- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1044

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tåga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dat av svaga rotstadiet av starkt verb
o. med -a från oblika kasus såsom t. ex.
frossa (fsv. *frosi) till frysa el. sveda
(fsv. svidhi) till svida. - Formellt
samma bildning är no. toge, tråd som
ännu låter töja sig under spinningen,
el. germ. *-fugan i ägs. heretoga osv.
(se hertig) el. sv. dial. tåge, dragstång
(på släde osv.) = no. toge, jfr fem. sv.
dial. toga, taga, dragvidja - no. toga.
- Se f. ö. tåg 2, 3, tygel, tåglig,
töja o. följ.

3. tåga, vb, marschera o. d., o. 1630:
togher af landet, drager, 1635: taga, örn
trupper, samma ord som ä. nsv. tåga,
draga (träns.), H. Bjelke o. 1585 (örn
skepp som dragas i land), jfr dens.:
’(fartygen) tughade sig undher
Skåne-laudett’; förr (liksom stundom ännu,
men i så fall mest skämts.) även om en
person = sv. dial. tåga, draga, sträcka,
töja, isl., no. toga ds., ä. da. toge, ml ty.
togen, fhty. zogon, ägs. togian i ungef.
samma betyd., av germ. *tngön. l sv.
(atm. delvis) säkerl. från mlty. - Detta
gamla samgerm. verb kan vara avlett
av sbst. tåg 2 såsom t. ex. båda
(*bu-Öön) av bud, båd; men kan också
tänkas självständigt uppkommet i förh. till
detta sbst. o. förhålla sig till *tiuhan,
draga, såsom t. ex. borra (förr böra),
lat. förare : lat. ferio, f sax. fiindön,
sträva : finna, fhty. stungön, stoppa :
stinga, fhty. wonön, bo : ie. *uen- i
sbst. vän, osv. (där dock möjligheten
av att en gång befintliga grundnomina
gått förlorade ej får alldeles förbises).

tåglig, i sht dial.: långsam, stilla,
allvarsam, NT 1526, Var. rer. 1538, till
tåg 3 o. tåga 2 i en ursprungligare
verbal betyd. o. i avljudsförh. till töja.

tågna, t. ex. Verelius 1681 = isl.
togna, inkoativ till germ. *teuhan, draga,
jfr isl. part. togenn (se töja, tåg 2, 3).

Tåkern, sjö i Ögtl., av sv. dial. tåka,
fsv. thoka = isl. J)oka, da. taage, dimma;
besl. med dess fsv. namn pughn, en
ålderdomlig bildning med samma betyd.
Sjön är mycket dimmig. Jfr f. ö.
töcken, Noreen Spr. o. st. 2: 124 o. förf.
Sjön. 1: 663. - Ett ännu tidigare namn
på sjön är J u t-, se d. o.

tåla, fsv., isl. pola = da. taale, got,
pulan, fsax. tholön, fhty. dolén, -ön, ägs.
polian (eng. thole), av germ. * pålen (-ön);
jfr även fsax. tholian, fhty. doljan; med
avledn. *pulöi- = mlty., fhty. dult (ty.
geduld), ägs. gepyld, vartill vb. mlty.,
ty. dälden, ägs. gepyldian osv.; till ie.
roten tel(a), lyfta, bära, tåla, varav bl. a.
lat. tollere (av *tln; jfr under
translå t or), lyfta upp m. m., toleräre,
fördraga (se tolerera), latas (av *tlätos),
buren (se relatera), grek. tlenai,
ta-låssai, tåla, fördraga (se tan talis k),
tdlanton, våg, vikt, egentl.: som lyftes
upp (se talang), telamon, bärare,
bärrem (= egenn. Telamon), sanskr.
tu-layati, lyfter upp, väger; med avlägg
även i kelt. o. armen.; sannol. urbesl.
även med tall. - Härtill sbst. fsv.pol
n., tålamod m. m. = isl. pöl; kvar i
sv. ge sig till tåls, motsv. da. slaa sig
til taals. - Tålamod, fsv. tholamödh,
äldre polamöp = ä. da. taalemod (da.
taalmod); jfr ägs. pol(e)möd ds.
ävensom isl. polinmödi m.; till mod i betyd,
’sinne(lag)’ o. d.

tåna, sv. dial., jämte tan a, bindel,
linda, ä. nsv. o. fsv. tåna. taana, av
äldre thäna Sdw. Till.; jämte vb. tåna,
tåna, fsv. täna = ä. da. taane, svepa,
linda; dunkelt; knappast avljudsform till
tänj a.

1. tång, fucus = fsv., isl. pang (n.)
= mlty. dank. Ty., eng. tång, fra. tangue
från nord. Avledn.: isl. pongull,
tångstjälk. Möjl. till germ. roten peng, penh i
tät; alltså egentl.: tät massa. I så fall
kanske till betyd.-utvecklingen att
sammanhålla med det likbetydande sv. dial.
klödder, Smål.-kusten (Sv. Dagbl.
sönd.-uppl. 19. 2. 22 s. 4), som väl måste
sammanhänga med sv. dial. klodd,
klump, kladd. - Ett annat dialektord
för ’tång’ är Otter, t. ex. Vätöm. Uppl.
- Lat. fucus från grek. phykos, urspr,
semitiskt.

2. tång, fsv., da. tång = isl. tpng,
mlty. tange, fhty. zanga (ty. zange), ägs.
tang(e) (eng. tongs, med plur. s), ett
samgerm. ord (dock ej belagt i got.);
av germ. *långö = ie. *dankå; besl.
med ägs. gelingan st. vb, trycka, klämma
(intr.), vartill kausativet ägs. getengan,
fästa samman, foga = isl. tengja, binda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free