- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1055

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - udda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

udda, adj., förr även udde, fsv. udda,
odda = isl. oddi, no. odde m., odda f.,
ä. da. o. da. dial. odde; lånat i meng.
odde, enstaka, odd, olika, enstaka,
besynnerlig, odds, olikhet, ojämn
fördelning, skillnad, fördel m. m.; till udd,
egentl.: framstickande, varav ’enstaka’
o. d. — Låta udda vara jämt o. d.,
t. ex. 1813, motsv. da. lade fem være
lige
, i no.-da. även syv (Björnsson), ty.
fünf gerade sein lassen (jfr Columbus:
’fem bör vara udda’).

udde, Spegel 1712 = nisl. oddi, no.
o. da. odde:, avledning (med
individualiserande funktion) till udd, såsom t. ex.
borste till borst, stubbe till stubb.
Förr i stället ofta udd i samma betyd,
(se udd). Som ordet i litteraturen ofta
uppträder i bestämd form, kan man
icke bestämma åldern av formen med
-e; sannol. dock samnordisk bildning.

Uddevalla, slutet av 1400-1.:
Oddewalla m. m., dvs. vallarna (slätterna)
vid udden. Jfr f. ö. Lindroth Bohusl.
härads- o. socken n. s. 102.

uddevallare, kaffe med brännvin (el.
stundom konjak), A. E. Holmgren 1843;
förr vanl.: uddevalla, t. ex. Bellman (’en
duktig kallsup uddevalla’), 1803 (plur.:
Uddevallor) Cederborgh, Blanche,
Onkel Adam; stundom stavat med U-; från
stadsnamnet Uddevalla; jfr t. ex. A. E.
Holmgren (bohuslänning) 1843:
’Bohuslänningens älsklingsdryck är
»Uddevallare» . . hvars namn hänvisar på dess
första hemort’; En smedgesälls upplevelser
och äventyr (av Aje), Malmö 1919 s. 69:
’I Göteborg . . kallas (denna dryck) . . för
»uddevallare», i Stockholm heter den
»kask» och här på skånska slätten, tror
jag att de kalla den för »skobogök»’.
Kanske ordlek med udd, jfr ta sig en spets,
spetsa på
. - Drycken är ännu
mycket populär bland allmoge o. fiskare i
Bohusl., men kallas där numera vanl.
kaffehalva; benämningen uddevallare har
förf. icke hört användas inom dessa
samhällsklasser.

ufs m. o. n., (även hofs) urgammalt
dialektord: takskägg (t. ex. Vgtl.), vartill
ufsadrup, -drop, fsv. ups, ops i sammans.
upsadrup (o-), takdropp = isl. ups f.
(upsi m.), no. ufs m., takskägg = got.
ubizwa f., öppen förhall, mlty. ovese,
takskägg, takdropp, fhty. obasa, förhall,
svalgång (ty. dial. obsen, vapenhus i
kyrka), ags. yfes, efes, takskägg (eng.
eaves), jfr ags. yfesdrype, takdropp (eng.
eaves-dropper, lyssnare, egentl.: som står
under takdroppet), av germ. *uƀizwō-,
*uƀazwō- = ie. *upes-wā (osv.), avledn.
av en ie. s-stam *upos, *upes, vartill
grek. (h)ypsi, högt, (h)ýpsos, höjd,
ur-besl. med upp (se d. o.).

ugge (ogge), västsv. dial. (västg. enl.
Leander Holslj. o. hall. enl. Rietz), tagg
av sönderbruten el. skämd tand, fsv.
ugge, (tagg)fena = no. ugge ds., nisl.
uggi; utvidgning av sv. dial., no. ugg,
tagg, i no. även: fiskfena; säkerl. en
sekundär avljudsbildning till no. agge,
tagg (se närmare agg) av samma slag
som no. tigg till tagg el. tipp till tapp
o. topp; i samtliga fallen med
hypokoristisk konsonantförlängning (ss. i kugg,
nagg osv.).

uggla - fsv. = isl. ugla, da. ugle,
av urnord. *uwwalōn, avljudsform till
germ. *ūwilōn m. m. i mlty. ûle, fhty.
ûwila (ty. eule), ags. úla (eng. owl); till
en stam ūw, efter fågelns läte; liksom
en hel del andra indoeur. beteckningar
för ’uggla’ o. ’uv’ t. ex. uv, no. hubro,
ty. uhu, fhty. hûwo, ävensom lat. ulula,
el. ffra. huette (fra. chat-huant, chouan
är egentl, keltiskt, jfr t. ex. kymr. cuan,
som kan vara besl. med slav. sova,
uggla; se Lidén Arch. f. slav. Phil. 28:
36), el. grek. tytṓ el., med b-: lat. būbo,
uv, grek. býās, bỹza ds., armen, bu,
buēč, uggla, osv. - Det är ugglor i
mossen
, t. ex. 1809, motsv. i da.,
ombildning av äldre ulvar, vargar, jfr ä. da.
der er ulve i mosen. I sv. sannol. lån
från da.

ugn, i dial. även omm, fsv. ughn,
oghn, ofn, omn (även: ung, jfr nsv.
ungen i lägre talspr.), motsv. isl. ofn,
nisl. också ónn, no. omn, da. ovn (i
ä. da. även ogn), got. auhns, mlty. oven,
fhty. ovan (ty. ofen), ags. ofen (eng.
oven). Med mycket omstridd o. i
enskildheter alltjämt dunkel förhistoria.
Numera ofta, men troligen med orätt,
fattade som två olika ord: germ. *uᵹna-,
*uhna- ~ *ufna-. Sannol. i stället av en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free