Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tropp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
. . meinen mann iiimmt’. varav sv. trots
att . . (t. ex. O. Petri); härav vidare
bruket av trots som prepos. (i ty. först
med dat.: ’trotz deinem widerspruche’
= ’deinem widerspruche sei trotz
ge-boten’, motsv. ä. nsv., t. ex. Balck 1599:
trotz Diefflenom). I ä. nsv. stundom
även adj., t. ex. tråtze varda, bliva oense.
Jfr f. ö. mlty. tröt i tröt beden (jfr ty.
trotz bieten) o. som interj. Av dunkelt
urspr, trots framställda
förklaringsförsök. - Härtill trotsa, jfr Bib. 1541:
trotzan, sbst., förr ofta trossa (ännu
t. ex. Bellman) - da. trodse, från ty.
trotzen.
trottoar, 1799 o. 1820-21: trottoir
(om uti. förh.), av fra. trottoir, till
tröt-ter, trava, trippa, traska, enl. somliga
från germ.: mhty. trotten, som kunde
betraktas som en intensivbildning till
germ. *truöan (= tråda), liksom bocka
till buga osv. Med avs. på bildningen
jfr comptoir : compter (se kontor) o.
lavoir : laver (se lavoar).
Trozelli, familjen., ombildat av ä.
Trozelius, efter Tröstad Ögtl.; jfr
Cavalli av Cavallius, Tro il i av
Troi-lius osv.
trubadur, av fra. troubadour, av
pro-venc. trobador, till provenc. trobar, finna
(fra. trouver), här i betyd, ’uppfinna,
dikta’, av ett vulg.-lat. *tropare, av
omstritt urspr.; bl. a. betraktat som avledn.
av grek. tröpos, bildligt uttryck, trop
(se tropik); i så fall egentl.: bilda
dylika troper; dock ovisst.
trubbig, Arvidi 1651: trubbot; o. 1700:
trubboge plur.; 1735: trubbigt, till sv.
o. no. dial. trubb, kort, tjock, trubbig
figur, i sv. dial. även: äling, da. dial.
trubb, stump, jfr sv. t rubbnos,
trubbnäsa, besl. med ofris, drubbel, klump,
osv. (jfr druva, tropp ävensom v.
Frie-sen Mediagem. s. 87, dock med annan
uppfattning av -bb-); säkerl., att döma
av form o. betyd., en hypokoristisk
bildning, snarast till germ. *prub- i druva,
egentl.: (liten) klump (jfr det på likartat
sätt uppkomna kub b o. stubb), möjl.
med Schade besl. med fslav. trupu, stam
m. m., litau. truputys, smula; el. också
till no. trump osv. (se trumpen),
liksom klabb till k lam p. Motsv. två
förklaringsmöjligheter gälla även för
kub b. - Även använt om sätt, lynne
o. d.; med samma betyd.-utveckling som
i trumpen. - Härtill också vb.
trubba, O. v. Dalin, nu vanl. i den unga
förb. trubba av; möjl. elliptiskt till
trubbig o. sammansättningar med
trubb-.
1. truga, numera i riksspr. blott:
enträget söka förmå o. d., i dial. även:
hota; i den gamla betyd, ’tvinga,
förtrycka’ t. ex. i ä. bibelövers.: ’Den
ogud-aktige trugar den rättfärdige’ Psalt. 37:
12, fsv. prugha (thruwa, se nedan), hota,
tvinga, förtrycka, truga = senisl. pruga,
hota, no. truga, da. true ds. (om formen
jfr nedan); ett speciellt nord. ord, av
germ. *pru%ön, besl. med trycka o. av
somliga även fört samman med litau.
trukstu, truksti, brista, gå itu; till en ieur.
grundrot tru; se trå l o. följ. Ordet är
sålunda sannol. avlägset besl. med de
västgerm. orden för ’hota’ germ.
*prau-jan = fsax. githröön, fhty. drouwen,
drewen (ty. dräuen), ägs. préan, även:
ansätta, plåga, jämte germ. sbst. *prawö-,
hot = t. ex. fhty. droa, vartill
dever-bativet ty. drohen, hota. - Med
övergång av gh (g) till w i y. fsv. även
thruwa, ä. nsv. trufva t. ex. Gustaf II
Adolf, Agneta Horn o. 1657, sydsv. dial.
truva, varav skånska trua = da. true.
2. truga, norrl. dial., skarbåge under
fötterna (när skaren icke bär), även:
trioga Dal., tröga m. m., motsv. no.
trug(a), trjug m. m., nisl. pruga, av
germ. *prugön, *preugön. Sannol. med
grammatisk växling till germ. *pruh- i
fsv. thrö i stenthrö, stenkista, stengrav,
isl. pro, urholkad stock el. sten, 110. tro,
urholkat block, vattenränna m. m., ägs.
priih, ränna, kista (eng. dial. through,
flat gravsten), samt väl även till fsax.
halsthruh, halsboja, fhty. druh, fälla för
vilda djur (jfr t. ex. anv. av stock i
likn. betyd. el. fslav. kläda, bjälke,
fotblock), o. vidare möjl. fhty. druha,
truha, kista (ty. truhe, ty. dial. truch);
besl. med lett. trauks, fat, litau. trukstu,
truksti, springa itu o. d., till ie. roten truk,
klyva o. d. Alltså egentl.: något kluvet,
varav ’träkloss’ o. d. samt beteckningar
för därav förfärdigade föremål. Jfr Liden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
