- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
999

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - toxin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nåd’ = da. traktat, från mlat. tractatus,
skriftlig framställning, behandling, till
lat. tractäre, behandla; se trakta.

traktera, behandla, undfägna = fsv.,
isl.: behandla, överväga = da. traktere,
traktera, ty. traktieren osv., ett
jämförelsevis ungt lån från lat. tractäre (fra.
trailer, eng. treat); se f. ö. trakta. Den
i sv. (osv.) uppträdande betyd,
’undfägna’ förekommer redan i mlat. -
Traktör, en numera så gott som
bortglömd beteckning för ’värdshusvärd’,
»källarmästare», Kurck 1705 (om eng.
förh.), J. Swedberg 1713: ’werden,
krö-garen och tracteuren’, Sthlms stads kal.
1766: Tracteuren, Hr Carl Hagel’,
vanligt till o. 1850. Användes dock (atm.
på sina håll) som titel o. i tilltal ännu
in på 1870-t. till äldre, men den yngre
uppsättningen kallades då redan
allmänt ’källarmästare’. Jfr fra. traiteur
(= ty.).

1. tralla, vb, Bröl. ihugk.: ’Sitter
lallar oc trälar i wråå’, M. Stenbock
1701: tralla; jfr 1651: ’sungit tralla
tralla’ = da. tralle, jfr ty. tralle(r)n,
trailern; av trå la la. Jfr även eng.
frö//, av annat ursprung. - Trall,
Du-ben 1721: ’munnens trall’, förr stundom
neutr., t. ex. 1735: ’sitt gamla trall’.

2. tralla, sbst. (järnv.), 1892 =
no.-da. Iralle, da. trolje, från eng. lroll(e)y,
till frö//, rulla, av meng. trollen, av
ovisst ursprung: de vanliga [-anknytningarna-] {+anknyt-
ningarna+} till fra. tröler, löpa omkring,
o. ty. trollen (nu vanl. refl.), packa sig
i väg, äro högst osäkra; snarare en
imitativ bildning av samma slag som
trilla.

trallor, tärningskast, t. ex. 1888, av
äldre treor alla (nu vanl. all}; jfr alla
(i tilläggen).

trallverk, sjöt, ett slags galler,
Rajalin 1730 = da. tralverk, i ä. da. även
trallier, från mlty. trallie el. holl. tralie,
från rom. spr.: ffra. traille (varav
genom anslutning till ä. fra. trélis, dräll
[se d. o.], fra. treillis, eng. trellis), samma
ord som fra. treille, spaljé, berså av
vinrankor, av lat. trichila, tricla, lövsal,
paviljong (av ovisst ursprung).

trampa, vb - fsv. = da. trampe,
från mlty. trampen = meng., jämte
l-avledn, ty. trampeln, eng. Irample osv.;
med avljudsformen mhty. Irumpfen,
löpa; besl. med got. *analrimpan (i ipf.
anatramp), tränga på; kanske av en
nasalerad form till roten i trappa, el.
innehållande en utvidgning av ie. drem,
springa, i sanskr. drdmali, grek.
dra-mein; jfr f. ö. följ. o. under tråda; se
även trumpen. - Ha(va) trampat
ut barnskorna (även slitit, nött
m. m.). Schroderus 1620: ’Försten hade
trädt vthur sine barneskoor’, fsv. hawa
trudhit sina barnasko; motsvar. i da.,
höll., ty.

trampolin, jfr tidn. från 1808 o. 1809:
trambulinsprång, Wadman 1830:
tram-bolin-, men Sjöberg 1821: trampolin- =
ty. trampolin, av fra. tremplin = ital.
Iremplino, en romansk avledning av
den från germ. spr. lånade stammen i
trampa; jfr ital. Irampoli, styltor osv.

tran, 1526: ’et fath Trän’; förräven
trän, t. ex. 1560, Schroderus Gom. 1640,
fsv. trän i lampe-, sicelatran = no., da.
trän, från mlty. frän = höll. traan,
varifrån även ty. frän o. eng. train(-oil),
förr: trane(-oyle); egentl, ’droppe,
utpressad vid kokning av fett’, av mlty.
frän, droppe, tår, varom f. ö. under tår.
- Ett inhemskt ord för ’trän’ är sv.
dial. lyse, trän i lampor - fno. lyse,
trän = sv. lyse n.

trana = fsv., isl., no. = da. fräne,
motsv. fsax. krano, ägs. eran (eng. crane),
jfr, med i djurnamn vanligt /c-suffix (se
hök), fhty. chrannh (ty. kranich), ägs.
cranoc; nära besl. med grek. géranos,
géren, trana, kymr. g äran ds., litau.
gar-nys, stork, häger, samt avlägsnare med
lat. grus (genit. gruis), trana, fslav.
zer-avi, armen, krunk ds., till en ie. rot ger
av ljudhärmande urspr, (jfr kråka).
Alltså ett djurnamn med indoeuropeiska
anor såsom and l, bäver, gås, lo, mus,
so, ulv, utter o. ie. *rksos, björn (lat.
ursus osv.), under björn. - Övergången
av germ. kr till nord. fr är dunkel; möjl.
sammanhängande med ordets
onomato-poetiska karaktär. - Om vissa av dessa
ord (bl. a. sv. dial. trana) använda som
redskapsbeteckningar se under kran o.
krönika 2. - Om trana i ortnamn
se förf. NoB 4: 150 n., ävensom Kock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free