Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tropp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tropp, trupp, förr utan åtskillnad i
betyd., numera i formen tropp nästan
blott som mil. term, om viss avdelning
(halvpluton) av kompani vid infanteriet
el. underavdelning av skvadron o.
batteri; i allm. betyd, numera nästan blott
trupp; 1625: ’ett fullt tråp’(Finnl.), J.
De la Gardie 1626: trouperne, Joh.
Baner 1629: troper plur. (i betyd,
’trupper’), Protok. 1629: troupe, osv. (formen
med -o- i äldre tid, som det synes,
vanligare än den med -u-) - da. trop, trnp
(jfr särsk. teatertrup), ty. trupp (förr även
tropp, varifrån den sv. formen med -o-)
o., i sht om teatertrupp, truppe, från
f ra. troupe (eng. troop) = i tal. truppa;
ej såsom särsk. förr antagits (o. ännu
t. ex. i Nord. Fam.-bok) av lat. turba,
hop, skara, utan i sin tur av germ.
ursprung; sannol. från ett ord motsv.
meng. pruppe, hop, skara, jfr ofris,
drup-pel m. m., klump (se druva, trubbig).
- Isl. porp, skara, hör tillsamman med
porp, gård, o. har säkerl. ett annat
ursprung (se torp). - Numera skiljes på
pluralformerna troppar o. trupper (den
senare blev nästan regel under 1800-t:s
sista hälft), även tidigare förefaller and.
-ar helst ha använts för o-formen o.
-er för den med -u-, dock utan
nuvarande betyd.-åtskillnad (jfr dock t. ex.
Gosselman o. Fryxell: truppar; i båda
fallen i betyd, trupper; hos den senare
växl. med troppar i samma betyd.). -
I den allmännare betyd, av ’skara, hop’
förekommer ordet redan i Bröl. ihugk.:
’tå giästerne resa sin kos uti tropperne
långa’ (med den felaktiga varianten
trapporna). - Härtill troppa av, 1679 i
mil. anv., Karl XII i brev 1707: ’Carl
Wrangel han trappade . . af (i betyd,
’dog’). Sällsynt: truppa au.
Trosa, stads- o. sockenn., Sdml., fsv.
=, tidigare: Trosö; till ö o. ett
urgammalt namn *Trös å den genom Trosa
sn flytande ansenliga Trosaån, år 1400
kallad Trosbo aa; möjl. till en utvidgad
form av roten i sanskr. dråti, löper,
skyndar, grek. didrdskö, springer, osv.;;
med en i älvnamn ytterst vanlig betyd.
Se förf. Sjön. 1: 645.
1. tross, packning, träng, t. ex. Hund
1605: /rass = da. /ros, från ty.: mlty.mhty.
trosse (ty. tross), av mlat. trossa = fra.
trousse, paket, knippa (eng. truss)9 av
ffra. tourse, av omstritt ursprung. Av
ljud- o. betydelsehistoriska skäl sannol.
ej, med G. Paris m. fl., till lat. thyrsus,
stam, stjälk (av grek. thijrsos, f. ö. okänd
härledning), jfr lombard. lorsa, torza,
halm- el. höknippa. Ej heller, såsom
bl. a. också antagits, till ital. torciare,
binda fast el. tillsamman, till lat.
tortus, vriden (part. till torquere, vrida).
2. tross, tåg, i dial. även: töm,
kor-redskap, Var. rer.: tratz, y. fsv. frös
(plur. trosser 1502) = da. trosse, från
mlty. trosse, trotze (ty. tross(e), av fra.
trosse, drosse = spän. troza; f. ö. dunkelt.
3. tross, dial., avfall, skräp (bl. a.
om gammalt gärdsle) = isl., no., ä. da.
o. da. dial. tros; säkerl., med Torp Etym.
Ordb., besl. med no. trysja, braka, knäcka,
krossa, gotl. frysa, rassla m. m.; alltså
egentl, det som ger ifrån sig ett
rasslande ljud; med samma
betyd.-utveckling som skräp o. där anf. ord.
trossbotten, 1630: trotzbotten, 1653:
trots-, 1734: tråss. Kan sålunda av
formella skäl ej, såsom antages av Noreen
V. spr. 3: 333, innehålla sv. dial. fross,
avfall, skräp (se tross 3), utan måste
sammanhållas med fsv. tratz,
trossbotten, golv, ä. nsv. trotsning, jfr Var. rer.
1538: ’tråtzning eller bielkalagh’, o.
1580: ’Trotzning ofuan på bielken’,
Fer-nander 1695: ’Bielkarna i Tråtsningene’,
König 1752, med -ss- dock redan Johan
III 1573 (jämte -ttz-). F. ö. av okänt
ursprung.
[trotna, sv. dial., svullna, se trutna.]
trots, O. Petri m. fl. i förb. bjuda
trots, 1612: ’till .. tråss’, 1619: ’För sitt
trotz’, i ä. sv. ofta.’tross (ännu hos
Bellman) = da. /roo*s, även: träds, från
mlty. frofz, tros, tratz, träs, från mty.
o. mhty. troz, truz, traz (ty. trotz; trutz
i sht i förb. zu Schutz u. tr.). l ä. ty.
ofta som ett slags interj. för att
uttrycka en utmaning, med samma anv.
inlånad i ä. nsv., t. ex. O. Petri o. i
Ture Jönssons bekanta yttrande hos P.
Svart Kr.: ’Trådz och trådz att the skole
göra någen hedninga eller kettare vtaf
migh i thetta åar’; sedermera även med
följ. a//-sats: ’trotz, dass mir ein mensch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
