Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vansklig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-p(p)- o. -bb- (av imitativ el.
hypokori-stisk natur) som hos de under kvabba
anförda orden, där motsvar. [-bet}rd.-skiftningar-] {+bet}rd.-skift-
ningar+} uppträda, o. möjl. med ömsesidig
påverkan av de båda ordgrupperna; se
även under s va b b a. Delvis också
sammansmält med germ. *wat- i isl. vafra,
röra sig hit o. dit, osv. (varom närmare
under avljudsformen väva).
vapörer, väderspänningar,
’uppstigningar’; förr ofta om lynnesretlighet el.
nedstämdhet (som man trodde
förorsakade av dylika), en tid ett slags
modesjukdom, jfr t. ex. Schröderheim 1791,
om en Hennes Nåds ’migraine och
va-peurer’, fru Lenngren: ’Harm, vapeurer
och cobeber’ (dvs. cubébe, peppar, som
botemedel), Fr. Bremer 1831 osv.; från
f ra. vapeur, ånga, dunst, av lat. vapor
ds. Nu mindre vanligt uttr.
1. var, pron., fsv. hvar, frågande,
obest. o. relät., vilken, den som, var,
var och en, varje, någon (genit. sg. m.
o. n. hvars, se vars; dat. sg. m.
hvar-jum, n. hvario, osv., se varje), möjl.,
atm. delvis, av hvcer genom övergång
av -vcer- till -var- som i vara, varda
= isl. hverr, da. h ver, got. hvar j is, av
germ. *hwarja-; avledn. av adv. var
(se d. o.); jfr litau. kurs, vem, till adv.
kur. - I fsv. svårt att skilja från pron.
hvar (se under varken). - Var dag
har sin plåga, efter Matt. 6: 34: ’hwar
dag hafwer sin egen plågo’. - Var
fågel sjunger (osv.), se under sjunga.
- Var och en, envar, fsv. hvar ok
en, hvar en = isl. hverr (ok) einn osv.
I fsv. o. ä. nsv. även ensamt hvar som
självständigt. - Varannan, se d. o. -
Vardag, fsv. hvardagher = isl. [-hver-dags-,-] {+hver-
dags-,+} hverr dagr, da. hverdag, sv. dial.
hvardag = no. kvan-, kvenndag, från
ackus. sg. hvem (hvarn). Jfr ty. alltag,
alllåglich, till alle låge.
2. var, adv., fsv. hvar, adv. o. konj.
(frågande, obest. o. relät.), varest, var
helst, då, om - isl. hvar, no. kvar, kor,
da. Jivor, got. (ägs.?) hvar; bildat med
den i rumsadv. vanliga avledn. -r (jfr
där, här) till
pronominalstammen*/zu>a-i vad (se d. o. 4), ho l osv. Fsax., fhty.
hwdr (ty. wo), ägs. htvwr (eng. wheré)
bero väl på sekundär förlängning el.
möjl. avljud (germ. -ce-); alltså samma
växling som i motsv. ord för där (se
d. o., där dock endast den senare
möjligheten antydes). Jfr f. ö. lat. cur, quor
varför (väl av *k"ör) = litau. kur, var,
vart, ävensom sanskr. kar-hi, när? -
Anv. av hvar som villkorskonj. i betyd,
’om, därest’ är vanlig ännu på 1600-t.,
t. ex. hos Gustaf II Adolf (förf. 1600-t:s
sv. s. 210) o. kvarlever in på 1700-t.;
jfr nsv. var om icke, förr även: hvar
och icke. - Jfr varest, vart, adv.
3. var, adj., dels (numera blott dial.
el. i dialektiskt färgat språk samtarkais.):
varse (i förb. med bliva}, i senare tid
t. ex. Braun o. Säve Yngl.-saga, jfr gamla
bibel övers. (Es. 23: 1): Varda dess war’
(motsv. i Bib. 1541) samt ordspr. ’bättre
före var än efter snar; dels (numera
väl blott i dial. o. i fackspr., i sht
jä-garspr.), om hundar, fåglar o. vilda djur:
vaksam, som gör larm vid minsta buller,
lättskrämd, skygg; fsv. var, varse,
varsam = isl. värr, fda. var (nu blott i
bli var), got. wars, försiktig, fsax.
(gi)-war, uppmärksam, försiktig, fhty. giwar
(ty. gewahr werden), ägs. w&r (jfr eng.
wary, försiktig), gewazr (eng. aware,
uppmärksam på); av germ. *wara- -
ie. *uoro- i grek. -oros, väktare (jfr
teori), till ie. roten uer i grek. (h)ordö,
varsnar, ser, lat. véreri, vörda, frukta,
egentl.: (ängsligt) iakttaga, osv. -
Härtill bl. a. avledn. sv. dial., fsv. varskei’,
uppmärksam o. d. - Se f. ö. vara 3,
vårfågel, varlig, varse, varsko,
vålnad, vård, värd l, 2 ävensom
reverens.
4. var, överdrag, fsv. -var (i
bolster-m. m.) = da. vaar, isl. ver (med s. k.
/i-omljud), av germ. *waza-; jfr isl.
verja ds., även: kappa; till germ. vb.
*wazjan, bekläda, omhölja = isl. verja,
fhty., ägs. werian (eng. wear) med
växelformen got. wasjan, kausativum,
motsvar. sanskr. väsayali, bekläder, till ie.
roten ues, varom under väst. - De
västgerm. spr. ha i stället (vid sjdan
av de unga ty. uberzug, eng. cover m. m.)
ett mycket gammalt (grek.-)lat. lånord:
ty. zieche (fhty. ziahlia), höll. Hj k, eng.
tick (meng. leke), från lat.(-grek*) t(h)éca
(varav även fra. taie, fir. liach), av grek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
