Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
an- 2 i anlete osv.), alltså av germ.
and-, med u-, e- osv. på grund av
tonlöshet; avljudsform till unþ- (i got.
unþaþliuhan, undfly) o. und- (se
undan), som möjl. också ingår i ett el.
annat av de svenska orden på und-. —
Hit höra t. ex. undfå, fsv. untfā (un[d]-,
um-), jfr da. undfange, bli havande
(egentl.: upptaga i sig) m. m., i ä. da.
även ’mottaga’, efter mlty. entvân,
entfangen = fhty. intfâhan (jfr ty.
empfangen), ags. onfón; — undgå, fsv.
untgā m. m. = da. undgaa, från mlty.
entgân - ty. entgehen; — undkomma,
fsv. untkoma m. m. = da. undkomme,
från mlty. entkomen = ty. entkommen;
— undseende, Ramel 1802, Palmblad
o. Adlerbeth 1811 (ej i samtida
ordböcker), till det mycket sällsynta ä. sv.
undse, överse (med), t. ex. 1789,
Adlerbeth, tidigare (enstaka) i andra betyd.
= da. undse, från mlty. untsên (enf-),
rädas för o. d., väl egentl.: undvika att
se på, se bort från. Tycks vara ett av
de ej få ord som o. 1790 inkommo från
da.; jfr undvara; — undskylla sig,
o. 1585 (aktivt), på 16- o. 1700-t. ofta
enskylla (än-), ännu hos Sahlstedt 1773
(med undskylla som biform) o.
Lindfors 1823 = da. undskylde, från mlty.
entschulden = mhty. (jfr ty.
entschuldigen), egentl.: fritaga sig från
beskyllning el. skuld; — undsäga, i äldre
lagspr., hota, allmänt i ä. nsv., fsv.
untsighia ds., även o. egentl.: uppsäga fred
o. vänskap, tro o. huldhet = da.
undsige, från mlty. entseggen i den senare
betyd. = mhty. entsagen ds. (i ty.:
avsäga sig, avstå ifrån); — undsätta, fsv.
untsætia m. m. = da. undsætte, från
mlty. untsetten, befria = mhty.
entsetzen, även: avsätta (= ty.), egentl.:
försätta ur ett visst tillstånd; ty. sich
entsetzen, bliva förskräckt, egentl.: låta
bringa sig ur fattningen; — undvara,
1794 (ej i 1700-t.:s ordb.), närmast från
da. undvære, ombildat av mlty. untberen,
umberen (jfr Tamm Ty. prefix s. 36),
varav sv. umbära (se d. o.). Jfr Journ.
f. sv. litt. 1798: ’Umvara i stället för
umbära (i en övers, av 1798) lär icke
vara Svenska’. — I vissa fall, t. ex.
undfly, möjl. sammansmält med ett
inhemskt und-; jfr got. unþa-þliuhan, i
samma betyd.
[und, ä. nsv., fsv., sår, se under sår,
o. om samma ord i svordomar under
vaserra.]
undan = fsv., där även: ned från =
isl., no., motsv. mlty. unden(e), fhty.
undenân (sammans, med prepos. an; ty.
unten); åtm. i betyd, ’ned från’ bildat
till und- i under med samma avledn.
som innan, nordan osv. I betyd, ’bort
från’ har man sammanställt ordet med
got., fsax. osv. und, intill o. d. (isl. unz,
av und + es), avljudsform till and- i
an- 2 (se d. o.); jfr got. unþaþliuhan,
undfly, o. se under und-; enl. Hultman
Häls.-l. s. 16 n. 2 i denna betyd. möjl.
en bildning av detta und + þan, liksom
ags. sið-ðan. Jfr Undersåker.
undarn, dialektord, även: undar,
undun, mellanmåltid (mellan frukost o.
middag el. middag o. kväll), merafton
o. d., i Jtl. (undun): ’lille-middag’ (kl.
12) = no. undorn, middagsmåltid (vid
tretiden), da. dial. unne(n) (jfr øttønder
under ökt), motsv. got. undaúrni-mats,
frukost, fsax. undarn, niotiden om
morgonen, ags. undern ds., fhty. untorn,
-arn, middag (sydty. dial. untern,
mellanmål; jfr fhty. Untarnesberg, egentl.:
middagsberget); n-avledn. av germ.
*unðer-, emellan, i fsax. undar, ty. unter
= ie. *n̥ter- jämte *enter- i sanskr.
antár, lat. inter, ir. etir,
komparativbildning på -ter (liksom t. ex. efter) till
ie. *in = germ. *in (= sv. prepos. i);
alltså, därest denna nu allmänt antagna
härledning av ty. unter (osv.), emellan,
är riktig, ett annat ord än sv. under
2; ingår bl. a. i översättningslånen
underhandla, underhålla,
underrätta, undervisa. - Sålunda till
grundbetyd, att jämföra med middag, grek.
mesēmbria osv.
Unden, sjö i Undenäs sn Vgtl., förr
kallad Wndede 1346, samt i senare
leden av Åsunden Ögtl. m. fl.; fsv. Und-,
jfr fno. älvn. Und, fno. sjön. Vermundr
m. fl.; Vernersk växelform till germ.
"unþiō- = isl. unnr, bölja, fhty. undia,
ags. ýð. Namnet är identiskt med
Unnen o. besl. med lat. unda
(jfr undulera), sv. vatten, Vättern osv.; grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
