- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1061

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - under ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

serna (dvs. samhällsklasserna) i
uttrycken: öfverklassen och underklassen’; nu
också i da. Även överklass är först
belagt hos Almqvist 1845: ’fruntimmer
i öfverklasserna’ o. därnäst hos
Quiding. Först med den sistnämnde kommo
beteckningarna i bruk, egentl. dock ej
förr än på 1880-talet.

underkunnig, 1696, 1703, Nordberg
1740 osv.; jämte det nu föråldrade vb.
underkunniga (-kundiga, -kunnoga), i
sht refl., göra (sig) underrättad osv.,
1675 osv., ännu åtm. 1760-t;, utan känd
direkt motsvar. i ty.; jfr ty. (sich)
erkundigen, till adj. kundig (se kund o.
kunna); i sv. snarast ombildat i
anslutning till underrätta osv.

underrätta, tidigast (som i ä. ty.) med
två objekt, Gustaf II Adolf 1616, RARP
1630; förr (liksom i ty. osv.) även
’undervisa’, t. ex. 1620: ’Lector Theologiæ
underrättar ungdommen In locis
Theologicis’, Kyrkol. 1686, kvar i vissa dial.
(t. ex. Bjursås Dal.) = da. underrette,
översättningslån från ty.: mlty.
underrichten, underrätta, undervisa,
tillrättavisa, o. ty. unterrichten, av mhty.
underrihten, även: under växelsamtal
undervisa el. visa till rätta, vilket torde
vara grundbetyd., till ty. unter i betyd,
’emellan’, ett annat ord (= lat. inter)
än unter, under; jfr undervisa o. f. ö.
undarn, underhandla, underhålla.

underslev, Gustaf II Adolf, förr även
underschleiff 1626, onderschlöff 1631,
underschlef 1638; tidigare liksom i ä. ty. i
sht om smyghandel (jfr ännu i
författn. 1823: ’underslef eller
smyghandel’, motsv. da. underslæb (jfr nedan),
efter ty. unterschleif, bedrägeri,
försnillning o. d., med något dunkel
vokalisation, egentl.: undandöljande el. dyl., till
mhty. sloufen, komma att glida (av germ.
*slaupian; se särsk. sleif o. slopa),
kausativum till fhty. sliofan, glida (ty.
schliefen); jfr mhty. undersliefen,
bedraga, undersliufære, bedragare. — Hit
hör även ä. nsv. underslef(f), härbärge,
t. ex. 1634, jfr ä. ty. unterschlauf ds.,
mhty. undersleif o. underslouf, gömställe,
ävensom ty. schlupfwinkel ds., till
schlüpfen (schlupfen), glida, intens.-iterat. till
det nämnda schliefen. Se även slup.
— Att i ty. unterschleif anslutning egt
rum till schleifen (av *slaipian; se
släpa) göres troligt av da. underslæb
o. ä..nsv. undanslep, underslev,
Schroderus 1626, jfr mlty. slêpen, släpa.

understundom, fsv. undirstundom (ej i
lagspr.) = fda. understundom,
ombildning, i anslutning till det inhemska
stundom, av mlty. understunden, av
dat. plur. till stunt = stund. - I ä. nsv.
även undertiden, t. ex. L. Petri, Linné,
Livin (1781) = da., efter mlty.
undertîden.

understå sig (äldre belägg nedan) =
da. understaa sig, från mlty. sik
understân
o. ty. sich unterstehen; liksom
ty. sich unterfangen, sich unterwinden
egentl.: företaga sig; så t. ex.
Schroderus 1626: ’han .. understodh sigh at
vinna stadhen Utica’; egentl.: ställa sig
under ngt för att mottaga el. övertaga
det, liksom ty. sich unterfangen egentl.:
gripa under ngt; sedermera med bibetyd.
att företaget är förenat med djärvhet,
dumdristighet. I åtm. de äldre
beläggen är det i vissa fall svårt att avgöra,
om denna betyd, uppträder el. ej, t. ex.
J. De la Gardie 1613: ’uthaff
ohörsam-heett understa mig . . att försvara’, 1689:
’understår sigh . . sin arga intention
en-wijst . . sustinera’. — Fsv. undirstanda
betyder ’förstå’ o. d. (motsv. i ä. nsv.,
under 15- o. 1600-t.) = isl. = mlty.
understân, ags. understandan (eng.
understand); i isl. även: underkasta sig en
sak; även här med utgångspunkt i en
konkret betyd.; se under förstå.

Undersåker, sn i Jtl., fsv.
Undansakir (V-) 1314, Undis- 1351,
Und(e)rs- 1349, Under- 1493 osv.;
sammansmältning av prepos. undan o. under, med
falsk genitivändelse, o. åker: bildat som
Ovanåker el. som Åtvid m. fl.; se
Nordlander Sv. lm. XV. 2: 25.

undersåte, fsv. undirsāti = da.
undersaat, från mlty. undersâte = ty.
untersass, till sitta med samma
avljuds-stadium som i försåt, såte osv.; jfr
fhty. untarsizzan, vara underdånig. —
I något äldre tid brukades i stället ofta
den utvidgade formen undersåtare,
fsv. undirsātare; sedermera undanträngt
bl. a. på grund av Rydqvists ogillande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free