Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tyg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betyd. t. ex. 1542); av Sahlstedt, Weste
o. Dalin 1853 upptaget (som
landskapsord) under formen tå, fsv. ta, tcé n.,
bygata (jfr Tåby), väg mellan
gärdesgårdar, med sammans, förta, öppen plats
mellan husen el. tomterna o. gatan =
fno. tå, fast tilltrampad plats framför
huset (även i Poet. Eddan), 110. taag,
boskapsfålla, inhägnad för kreaturen el.
teg på en äng m. m., ä. da. förta,
fägata, da. dial. forte ds., da. förtog, -tov,
trottoar, av urnord. *tanhu- (*tanhwia-),
vartill finska lånordet tanhu, tanhna,
omhägnad väg, öppet ställe i byn,
boskapsfålla, stall. Substantiverad form
av ett germ. adj. *tanhn- (*tanhwia~) i
mlty. id, seg, fhty. zdhi (ty. zähe), ägs.
töh (eng. tough), bornholmska täwer ds.,
no. taag, uthållig (om häst m. m.),
outtröttlig; möjl. egentl.: sammanklämd
(varav bl. a.: fast tilltrampad o. d.) o.
rotbesl. med ägs. getingan, trycka,
klämma, osv. (se tång 2). Jfr Bråte Ä. Vstml.
ljudl. s. 4, Karsten Prim. nominalbildn.
2: 198 f. (med litteratur) o. se f. ö. to 2,
sp i l ta o. Tå-, Täby. Med avs. på
betyd, se To Ig.
Tåby, Täby, ortn., fsv. Täby, Tcéby
(runsv. Tabu), till fsv. ta, tce i betyd,
’väg som låg utom tomtrösena o. omgav
bytomterna’. Närmare förf. Ortn. på -by
s. 28, 68, 97.
[tåfsa, ä. nsv., fjantig kvinna, se
tossa 1 slutet.]
1. tåg r., växtsl. Juncus, t. ex. Weste
1807, (o. 1750: togh), sv. dial. sugrot,
ranka, slingerväxt = isl. tag (plur. tågar
o. tcégr), sugrot, no. taag, fiber, liten
sena, besl. med mhty. zdch, zdhe m.,
veke, samt tagel (se d. o.). Jfr tåga 1.
- Avledn.: nisl. tdegja, no. tcégja, korg
av tågor m. m., av urnord. *tägiön,
bildat som en del andra beteckningar för
korg, ryssja o. d., såsom ryssja, tena,
fhty. chiirba, meissa, ägs. spyrte, wilige,
got. snor jo.
2. tåg, rep, fsv. togh = isl. tog, da.
tov (toug), av germ. *tuga- n.; i
avljuds-förh. till germ. *taugö- = isl. taug, ägs.
téag (vartill tiegan, binda; ej direkt att
jämställa med den under töja [-omnämnda-] {+om-
nämnda+} kausativbildningen getiegan,
draga), även i fgutn. ertaug (se örtug);
till roten i got. tiuhan (osv.), draga,
vartill kausativbildningen töja (se f. ö.
d. o.). - Det likbetyd, ty. tan är
alldeles obesläktat; se to. - Tågverk,
övers, av ty. tauwerk, se närmare
under verk.
3. tåg, marsch, o. 1550 (ofta tugh)
= da. tog, från mlty. ioch, resa,
krigståg, av germ. *tuga- n., biform till
*tugi-m. i mlty. toge, resa = fhty., ty. zug-,
vbalsbst. till germ. *tiuhan, draga (se
föreg.); med samma växling av neutral
a-stam o. mask. i-stam som i bett,
drev, grepp, sken, skott, skred,
slag, snitt, steg, svek, sad m. fl.
Jfr ledtåg, s j al (a) tåg. - Sedermera
även, i anslutning till ty.: bantåg; vid
tiden för järnvägarnas införande i
Sverige växlande med en del andra
beteckningar, som röja att man ännu tvekade
om ett lämpligt ord, t. ex. träng,
ång-vagnsträn g, jernträng (-train, kal.
Norden 1851), jernvägsträng (Posthumus
5: 244), el. ångvagnskedja (1842, 1845),
el. det i dial., men även i de bildades spr.
(skämts.) uppträdande snöa (=
snodden), fermsvepet. Fr. Bremer Hem. i n.
verld. 1: 146 (1853) tycks ännu sakna
beteckning för ’bantåg’, utan talar om
att ’afresa med järnvägsvagnarna’. -
Jfr tåga 2, 3, tåglig.
1. tåga, fiber o. d., I. Erici o. 1645
(om hamptågor), yngre avledn. av tåg l,
alltså av -ä-, såsom dialektformerna
tydligt utvisa (t. ex. hall.). Däremot
bör ä. nsv. tågor (-nr) o. 1640 i betyd,
’vidjor’ o. d. förbindas med tåga 2 (-o-).
- Mycket ovisst är, om man hit också
skall föra det likbetyd, da. tave (jfr
Kri-stensen Ark. 15: 58), i så fall med
vokalförkortning framför urspr. g. [-Snarare-] {+Sna-
rare+} bör det väl sammanhållas med
sydsv. dial. tav(e) o. no. tave, varom
under tafs o. Falk-Torp under £ai>e;jfr
även Seip Låneordstud. 1: 100.
2. tåga, seghet, elasticitet, t. ex.
Strand 1763: Ty än den tågan finns
av gamla Göther qvar’, 1807 (om järn),
f. ö. (om personer) t. ex. Callerholm
1852, Wirsén 1881 o. i litter. särskilt i
senare tid (P. Hallström, Karlfeldt m. fl.)
motsv. ett fsv. *togi m. = no. toge ds.,
av germ. *tu%an- till *tinhan, draga, bil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
