- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1082

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vaktel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Valborg, kvinnon., förr även -burg,
fsv. Valborgh - isl. Valborg, från mhty.,
fhty. Walburg, Walpurgis, helgon (700-t.,
bördig från England). Första leden är
mångtydig: i en del tyska namn på
Wäl-, Wal(a)h- ingår fhty. walah,
främling, egentl.: kelt; jfr Valfrid o. se
f. ö. valnöt, väl s k. I fhty. finns även
ett kvinnonamn W altpur c. - Härtill
Valborgsmässa, 1. Maj, fsv.
Valborgha-mcessa osv., den dag då helgonets
reliker (år 871) fördes från Hildesheim
(till Eichstädt); sammanfallande med en
gammal hednisk vår- o.
fruktbarhetsfest (med antändande av eldar m. m.).
Ett minne härav äro väl de tre ax, med
vilka Walpurgis framställes; dock
annars tolkade på annat sätt (varom
Ker-ler Die Patronate der Heiligen s. 27).
Den egentliga Valborgsdagen är i den
katolska kalendern d. 25 febr. (hennes
dödsdag).

Valdemar, mansn. = fsv. (där ordet
synes ha uttalats el. kunnat uttalas
Valdema’r), fda.; dansk ombildning (väl
i anslutning till fhty. Waldomär = ty.
Waldemar) av slav. Vladimir, fslav.
Vla-dimérii, bl. a. namn på en rysk
storfurste, som var morfars far till den efter
honom uppkallade danske konungen
Valdemar den store; i Sverige antagl.
först buret av dennes dotterdotterson
konung Valdemar, Birger Jarls äldste
son. Förra leden sammanhänger (rnöjl.
genom lån) med våld, vålla; den
senare är besl. med -mar i Ingemar. -
Från den tyska biformen Woldemar
utgår ytterst de sv. för- o. familjen.
Woll-mar, W o 1(1) m er, samt med den l ty.
ändelsen -s (se t. ex. Lytt ken s)
familjen. V o 1(1) m ers.

Valdemarsvik, efter viken
Vam-marn, förfinat till Valdemarsviken,
liksom sjönamnet Va m m el n i Sdml.
»förbättrats» till Valdemaren o.
Djurgårdens äldre namn Valmundsö (O.
Petri Kr.: Valmarsöö) ändrats till
Val-demarsön.

[vale i sv. dial. tvi vale osv. av varde,
se under två slutet.]

valen, fsv. valin = no. valen, da.
även v a alen; jämte valhänt, t. ex.
Columbus Ordesk., i litteraturen f. ö, t. ex.
1764 - no. valhendt, besl. med no. vale,
djup sömn, sv. dial. valbjörk, Rhamnus
catharticus (förr även kallad sömntorn,
sömntörne), samt vallmo, till roten i
mlty. welen, vissna, torka, jfr ägs.
weal-wian, vissna, osv., ävensom sannol. till
de under lake anförda orden för
’fuktig’ (jfr t. ex. ty. welk, vissnad, men lett.
wa’lgs, fuktig); se Torp Etym. Ordb. s.
842, Liden Minnesskr. utg. av Filol.
samf. i Gbg 1920 s. 94 (med litteratur).
Annorlunda Tamm Nord. stud. s. 31 f.:
till isl. valr, de fallne, osv., i Valhall,
valkyrja, valplats, alltså med samma
betyd.-skiftning av ’dvala’ ~ ’död’ som
t. ex. dån a ^ dö. Ordet utgår sannol.
ej, såsom Falk-Torp s. 1344 antaga, från
en germ. stam walh-; i fhty. irvuelheta
(-cfa-), ’elanguit’, är -h- endast en
orto-grafisk variant för sydty. ch = ffrank.
-k- i welkén; mhty. welch utgår
likaledes från -k-; jfr Liden anf. avh. s. 94
n. 3. - Den förr antagna
släktskapen med dvala är av formella skäl
otänkbar.

Valentin, förn. o. familjen. = ty.,
av mlat. Valentinus, avledn. av Valens
- lat. valens, frisk, kraftig, part. pres.
till valere, vara frisk, gälla (se valet).
- Härav ty. Velten, bl. a. i S:t Veliens
plage, fallandesot, emedan nämnda
helgon åkallades mot denna sjukdom,
varefter svordomen Potz Velten, där ordet
(liksom sjukdomsnamnet pocker)
kommit att beteckna den onde, ä. nsv. Potz
fälten, bos(s), botz, box f. (allmänt),
ävensom gudz fetten.

valeriana, växtn., 1500-t., från mlat.
valeriana (== ital., spän., portug. = fra.
valériane, eng. valerian osv.), okänt i
klass, latin; av ovisst, dock sannol.
romanskt urspr. Enl. somliga till ett lat.
adj. valeriänus (el. motsvar.
personnamn), till personn. Valerius (se följ.),
el. till namnet på provinsen Valeria i
Pannonien. - Härifrån säkerl. ytterst
atm. följande andra namnformer:
bal-drian (1572: balderian) - da., från
mhty., ty. = (med inskott av d mellan
/ o. r), jfr Ity. balder-, bullerjaan; -
velamsrot (dial.), 1700-t.; Franckenius
1659: welandzroot (dessutom bl. a.
wer-ninasörf) = nisj. véland$röt, da. velands,-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free