- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1078

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vagn- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

n sv. vangen i lägre talspr.) = isl. vagn,
da. vogn (med vo- av va- som i voks,
vax, vokse, växa, osv.), mlty. wagen,
fhty. wagan (ty. wagen), ägs. wwgn (eng.
wain), av germ. *wagna- = ie. *iwghno-,
i avljudsförh. till fir. /e/i av
*neghno-o. saiiskr. vähana-, till ieur. roten «e</fc,
röra, sätta i rörelse. Besl. med isl.
vägar f. plur., släde, vpgur f. plur., bår,
m. fl. Likbetydande bildningar av samma
rot äro t. ex. lat. vehiculum (se
vehi-kel), grek. ökhos n. (analogisk
ombildning av äldre *ékhos av *negh-), litau.
vezimas. Se f. ö. väga o. v a gon g. -
Vagnen har utan tvivel indoeuropeiska
anor. Säkrare än av ovanstående
motsvarigheter framgår det av t. ex. de
gemensamma beteckningarna för
Vagnsaxel’ (se axel 1), ’hjul’ (se hjul o. ratt),
’nav’ (se d. o.) m. fl.; jfr även ok o.
under tistel 1. - I vissa götal. dial.
även i betyd, ’spinnrock’, vanl. i förb.
spånvagn jämte spånkårra o. spånstol
(se rock 2), nu möjl. utdöda. -
Vagnslider, se lider. - Jfr Wagner.

Vagn- i sv. ortn., se följ.

Vagnhärad, sn i Sdml., fsv. Vag(h)n~
hceradh-, att sammanhålla med gårdn.
Vagn (- fsv.) Edsbro sn Uppl., fsv.
Vagnabwk, nu Vagnabäck Hall., fno.
gårdn. Vagnella (nu Vognill), väl egentl,
ånamn (se Rygh NG 14: 189), o. väl
även t. ex. Vagnö Blek., Vagnsunda
Uppl. o. sjön. Vagnaren (Van g n er n),
vilkas fsv. former äro mig obekanta.
Enl. J. V. Svensson NoB 5: 118 ingår
i Vagn h är a d möjl. egentl, ett å- el.
önamn, varför kunde tala de ovan
anförda namnen på Vagn- av detta slag.
I så fall med den i å- o. önamn icke
ovanliga avledn. -n, jfr fsv. ånamnen
Dumn, Gimn, *Rotn i Ronneby osv.
el. önamnen fsv. Alsnö, nu Adelsö,
Ampnö, Arno, nsv. Eknö, fsv. Laghnö,
nsv. M j örn, fsv. Sölnö, nu Solna (se
d. o.), Tjörn osv. Möjligt, men dock
mycket osäkert är att, såsom S.
förmodar, detta Vagn- i V agn här a d i sin
tur är avlett av ett uruord. fjärdnamn
*Wa%aR, enl. samma förf. kanske = det
av Jordanes omnämnda o. f. ö. mycket
omtvistade Vagi fluvius. I vissa av de
nord. ortnamnen på vagn- ingår väl helt
enkelt appell, vagn; däremot har man
säkerl. att i somliga av ö- o. ånamnen
se uråldriga bildningar av helt annat
ursprung, varvid man särsk. kunde
tänka på en avledn. av ie. uogh- i isl.
veggr, fsv. vwgge, vigg, litau. vagis, kil,
osv. (varom se förf. Sjön. 1: 685).
Vagn-stad i Ogtl., fsv. Vangstadh, innehåller
däremot ett personnamn, sannol. fsv.
*Vaghn = isl.-fno. Vagn.

vagong, från fra. vagon, wagon, från
eng. wag(g)on, från höll. wagen, etymol.
= vagn.

Wahren, familjen., från stadsn.
Wahren i Mecklenburg; ett av de många
tyska, särsk. judiska, familjenamnen,
som utan avledning bildats av
stadsnamn o. d.; se under Warburg.

vaja, Envallsson, Weste 1807 = da.
vaie, från höll. waaien, blåsa, fladdra
= mlty. weien, blåsa, fhty. wdjen (ty.
wehen) sv. vb; ägs. wåwan, got. waian
st. vb; motsv. sanskr. väti, blåser, grek.
demi, fslav. v ej q. osv.; besl. med vind
o. vinge; jfr även väder o. Oden samt
under stjärt slutet. - I något äldre sv.
även ’vagga (om båt)’, Almquist 1838,
E. Carlén 1842.

vak (i isen) = fsv. = isl. vpk (genit.
vakar, plur. vakir, med sekundärt -ir,
jfr nsv. plur. vakar), no. vok, da. vaage,
mlty. wake (varifrån ty. wake), höll.
wak (n.); eng. wake, kölvatten, från nord.
spr.; av germ. *wakö el. enl. somliga
*wakwö. Vanl. ställt till ieur. roten
ueg i isl. vpkr, fuktig, lat. uvidus (av
*ng^-), grek. (h)ygrös ds. (jfr sv.
hy-grometri osv.) osv., utvidgad med -s
i oxe; se f. ö. väcka 2. Dock mycket
osannolikt. På visst sätt att föredraga
är sammanställningen hos t. ex.
Franck-Wijk Et. Wb. med grek. agé, brytning,
ställe där vågorna bryta sig, ägnymi,
bryter, krossar (av uag-), om vilken
ordstam se litter. hos Boisacq; dock ej
heller denna att betrakta som i någon
mån säker. Grundbetyd, är i alla
händelser trol. ’grop i vatten el. med
vatten i’; jfr uttr. ’en djup vak i huvudet’
(dial.). - Det eng. riksspr. saknar
(kortfattat) uttr. för ’vak’. I ty. dial.
finns ett wu(h)ne (= sen mhty. = mlty.
wone), som bl, af sammanställts med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free