Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tropp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
no. trump, tung starkt bygd karl, sv.
dial. trompa, kort o. tjock kvinna, sydty.
dial. trump f, klumpig person, osv.;
trumpen alltså egentl.: lik en trump. Av
Rietz s. 751 (i fråga om trumpe) o. Noreen
Spr. o. st. 2: 122 fört till got.
’anatrim-pan (i anatramp), tränga på, m. m. o.
trampa; alltså egentl.: ’(be)tryckt,
klämd’. - I no. även trunken o. trunten.
- Jfr trubbig.
trumpet, jfr ä. nsv. trummet(e),
trom-met, Var. rer. 1538, Bib. 1541 osv. =
da. trompet, från ty.: mlty. trumpit,
trummit = mhty. trumpet, trummet (ty.
trompete), från fra. trompette (eng.
trumpet) o. i tal. trombetta, dimin. till fra.
trompe, ital. tromba ds.; se trumma.
- Den gotiska bibelövers, har i stället
det inhemskt germanska puthaurn, till
en avljudsform till tjuta o. horn.
trupp, se tropp.
trust, Stockh. Dagbl. 1899: ’Samtliga
amerikanska trustar’, från eng. trust,
egentl.: egendom som förvaltas av ett
förtroendemannaråd (a board of
trus-tees); samma ord som trust, förtroende,
av meng. trust, möjl., trots den dunkla
ii-vokalen, från isl. traust (= tröst), jfr
dock Björkman Scand. Loanw. s. 285 n. l.
1. trut (mun), t. ex. Asteropherus
1609, Lucidor; hos Spegel 1685 om
elefantens snabel; redan från början nästan
blott i lägre språk = no.; jfr ä. nsv.
muntrut, trut, Ghronander 1649,
ävensom da. trutmund, med utstående mun;
väl att sammanhålla med det dock blott
en gång belagda fno. prutr, som tycks
kunna ha haft denna betyd.; samma
ord som ä. nsv. trut, pip på kanna, 1626;
jfr mhty. driissel, strupe, men även:
trut, ägs. prote, strupe, ävensom no.
trot(t), trut (som dock har biformen
trunt), o. sv. dial. trutt, flaskmun; av
en s-lös växelform till roten i strut;
se trutna. Jfr härtill t. ex. Persson
Indog. Wortf. s. 444 o. med avs. på
betyd.-vaxlingen t. ex. sv. dial. hit, mun,
trut, pip på kanna o. d., el. gatspråkets
pipen best. f., munnen (Thesleff). -
Däremot ej med Noreen Sv. etym. s. 72
(jfr V. spr. 3: 261: alternativt) besl. med
tryne. - Trut förhåller sig till no.
trunt som strut till strunt.
2. trut, fågeln., Schroderus Lex. 1637,
Broman 1733; av ovisst ursprung;
knappast ljudhärmande (trutarnas läte låter
snarast ’gäck, gäck’).
trutna, sv. dial., även t rot n a, svälla,
svullna, fsv. thrutna, motsvar. isl.prutna,
no. trutna, trotna, da. dial. trutne, till
sv. dial. troten, fsv. thrutin, throtin, isl.
prutinn, no. truten, troten, isl. proti m.,
svullnad (bildat som fsv. bruni, brand,
floti, flytning, spuni, spanad, svidhi,
sveda), fsv. thrutme m., svullnad (bildat
som rutme, ruttenhet, sulme, svullnad,
osv.), ägs. prutian, svälla av stolthet
o. d.; väl till en s-lös variant av i strut,
till en rot med betyd, ’stå ut, vara styv
el. dyl.’, se f. ö. trut 1.
try, Lonicera xylosteum, Brahe Oecon.
1585, Franckenius 1659 osv., av germ.
*treuja- m., avledn. av trä (*trewa-) av
samma slag som t. ex. h äg g till hage;
besl. med ty. hartriegel, Gornus
sangui-nea, av fhty. harttrugili m. m., (om vilket
ord se Björkman ZfdW 2: 215), avledn.
av germ. *trug- i t råg; jfr det från
germ. spr. lånade fra. troéne. Även kallat
benved (se d. o.); i båda fallen efter
det hårda träet. - Try får ej med
Björkman m. fl. formellt identifieras
med fno. trjö, en stundom uppträdande
pluralform av tre, trä. - Om en besl.
avljudande bildning på germ. -ja se tro.
trycka, fsv. prykkia = no. trykkja,
da. trykke, mlty., fhty. drucken (ty.
drucken o. drucken, det senare om
böcker o. d.), ägs. pryccan, av germ.
*pruk-kian, intensivbildning till truga såsom
t. ex. ty. bäcken till buga osv.
tryffel, Linné 1747 (väl i sht Tuber
cibarium), C. Warg 1755 = da. troffel,
från ty. truffcl; väl närmast från fra.,
jfr fra. truffe, vartill möjl. en avledn.
*/rw/?e; sannol. med rätta härlett från lat.
tuber, murkla, knöl, svulst, puckel (jfr
tub er k el, urbesl. med tuva), snarast i
så fall genom förmedling av ett vlat.
tuferem, ackus., genom omkastning
tru-fer-. Härtill också ital. tartufo,
tartu-folo, tryffel, potatis, enl. rätt vanligt
antagande från lat. terror tuber (el.
närmast från en oskisk-umbrisk dialekt;
jfr Brugmann Grundr.2 1: 369 med
litter.); varifrån ty., da. kartoffel osv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
