- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1003

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranchell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- Sädestravens storlek är i Smal. t. ex.
24, 32 el. 40 nekar el. kärvar, i Vgtl.
t. ex. på 2 stukor fördelade 20 par
(heltrave) el. 10 (el. 8) par (halvtrave el.
korttrave), undantagsvis 23 par (vissa
trakter av Skarab. L), i Boh.-l. t. ex. 32
nekar (= 4 el. 8 kurar), i Skåne o.
Danmark oftast 20 (numera mindre strängt
iakttaget), i Norge (vanl.) 24. - Om
ordets begränsning till Götal. se under sky 1.
I Ögtl. förekommer i stället atm. i vissa
trakter uteslutande rök (redan i
Östg.-lagen), så ock i (atm. delar av) Nke (=
hattskyl, av råg) o. på Gotl. rauk (jfr
Gotl.-lagens raukr). På somliga håll i
Smal. begagnas röke om trave på åkern,
medan trave användes om ett visst
antal till tröskning avsedda kärvar.
Travar (långskylar) kallas i vissa trakter
av Nke mugar (jfr allmoge). -
Uppgiften från Vgtl. om 23 par kärvar (för
väntade 24) är märklig. Föreligger här
möjl. något samband med övertron om
»den siste kärven» på åkern?

travellera, dial. o. värd. talspr., i t. ex.
gå och travellera, ungef.: gå o. pyssla,
i dial. även trabellera = no.-da.
trabel-lere; i sv. dial. dessutom travalla,
tra-falja m. m., flitigt arbeta, beskäftigt löpa
omkring (med anslutning till trava), no.
travla, da. travle, vartill da. adj. travl,
flitig, strävsam, från Ity. travailen,
tra-valjen, av fra. travaillcr, arbeta (vartill
sbst. travail osv.), till lat. tripalium, av
tre pålar bestående tortyrredskap (se
tre o. påle); alltså äldst med starkare
betyd.: torteras, plågas.

travestera (i sht om ett slags
skämtsam ombildning av en dikt o. d.),
Hammarsköld i Phosph. 1811, närmast från
ty. travestieren, av fra. travestir (eng.
travesty), av ital. travestire, förkläda, av
lat. träns-, över (se träns-), o. vestire,
kläda (se revetera o. väst 1). -
Härtill: travesti, Ljunggren Est. syst. 1860,
från ty. travestie 1700-t., av eng. travesty
1674, en substantivering av fra. partic.
travesti, fem. -ie (även i eng. 1660-t.),
till travestir.

tre, fsv. t(h)ré, pre = da. tre, väsentl.
gammal ackus. mask. till fsv. prir (=
ä. nsv. tri, vanligt hos Bellman), jfr även
fsv. fem. prea(r), pre, vartill neutr. pry
(se nedan) - isl. prir, f. prjdr, n. prju,
urnord. prijöR nom. fem. (Tune), got.
preis, fsax. thrie, fhty. dri (ty. drei), ägs.
prie (eng. three), motsv. sanskr. trdyas,
grek. trels, lat. tres, fir. tri, f slav. trije,
litau. trys osv. - Fsv. pry n. = ä. nsv.
try, t. ex. gamla bibelövers, ’nu blifwer
tron, hoppet, kärleken desse try’, l Gör.
13: 13, med try som sammanfattning av
olika kön; vanligt ännu på 1700-t.; jfr
Tegnér Nore: ’Och slår med try par
armar som Starkotter’. - Jfr dräll,
tredje, trefaldighet, treggehanda,
trenne, tretton, tretton dagen,
tribun, t r i l o b i t, trio, trippel,
trippel-allians, trivial o. trojadus. -Trea,
i kortspel o. d., med den gamla i-formen
hos t. ex. Bellman: ’Tuan, trian’ Fredm.
ep. nr 42. - Treenig, i högtidl. stil
även treénig, efter ty. dreieinig. Weste
1807 har treénig, men treenighet. -
Tre-männing, dial., syssling, se d. o.

[treakelse, sv. dial., lakrits, se under
teriak.]

tredje, ä. nsv. även tridie (ännu o.
1700), fsv. t(h)ridhie = da. tredje; med
j från oblika kasus (jfr sbst. vilja) av
ä. fsv. pripi, genit. pripia (dalm. treden)
= isl. pridi, got. pridja, fsax. thriddio,
fhty. dritto (ty. dritte), ägs. pridda (eng.
third), svag form till ett adj. motsv.
ieur. *tritiö- i avest, pritya, lat. tertius
(av *trit-; jfr t er s; härav fra. tiers, i
regel ersatt av troisiéme) osv.; med
av-ljudsformen *trtiö- i sanskr. trtlya- m. fl.;
jfr, utan j-avledn., grek. tritös (tértos
m. m.). Grek. trissös (att. trittös),
trefaldig, utgår från ett ie. *lri-kh-ios. -
Tredje statsmakten, om
tidningspressen, se under stat 2.

tredsk, se trilsk.

trefaldighet i
Trefaldighetssöndag, Heliga trefaldig hetsafton osv.,
fsv. thrcefaldoghet, särsk. om det
trefaldiga el. treeniga gudomsväsendet, efter
mlty. drévaldicheit, övers, av lat.
trini-tas; se f. ö. enfaldig. -
Trefaldighet sort, sv. dial. o. ä. nsv., om Viola
tricolor, med syftning på blomkronans
tre färger.

treggehanda, fsv. thrazggia hända,
egentl.: av tre slag, genit. plur. till hand
i betyd, ’art, slag’ o. tre; fsv. thrceggia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free