- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1015

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - trygg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vale, trå mej osv., använt som ett slags
svordom = ä. sv. trå digh Messenius
1614, trå wåle Chronander 1647 osv.,
ännu Dalin 1853 (som ’pop.’): trå mig,
av fsv. *prä pcér osv., *prä warpe; jfr
Rondeletius 1614: Tråne tu bådhe i
södher och norr, / I öster och wäster tu
aldrigh triwes’; alltså gamla
besvärjelseformler, där trå, såsom ofta i dylika
fall (jfr pocker, skam), kommit att
uppfattas som en beteckning för den
onde. Med avs. på uale jfr sv. dial.
tvi väte (även hos t. ex. Bellman), twij
wärde 1614, till varda, bliva. Jfr f. ö.
förf. 1600-t:s sv. s. 51.

2. trå, adj. (nu blott dialektord),
trägen, efterhängsen, enträgen, styvsint,
ä. nsv. t. ex. L. Petri: ’the tråå
affuundz-bukar’, Sahlstedt 1773, Weste 1807 (som
’pop.’), som adv.: träget, ivrigt, t. ex.
Runius, Spegel (som östg.), Swedberg:
’trått och trägit’, fsv. enthrär, envis,
egensinnig = isl. prdr ds., no. traa,
uthållig, tvär, styvsint, ä. da. traa,
uthållig, ivrig (nordeng. thraw, styvsint,
ovillig; från nord.); vartill fsv. pra, trotsa,
isl. pra n., styv sin th et o. d., prdinn,
egennamn, ä. da. traa, trots; av germ.
stammen pranh-, växelform till
prang-i trång; alltså ungef. samma
grundbetyd, som i föreg.; jfr ägs. pröh, hat,
missunnsamhet, ävensom träta (väl av
*pranhatian) o. enthrcetter, enthrcettin,
envis o. d. Förf. Ark. 11: 348. - I
vissa av de nord. orden föreligger
dessutom möjl. sammanfall med bildningar
av den under trå l behandlade ungef.
likabetydande germ. stammen *praw-.

tråckla, se trockla.

1. tråd, fsv. thrädlier = isl. prådr,
da. traad, fsax. thrdd, fhty. drdt (ty.
dra/i O» ägs. prcéd (eng. ihread), av germ.
*prcéÖii-, bildat med ie. frz-suffix
(liksom t. ex. tåt) till ie. roten tre, vrida,
sno; även: genomborra; jfr grek. trema,
hål, tretös, genomborrad; se f. ö. dr ej a,
drilla o. tarm. - I ty. användes
numera draht blott om tjock tråd,
metalltråd o. d.; annars fadern = famn; se
närmare d. o. Lat. har filum = fslav.
zila, åder (se fil l, filé, defilera,
profil); grek. Zfnon betyder egentl,
’lintråd’. leur, beteckning saknas.

2. tråd i lätt på tråden, motsv.
da. los paa traaden, hör väl på ett el.
annat sätt tillsammans med tråda, enl.
Rietz till ett icke uppvisat maskulint
t råd, fot; jfr fsv. -trop n., trampande,
upptrampad väg, sv. dial. tråd, steg,
upptrampad väg, isl. trod ds., no. trod,
det av foten, som man trampar med;
jfr likbetyd, nsv. lätt på foten.
Otänkbart är dock ej, att i stället tråd l
här ingår, i vilket fall emellertid
betyd.-utvecklingen är oklar (jfr t. ex. F^alk
Vanskabn. i det norske sprog s. 35).
I ä. risv. i stället stundom lätt på
tygeln (om kvinnor), t. ex. Lucidor (Sv.
Vitt.-samf. IV. 462).

tråda i tråda dansen o. d., nu blott
högtidl. el. arkais., i vissa dial. fullt
levande: trå, tro m. m., fsv. tropa,
trudha (ipf. trop, trudde m. m.), träda,
trampa = isl. troöa (ipf. träd), got.
trudan; i övriga germ. spr. ersatt av
ett (sannol. yngre) * tredan -sv. träda 1;
av omstridd o. alltjämt dunkel
härledning; se f. ö. tråd 2, träda 2 o. trade
o. jfr Osthoff Parerga 1: 372. Om
lik-betydande ord på germ. tr- se trampa,
trappa; jfr även under t ren. Dessa
former med tr-, av vilka somliga
knappast äro i egentlig mening besläktade,
ävensom parallellbildningar på germ.
pr- (ie. tr-), t. ex. isl. pramma, gå
tungt, mlty. drampen, trampa, litau.
try pin ds., m. fi., göra det sannolikt, att
vid dessa ords daning onomatopoetiska
faktorer spelat in. - Uttr. tråda
dansen, särsk. i folkv. (förr även tr. i
dansen), syftar på forna tiders gångdanser;
jfr fsv. gä i dans, da. gaa i dans, trodde
dans(en), sv. dial. gå en dans (i Smal.,
atm. ännu på 1880-t.: gå e polketta, en
vals). I fsv. även dragha dans, varvid
kan erinras om att ordet dans hör till
fhty. dansön, draga.

tråg, fsv. trogh, trugh = isl. trög,
da. trug n., mlty. troch m., fhty., ty.
trög, ägs. trög, troh (eng. trough), av
germ. *truga- = ie. *drukö-, avledn. av
ie. dru-, trä (= grek. dry-, sanskr. dru-),
avljudsform till trä; alltså egentl.:
träkärl, o. besl. med fir. drochta, träfat,
tunna. Utan /c-avledn. bl. a. i fsv. tro,
målkärl av viss storlek, av germ. *trauja-\

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free