- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1014

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - trygg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se under potatis slutet). - Enl. andra
utgår dock ty. träffel direkt från ital.
tartufolo.

trygg, fsv. trygger, trogen, trygg,
tryggad = isl. tryggr, da. tryg (med
i-o. HJ-omljud) = got. triggws (med gg
sekundärt utvecklat som i snygg) =
fsax. triuwi, fhty. gitriuwi (ty. treu,
getreu), ägs. (gé)triewe (eng. true, trogen,
sann, jfr truism), av germ. *trewwia-,
med samma avljudsstadium som i got.
triggwa, överenskommelse, ägs. tréow,
trohetslöfte (eng. triice, vapenstillestånd,
egentl, plur.), fsax. treuwa, trohet, fhty.
triuwa (ty. treue), till tro; se d. o. -
Trygg : tro ungef. = bygga : bo. -
Härtill avledn. fsv. trygp, trohet, tro,
säkerhet, fred m. m. = isl. trygÖ, en
bildning på germ. -ipö liksom fr ej d,
tyngd osv.; stundom i nsv. i poesi
(trygd), t. ex. Österling.-Jfr Tryggve.

Tryggve, personn., upptaget från
västnord., fno.-isl. Tryggui, dels som
kortnamn till Sig try g gr o. dels urspr,
tillnamn = fsv. * Trygge i gårdn., fda.
Trygge, till trygg (stam Iryggv-).

trymå, Postt. 1791 i annons; jfr 1752
i betyd, ’rum mellan fönster’, från fra.
trumeau; f. ö. dunkelt (enl. somliga av
ett germ. grundord). Ordet synes ha
inlånats i språket vid ungef. samma
tid som chiffonjé, pendyl, salong,
schäslong, sekretär m. fl.
beteckningar från samma område. Om andra
likartade lån från fra. se f. ö. under
schäslong.

tryne, fsv. try ne = isl. try ne n., da.
tryne (en tr.), växelform till isl. trjöna f.,
da. dial. try na; en speciellt nordisk
bildning av germ. *tren-n-, växl. med
*treu-l- i mhty. triel o. möjl.
*treu-sk-i no. muletr(j)osk, hästmule; stundom
uppfattat som innehållande en
variant-form av ie. roten der, klyva m. m. (se
tära, tjärn, torv, trasa). - Härtill
det i dial. atm. förr rätt allmänna
trynmjöl (skämts.), snus = da. dial.
trynemel. - Ty. har i betyd, ’tryne’ i
stället russel (se rota) o. schnauze,
motsv. eng. snout (se snut); eng.
dessutom bl. a. det romanska trunk (ytterst
lat. truncus, trästam o. d.).

tryta, i ä. nsv, undantagsvis även
svagt böjt (trytte, trytt), fsv. pryta (ipf.
pröt), upphöra = isl. prjöta ds., no.
trjota, no.-da. tryte, ä. da. tryde (saknas
i nda.), got. uspriutan, besvära, mlty.
dréten, vordréten, vara obehaglig,
förtreta (se förtret), fhty. irdriozan ds.
(jfr ty. verdriessen), ägs. (d)préotan, bli
trött, av germ. *preutan, st. vb.
Kau-sativum: germ. *prantian = fsv. pröta,
trötta, vartill trött (egentl, part. pf.;
se ’ d. o.), isl. preyta, använda all sin
kraft på, driva på, kivas m. m., ägs.
prietan, trötta; egentl.: komma sina
egna el. ngn annans krafter att tryta
(bildat som t. ex. det dock ej kausativa
nöta till njuta); kanske dock delvis
denom. av isl. pränt f., trångmål =
ägs. préat (bildat till tryta som t. ex.
isl. brant f., väg, till bryta osv.). Om
inkoativet fsv. throtna osv. se trött.
Till ieur. roten Irud i lat. trudo, tränger,
stöter, fslav. trudu (*troudo~), möda,
osv. - Part. pf. av tryta ingår i
andtruten (1753; se d. o.), sv. dial.
dagtruten, berövad dagen, taltrnten, svarslös.

1. trå, längta, tråna, särsk. i
sammans, åtrå; som enkelt verb vanligt i
dial., men i riksspr. oftast ersatt av
tråna (se nedan), fsv. pra = isl. pra,
da. dial. traa; till sbst. fsv. pra,
längtan, kval (i nsv. sammans, åtrå; jfr
nedan) - isl. pra, ä. da. traa (nu
at-traa), av germ. *prawö-, egentl,
’trängande, trångmål’ (jfr till betyd, trängta
till tränga), o. sålunda = ägs. prawu,
préa, trångmål, plåga; med samma
av-ljudsstadium i germ. vb. *pranjan =
isl. preyja, längta efter, vänta, hålla ut,
no. tr0ya, tillbringa el. fördriva tiden,
tr0, vänta, tr0 seg, roa sig, nordsv. dial.
trö(j) (jfr det besl. sv. dial. tröka, hålla
ut, under tråkig); med avljudsformen
ägs. pröwan, lida (jfr eng. throe,
lidande), fhty. druoén. Till samma ie.
grundrot tru, trycka, som i truga,
trycka. - Härtill inkoativet tråna,
fsv. präna, ävensom trånad, fsv.
thrä-nadher = no. traanad. - Sann öl. är
denna ordgrupp också ytterst besläktad
med de västgerm. orden för ’hota’: ty.
dräuen, drohen osv., varom se närmare
under truga (slutet). - Sbst. fsv. pra,
trånad (i åtrå), ingår i sv, dial, trå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free