- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1038

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tvätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rakt = isl. pvert; med avs. på den nsv.
(värd.) betyd, ’genast’ jfr den analoga
betyd.-utvecklingen hos genast, strax.
- Tvärvigg, Kling Spect. 1735, i boktitel
1761: ’Le Grondeur Eller Tvärviggen’,
förr ofta -vigge, jfr till betyd.-utveckl.
no. tverbloyg, egentl.: tvärplugg, o. Ity.
dweernägel, egentl.: tvärspik.

tvätt, fsv. pvcétter, tvagning, tvätt =
da. tvcet, isl. pvdttr, no. tvaatt; av germ.
*pivah-tu-, till *pwahan = två; med
samma växling av omljudda o. icke
orn-Ijudda former som i de likartade
bildningarna da. blcest<*> sv. blåst, fsv.
vcex-ter (- växt) o. växter osv., jfr även
under sval. - Avledn.: tvätta, fsv.
tlwcetta (pres. -ar) = isl. pvcétta (pres.
-ir), da. tvcette. - Tvätta en neger
vit, ett gammalt o. redan i antiken
uppträdande talesätt, t. ex. i grek. ’tvätta
en etiopier ren’. Jfr bibeln, Jererri.
13: 23: ’Kan ock en Ethioper förwandla
sina hud, eller en parde sina fläckar?’;
hos Luther i stället ein Mohr; jfr fru
Lenngren: ’Bjud icke til ät Moren tvätta’.
Se Hjelmqvist Bibelgeogr. namn s. 70.
- Tvättäkta, i bildl. bem. från
början i sht tidningsord, Göteb. Aftonbl.
1909 nr 283 s. 5: ’De riktigt tvättäkta
salongsradikalerna af hrr P:s o. Å:s
kynne’, V. Norström 1910, NDA 1913,
Steffen, F. Månsson m. fl.; i egentl,
betyd, tidigare, t. ex. Tekn. tidskr. 1878;
efter ty. waschecht.

1. ty, konjunkt., i ä. nsv. även dy,
fsv. py, ty, även o. ursprungligare:
därför att, emedan (jämte py ät, thy thcet),
dessutom o. äldst adv.: därför (ännu i
ä. nsv.), dess (i förb. med kompar.),
dock, motsv. fno. py, isl.-fno. pvi, sällan
pi, no. di, da. ti. Egentl, dat. sg. neutr.
till det, kvar i sv. i ty fall, icke för
ty, jfr dylik, dymedelst, ännu i
gamla bibelövers, t. ex. ’hafwer han
dock, af thy han led, lärt lydno’. Fsv.
py utgår enl. somliga från äldre *plu
(>py genom u-omljud) =
instrumen-talerna fsax. thiu, fhty. diu (jfr t. ex.
Noreen Gesch.3 s. 183; dock tveksamt).
Enl. Kock Ark. 6: 21 har py utvecklats
ur *pvl (= isl. pvi) i relativt
oaccentuerad stavelse. Isl. pvi är i alla
händelser en ombildning av pi i anslut-
ning till hvi (== vi 2). Detta pi (=
got. pei, att m. m.) innehåller (med
Bechtel osv.) i sin tur en gammal ie.
lokativ tei (se dit). En annan bildning
är den got. instrument, pé. - Tyvärr,
fsv. thy wcer, till fsv. py i betyd, ’dess,
desto’. Förr även ty värre, t. ex.
Bellman: ’Han svarar ej tyvärre’; jfr fsv.
thy cer vcerra.

2. ty, sv. dial., orka, förmå, sträcka
sig, räcka till = no. ty(a), hjälpa,
förslå, nå, isl. tyja, sv. (st.) vb, hjälpa
(även té j a, flertydiga biformer till tjöa
ds., delvis st. vb; jfr nedan), da. dial.
tye, orka, hålla ut. Isl. tjöa är
etymologiskt = got. tiuhan, draga, ty. ziehen
osv., alltså även med mlty. ten, varav
ä. nsv. té, begiva sig, té sig till, sluta
sig till; se närmare under kausativet
töja. - Härjämte isl. futltyja [-(Fåfn.-mål),-] {+(Fåfn.-
mål),+} hjälpa, motsvar. fhty. follaziohan
(ty. vollziehen), mlty. vultén; egentl.:
fullständigt draga, varav: utföra, hjälpa
(jfr till betyd. ty. voltstrecken, utföra).
Ur denna sammans, har möjl. tyja
lösgjorts. Tyja : got. tiuhan - isl. flyja :
fsax. fliohan (se fly 3). - Hit hör
också isl. fullting(r), hjälp, bistånd; väl
av *fulltyjing el. att betrakta som en
elliptisk bildning. - I sv. o. no. dial.
är detta ty stundom svårt att skilja
från följ.

3. ty (till), sluta sig till (om ordets
förekomst i nsv. se nedan), fsv. thy,
thya, äldre thydha, ty (till), lita (till),
räkna på - isl. pyda, göra blid el.
vänlig, pyöast e-m (til e-s), ty sig till,
no.-da. ty til, ä. da. ty (de), sluta sig till,
hedra, ägs. (ge)tiedan (även refl.), sluta
sig till; med annan betyd.: got. piupjan,
välsigna, mholl. dieden, hjälpa, gagna.
Avledn. av isl. pydr, vänlig, jfr fsv. thydhin
ds. (sv. dial. tyen, tam, om djur,
efterhängsen), motsv. ägs. gepiede, god, jfr
got. piup n., det goda, ävensom sv. dial.
tydlig, lustig, rolig, fsv. thydheliker,
vänlig, osv. Sannol., med K. F. Johansson
PBB 15: 238, besl. med lat. tutus, trygg,
säker, egentl, part. till tuéri, skydda,
ge akt på (som säkerl. ej, såsom
stundom antages, hör till roten tu, svälla,
vara stark; se tum me osv.). Knappast
talar däremot för denna tolkning (så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free