- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1047

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tåga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fsv. Personlig konstr. dock redan hos
O. Petri o. i nsv. t. ex. Runeberg: ’Det
är skam att tappra männer / Täckas
tala om en sådan’. Jfr A. Lindqvist
Gramm. o. psyk. subj. s. 135 f.

täcke, jfr fsv. forthcekke n.,
sadeltäcke, sannol. en nybildning till täcka
under påverkan av mlty. dccke f. = ty.
(fhty. decchi), varav da. dcekke; jfr även
fsv. pcek(k)ia, täcke, tak (:pak), samt
fsv. thcekan, leken, ä. nsv. (t. ex. bibeln)
täcken n., täcke, matta (från Ity. deken,
av fsax. thecina osv.), varav (sänge)täke
1649, vilka former ävenledes kunna ha
bidragit till ordets uppkomst. Jfr Tamm
Spr. o. st. 2: 222 f. - Spela under
täcke med, t. ex. Dalins Argus, motsv.
i da., från ty, mit jemand linier einer
decke spielen, med decke i betyd,
’sängtäcke’, blandning av mit j. unter einer
decke stecken el. liegen, egentl, om
vapenbröder, som lågo i samma säng, o.
mit j. unterm hutlein spielen, ’där
hiit-lein står i betyd, av hatt, som brukades
av taskspelare vid utförandet av deras
konster.

Tägnaby, Tägneby, fsv. pceghnaby,
socken o. gårdnamn från södra o. västra
Sv., till genit. plur. av fsv. *pceghn (jfr
runsv. pihn = pegn, piaknaz plur. =
piagnait m. m.) = isl. pegn, fri man,
konungsman, tjänare, fsax. thegan, gosse,
tjänare, krigare, flit}7, deg an (ty. degen,
tapper krigare), ägs. pegen, tjänare,
krigare, adelsman, man m. m., medlem
av konungens personliga följe (eng.
thane, hist., förr ungef.: länsbaron, jfr
till betyd.-utvecklingen baron); nära
besl. med grek. téknon, barn, till roten
i tiktö, föder (aor. élekon); jfr under
tjäna (slutet). Namnet hör sålunda
till den grupp av sv. ortnamn på -by,
som syftar på bosättning av personer
tillhörande samma klass el. stånd, o.
är särsk. att jämföra med Karleby,
Rinkaby (se närmare d. o.) o.
Sven-neby. Jfr även Tegnér.

[täksla, sv. dial., ett slags yxa, se
täxla.]

-täkt i in-, ler-, våldtäkt (alla tre
redan i fsv.) samt grus-, lo v t ak t, av
germ. *-takipö till fsv. taka (- taga),
en bland 4e rätt få inhemska bild-
ningarna med *kt (jfr dock t. ex. fläkta,
lykta 2, rykt, ursäkt,-vakt,
ändalykt); annars i regel från ty. el. Hy.
ord på -cht (vanl. av germ. -ti, där i
inhemska nord. motsvarigheter
stammens slutkonsonant försvunnit). - I
vissa dial. även som enkelt ord i betyd,
’odlad inhägnad jordegendom’.

1. tälja, skära, fsv. tcelghia = isl.
telgja, da. tcelle, av urnord. *talgian,$£r
isl. talga, skärande o. d.; i avljudsförh.
till isl. tjalga, kvist = ägs. telga, fhty.
zelga, egentl.: det avskurna; till en ie.
rot delegh i fir. dluigim, klyver; väl med
Walde utvidgning av ie. del i t. ex. lat
doläre, tillhugga, mlty. tol(l)e, kvist
(varifrån möjl. sv. dial. tolle, tapp, pinne
o. d.). Jfr följ., Tolken o. under
t j allra. - Isl. tjalga osv. föres på
grund av fhty. zuelga av Solmsen PBB
27: 361 f. samman med de ie. orden för
’två’; men zuelga beror säkerl. på
inflytande från zweig; jfr Walde s. 239
(med litter.).

2. tälja, räkna, nu blott högtidl., t. ex.
’hon täljde dagar, täljde nätter’, ’talja
stjärnornas tal’, jfr däremot Kellgren
Byxoriie: ’Tälj dessa hål’, arkaist.
stundom ipf. tålde; med betyd, ’berätta’
kvar i sammans, förtälja, fsv. tcelia
(ipf. tålde), räkna, uppräkna, förtälja,
tala = isl. telja ds., da. tcelle, räkna
(zählen), mlty. teilen, räkna (rechnen
o. zählen), fhty. zellen ds. (ty. zählen
jämte erzählen, berätta), ägs. tellan,
räkna (zählen o. rechnen), mena,
berätta, säga (eng. tell), av germ. *taljan-,
jfr tal l, 2, tala; av osäkert urspr.
Bl. a. de sannol. besl. got. talzjan,
undervisa, förmana, untals, oläraktig,
olydig, göra det högst osannolikt, att,
såsom förmodas av Br0ndal Substrater
og la an s. 151 f., germ. *täljan utgår
från vlat. *taliare = fra. tailler i betyd,
’göra en inskärning’ på det trästj^cke
(ä. sv. karustock, se karva), som i forna
tider brukades vid räkenskapers förande.
Men även om de got. orden ej äro
besläktade, göra de över hela området
spridda germ. *tala-, *talö-, *talön o.
"taljan avgjort intryck av att tillhöra
en inhemsk ordgrupp. Grundbetyd, hos
denna kunde dock i alla händelser vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free