. beit), skepp,
köl, mast, roder, segel, skot, s t äg,
stäv, åra (detta dock blott uppvisat i
nord. spr., men jfr det urgamla finska
lånordet airo).

Tofta, ortn., se tomt.

tojs, i uttr. veta töjs, Dalins Årg.:
’wet tois . . otäcka’; dunkelt.

tok, toker, i ä. nsv. ofta neutr., t. ex.
Bib. 1541, L. Petri, Messenius, Lucidor
= no. lök, ä. da. tog; knappast
däremot i isl. tilln. Töke, fsv., fno., fda.
personn. Toke; snarast inhemskt, av
dunkelt urspr.; möjl. dock lån o. besl.
med mlty. token, leka, skämta, i vilket
fall ordet måste ha lånats före 1400;
se Noreen V. spr. 3: 90 n. 6. - Samma
genusväxling som i sjåp o. våp (jämte
sjåper o. dial. våper).

tokajer, från ty., efter de ungerska
Tokajbergen; alltså efter ursprungsorten
liksom t. ex. bourgogne, champagne,
m a de ra, mala ga, mö sel, portvin,
scherry.

tolag, ett slags avgifter, i sht:
stapelstad tillfallande avgift av utländska
varor (numera sammanslagna med tullen),
från Ity. tolage, ty. zulage, till to, till,
o. roten i lägga; alltså egentl.: tillägg.
- Härtill familjen. To l a gen (urspr,
som binamn på en tolagstjänsteman).

[Tolarp, gårdn. Smål., se under
Tord.]

[toler, plur., västg. dialektord,
potatis, se d. o.]

tolerera - ty. lolerieren, av lat.
to-leräre, föredraga, urbesl. med tåla. -
Härtill: tolerans, av fra. tolérance, av
lat. tolerantia, tålighet o. d.; ävensom
tolerant, av fra. tolerant.

tolft, se under tolv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free