- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1072

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - utbringa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äldre allmännare, så att uttr. som
förgylld innan- och utantill (Dalin 1853)
nu (utom delvis i Skåne) verka
föråldrade el. på andra åtm. främmande
(något ålderdomliga el. dialektiska) o.
ersättas med utanpå el. utvändigt. Fsv.
utantil betydde ’utanför, i det yttre,
utvärtes, utomhus’; jfr gamla bibelövers.,
l Tess. 4: 12: ’I hafwen eder ärliga med
dem som utantill äro’ (nya övers.: ’stå
utanför’).

utbringa (en skål), motsv. i da., efter
ty. einen toast ausbringen. Härefter u.
ett leve
, motsv. i da.

utbyte i betyd, ’avkastning, vinst’,
Zimmerman 1818 (som övers, av ty.
ausbeute; klandrat i Sv. lit.-tidn. 1818),
Berzelius 1820, Lindfors 1824 osv., i
allmännare el. överförd anv. t. ex. 1865,
Böttiger o. 1875. Ofta klandrat som
danism el. germanism, t. ex. av
Rydqvist Sv. spr. 1. 5: 234. Snarast genom
förmedling av da. udbytte översatt av ty.
ausbeute, till aus o. beuten (se ut o.
byta). Jfr E. Ljunggren Festskr. t.
Sdw. s. 356.

utböling, Lind 1738 i betyd, ’gast,
gengångare av ett mördat barn’, 1800 i
betyd, ’dålig, ohyfsad människa’; egentl,
en dialektal form för det i ä. sv.
mycket vanligare utbörding (jfr hin båle,
stel osv.), av fsv. *utbyrþinger, till
börd, födelse, alltså (i riksspr.) egentl.:
den utanför vår krets födde. I vissa
sydsv. dial. finnes ett likbetydande
ord udböling (osv.), som är bildat av
bol.

ute, fsv. ūte = isl. úti, da. ude, motsv.
got., fsax. ûta, fhty. ûze, väl i regel da.
tiv- el. lokativformer till ut, bildat som
inne osv.

utförsgåvor, o. 1740, Lind 1749; en
till sin uppkomst flertydig
sammansättning; möjl. till ett utförsel, utförande
(jfr Ehrenheim 1912: »utförselförmåga))
i samma betyd.), vilket säkerl. ligger
till grund för ä. sv. utförsöl, traktering
vid liks utförande ur huset; el. också
direkt till vb. utföra, jfr det på
liknande sätt bildade sv. inkörsport,
ävensom under återvändsgränd samt
Tamm Sammans, ord s. 156.

uthärda, se härda.

utkomst, jfr om senare leden an-,
inkomst.

utilist, t. ex. Lundström (Jörgen) 1888,
om V. Lennstrands anhängare, utilism,
Fr. Vetterlund 1890, till lat. ūtilis, nyttig,
till ūtor, nyttjar, brukar (av ovisst
urspr.), med de egentl. grek. avledn. -ism,
-ist; alltså av samma slag som de
likaledes nyklassiska bildningarna
altruism, -ist, deism, -eist,
protektionism, -ist osv. — Dessutom en del
andra, delvis äldre bildningar av
samma grundord, t. ex. utilitarism, -ist
m. m.

utland(et), Palmblad 1843:
utländernas, Brev fr. 1845: utlanden, A. E.
Holmberg 1845: utländerna, av Dalin 1853
riktigt betecknat som ’nytt ord, bildat
efter det tyska Ausland’; ogillat av
Vinterbladet 1853 (men taget i försvar av
Sv. Tidn.); i tyskan i modern betyd,
påträffat först hos Klopstock 1768 (’Nie
war gegen das Ausland / Ein anderes
Land gerecht, wie du!’; jfr Walz ZfdW
13: 32), bildat till ausländer o.
ausländisch, mhty. ûzlendesch. Motsvarigheter
till utländsk o. utlänning finnas
redan i fsv. — Fsv. utland betyder ’jord
som utom tomten tillhör en gård’ (ännu
t. ex. O. v. Dalin) = ä. da. udland,
mlty. ûtland, mhty. ûzlant.

utmärgla, t. ex. Serenius 1741,
översättning av ty. ausmergeln, egentl.: taga
märgeln ur jorden; med folketymologisk
anslutning till märg liksom da.
udmarve.

utom, adv. o. prep., fsv. ūt om,
utomkring, utom, förbi. Ordet har i yngre
tid i en del fall utträngt utan (se d. o.),
bl. a. i sammans., t. ex. utomgårds,
t. ex. Serenius 1741, men tidigare
utangårdhs, fsv. utangardhs; utomlands
(åtm. 1683), tidigare o. i fsv. utanlands.
Jfr enahanda förh. med inom o. innan.

utopi, Almquist 1841 = ty. utopie,
från fra. =, av nlat. Utopia, diktat namn
på den ö, vilken av engelsmannen
Thomas More (Morus) 1516 skildrades som
ett idealland; egentl.: ingenstädes
befintligt land, av grek. ou, icke, o. tópos,
ställe (se topograf). — På 1840-50-t.
blir det hithörande adj. utopisk ganska
allmänt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free