- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1020

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - träns ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att jämföra med likbetyd, blåbukar).
Otänkbart är därför ej, att här
föreligger en ombildning på -on av ett fsv.
*trænia, plur. *trænior (dial. tränjer),
alltså en avledning av trana,
uppkommen parallellt till tranbär.

1. träns (snöre, galon), r., 1778 (neutr.)
= da. trense (på dräkt, vid knapphål),
från resp. holl. trens p. lty. trense, av
span. trenza, fläta, åttatrådigt rep. Oklart
är förhållandet till likabetyd, ital. treccia
= fra. tresse, varav eng. tress, lock, o. ty.
tresse, galon, varav da. tresse, ä. nsv.
tress Serenius 1734. Båda höra sannol.
ytterst till lat. ord för ’tre, tredje,
tredubbel’: tertius (fra. tresse; närmast till
vb. tresser, fläta), resp. trīnus, bl. a.
trefaldig (span. trenza; närmast till vb.
trenzar). Jfr i så fall till
betyd.-utvecklingen under dräll o. sammet. Se
även följ.

2. träns (betsel), 1707?, Dalin 1740:
trents(en), Lind 1749: et träns = da.
trense, från ty. trense = träns 1.

träsk, jfr Messenius: ’träsket Mälar’,
fsv. þræsk, insjö, träsk. Ordet saknas
i sydsv. dial., men är allmänt i vissa
sveadial., på Gotl., i Norrl., Finnl. o.
Estl.; i Sveal. (med några undantag)
liksom i riksspr. i betyd, ’moras’, men
f. ö. ’(något större) insjö’ (såsom t. ex.
i Luleträsk, Ol. Magnus: Lulatresck);
förekommer ej i Norge o. Danmark.
Av ännu ej säkert fastställd härledning.
Enl. Hultman Finsk tidskr. 1920 s. 449
av germ. *þranhiska-, till sv. dial. trå,
halvt upplöst is, isl. þrána, upplösas,
ruttna, litau. trėszti, ruttna. I de finnl.
ortn. Träiska o. Treijsk(e)by föreligger
då samma ljudutveckling som i fsv.
heist = häst av *hanhista-; jfr samme
förf. Finsk tidskr. 1921
(Finlandssvenskarnas härkomst s. 37 f., separ.). Man
kan också utgå från ett germ. *þraiska-;
jfr i så fall till ljudutvecklingen under
fläsk. Kanske emellertid (såsom f. ö.
redan Karsten förmodat) ej av germ.
ursprung. Även sjö o. tjärn sakna
tilltalande förklaring. — Liden har vid
framställandet av sitt tolkningsförslag,
Ark. 13: 45, ännu icke känt de fsv.
formerna på þ.

träss el. tress, t. ex. träss äss,
tärningskastet ³∕₁, l846: ’Tre (heter) Tress
eller Drei’, av ä. fra. treis (fra. trois).

träta, i ä. nsv. o. dial. även trätta,
fsv. þrǣt(t)a, envisas, envist motsäga,
träta = isl. þrǽtta, da. trætte, väl av
germ. *þranhatjan, ett
iterativum-intensivum till germ. *þranh- i fsv. þrā,
trotsa, osv. (se trå 2), grammatisk
växelform till tränga; jfr parallellbildningen
trängta. Förf. Ark. 11: 348. Man
kunde dock också tänka sig ett germ.
*þranhti-an, avlett av ett vbalsbst.
*þranhti-, liksom t. ex. tvätta till
*þwahtu-, isl. hǽlta, risk, riskera, av
*hanhti-, m. fl., jfr under skätta. —
Härtill sbst. träta, i ä. nsv. ofta trätta,
fsv. þrǣt(t)a = isl. þrǽt(t)a, da. trætte.
— Om växlingen -tt--t se Noreen V.
spr. 4: 74. — Ingår säkerl. i vissa av
de icke få ortn. på Trät-, Trätt(e)-,
med syftning på omtvistade egor, ängar,
fisken o. d., t. ex. Trätängen Vgtl.
(så redan 1616), norrl. Trättforsen,
-varpet, Trättgärde Jtl., jfr fsv.
Trætogærdhe Klm. 1. o. t. ex. 1649: ’de
voro trätse om een åcker’; i vissa andra
vattendragsnamn med samma stam, men
möjl. annan innebörd; med motsvar. i
Norge. Se förf. Sjön. 1: 652 (med litter.).

träv, dialektord, loft i lada el. fähus,
Boh.-l. = isl. þref n., no. trev, ett
västnord, ord; jfr isl. (poet.) þrafni, bjälke;
väl avlägset besl. med lat. trabs, bjälke,
osv. (se torp); f. ö. sammanställt med
det dock dunkla grek. tráphēx, bjälke
m. m. (jämte trápēx); högst osäkert.
Med avs. på betyd.-utvecklingen kan
jämföras under ränne.

trö, dalm., härjed., enl. Rietz (nu väl
utdött), ett sädesmått: en sjättedels
tunna, y. fsv. trö ds. (från Dalarna);
sannol. = ags. trig n., tråg (eng. tray,
tråg, fat, skål), av germ. *trauja- (jfr
av *hauja-). till samma avljudsform
(drou) av trä (germ. *treu-) som ingår
i grek. droitē, (bad)kärl av trä; jfr även
sanskr. drōṇtam, tråg. En motsvar.
ja-bildning av *lreu- föreligger i try;
en annan avljudsform i tråg (germ.
*tru-ʓa-). Se Holthausen IF 17: 294,
Lidén IF 18: 413.

[trö, sv. dial., hålla ut, se trå 1.]

trög, nordsv. dial. traug, träug, fsv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free