- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1066

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidehvarfvets allmänt beskrutna ord’,
ävensom Geijers polemiska skrift 1812
’Om falsk och sann upplysning’;
uppkommet som övers, av ty. aufklärung,
jfr Zinzendorf 1748: ’Wir leben
bekannt-lich in sehr aufgeklärten Zeiten’,
Wieland 1776: ’Man hat so läng und viel
an der Aufklärung der unsrigen
gearbeitet, dass Männer von Einsicht
endlich auf den Gedanken gekommen sind,
es sei der Sache zu viel gethan worden’,
Teutscher Merkur 1785: ’Das Wort
Aufklärung fängt jetzt allmählich an, . . in
iiblen Ruf zu kommen’. Alltså vid denna
tid i Sv. o. Tyskl. ett typiskt slagord.
— Ordet upplysning finns redan i
fsv. — Jfr O. Hoppe Festskr. t. Sdw.
s. 197 f.

uppmarsch, H. Forssell 1888,
publicistiskt modeord från ungef. 1890-t:s
senare hälft (’socialdemokratiens,
nykterhetsfolkets u.’ o. d.), efter ty.
aufmarsch.

upprepa, L. Petri 1555, ombildning
av ä. nsv. uppreppa, 1541 osv. (vanligt
ännu under förra hälften av 1600-t.),
fsv. upreppa, riva upp, åter framdraga
= ä. da. opreppe, från mlty. upreppen,
till mlty. reppen, röra, varifrån även
fsv. rippa, sätta i rörelse, lyfta, isl.
rippa (upp), ånyo dryfta o. d.; motsv.
ags. hreppan, röra vid, osv.; med flera
tolkningsmöjligheter (jfr Torp Etym.
Ordb. s. 514); att döma av de fornnord.
formerna med -i- möjl. påverkat av en
annan ordgrupp, färo. rippa, hastigt
rycka, osv., som är besl. med vb. repa
(av *ripa). Till detta verb (i dess
nysvenska form) har i alla händelser
upprepa anslutit sig; folketymologiskt
förbindes det väl även med sbst. rep.

uppriktig, i ä. nsv. även: ärlig, äkta,
t. ex. 1546, tillförlitlig o. d., t. ex. P.
Svart = da. oprigtig, från mlty.
uprichtich, även: upprätt = ty. aufrichtig,
avledn. av mlty. uprecht, upricht ds. =
ty. aufrecht, upprätt, sv. upprätt; se
f. ö. riktig.

uppror, Var. rer. 1538, O. Petri o.
1540 (vprorer plur.) = da. oprør, från
mlty. uprôr (holl. oproer, eng. uproar)
= ty. aufruhr, till upp o. mlty. rôr(e),
rörelse = fhty. hruora, besl. med vb.
röra (se d. o.). — I ä. nsv. även
upstöt (se under upplopp), upsätning
(efter mlty. upsettinge).

upprymd, Serenius 1741: ’Uprymdt
sinne’, Lagerström 1744: ’när han intet
var väl uprymd’ = da. oprømt, från
ty. aufgeräumt ds.; egentl, part. pf. till
ty. aufräumen, röja upp, undan, skaffa
ur vägen (urspr.: skaffa rum för, avledn.
av rum), varefter ä. nsv. upprymma,
t. ex. 1544: ’Uprymme Tivedhen’, o.
senare i den därur härledda betyd,
’(genom bortskaffande av hinder) göra
tillgänglig för’, t. ex. Lehnberg 1805, 1809:
’Upprymma hjertat för ädla
samfundspligter’. Upprymd betyder alltså egentl.:
befriad från det som tynger el. besvärar.
— Jfr Lindroth Adjektiv, af particip s. 38 f.

Uppsala, stadsn., omnämnt redan på
900-t. hos norska skalder (fno. Uppsalir)
o. som stad 1164, då syftande på det
nu s. k. Gamla Uppsala, egentl.:
boningarna el. husen där uppe (se sal o.
Sala), enl. Noreen Spr. st. 3: 90, i
motsättning till en nu försvunnen gård Sala
ute på slätten. Namnet överfördes efter
ärkebiskopssätets flyttning 1273 till det
nuv. Uppsala, förr Aros o. (i motsats
till Væstra Aros = Västerås) Östra
Aros
, egentl.: åmynning; se os l, Åhus
m. m. Jfr gårdn. Uppsala Vgtl., no.
Opsal. — Uppsaliensare, förr
upsaliens t. ex. 1842 (best. f. -en), plur.
upsalienser, t. ex. Atterbom 1819, H. Järta
1829, Brinkman, Almqvist, J. Nybom,
Svedelius, med ändelsen närmast från
ty. Jenenser osv., efter lat. Atheniensis
osv. En speciellt lundensisk bildning
är uppsalit, den enda använda i t. ex.
Ahnfelts Studentminnen 1857-59. —
Härtill familjen. Upmark (förr även
Upmarck); taget av sönerna till
rådmannen i Uppsala Erik Hansson († 1684).

uppsats, förr ’förteckning,
promemoria’ t. ex. 1677 o. ännu t. ex.
Kellgren 1796 (under 1600-t. icke sällan
neutr.); i den nu vanliga betyd, ’liten
avhandling’ i en på germanismer rik
övers. från ty. 1799 (avvisat som tyskeri
i Journ. f. sv. litter. 1800) o. ännu ej
hos Weste 1807 = da. opsats, uppsats,
till hälften översatt av ty. aufsatz, till
upp o. sätta; jfr ’sätta upp en skri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free