Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
el. ’vad man har i sitt beskydd’ (jfr isl.
varningr o. varnadr i samma betyd.,
till vara 3); el., med tanke på den i
äldre tider ytterst vanliga betyd,
’pälsvara’, (med Wadstein ZfdPh 28: 529)
höra till grek. elros, ull, ären, får, lat.
vervéx, gumse, osv., samtliga till en
rot *uer- (osv.). - Sammans.-formen
var u- i varulage.r osv. beror på
ordets urspr, korta rotstavelse
(vokalbalans) ss. i F al u (n), furu-, ga t u-,
ladu-, stugu-, vattu- (äldre wata-)
osv. vid sidan av gif t o-, kyrko-,
lär o- osv.
5. Vara, ortn., av fsv. vara, (sandig)
strand, sv. dial. varan best. f.,
strandbygden; jfr ägs. w ar oö, wearö, strand,
fhty. werid, wärld, ö (ty. werder); väl
till värja i betyd, ’omgiva’. Besl. äro
t. ex. isl. ver n. (gen. pl. verja; antagl.
germ. *warlp), fiskeställe vid kusten, o.
isl. vpr f., stenbrygga vid
landningsplats (väl germ. *warup; förf. Ark. 7: 31),
av vars plur. varar det sv. ortnamnet
även kan härledas. - Som senare led
ingår ordet i t. ex. ä. nsv. Grovara, nu
Grovare sn Vgtl., Hillevara Smal.,
fsv. Scevara, nu Sä va re Vgtl. (förf.
Sjön. 1: 188), samt B er g k vara Smal.,
fsv. Berkwara (till berk-, björk; Palmer
NoB 4: 66 f.). - I vissa fall, t. ex.
Holms vara Hall., etymol. = (sv. dial.)
öra (se d. o.).
varaktig, hist. term, vapenför (t. ex.,
om ynglingar som förklarades
’varak-tige’ o. blevo väpnare), förr även:
var-i Bib. 1541, y. fsv. väraktoghcr o. 1500,
efter m l ty. werachtlch, -aflich, jfr ty.
wehrhaft, till vb. värja, försvara.
varannan, varandra, fsv. hvar . .
annan (aprom, apra osv.), den ene . . den
andre, t. ex. ’callafio hvar annan’, egentl.:
den ene kallade den andra, jfr t. ex.
Bib. 1541: ’Ther hatar hwar annan’,
dvs.: där hatar var och en den andre,
Girs o. 1630: ’hwar skulle wara med
annan tilfridz’, i genit. sg. hos samme
förf.: ’Hwars annars Fiende’, ännu t. ex.
Kellgren (i föret, till Fredm. ep.) 1790:
’hvarsandras Vänner’ (motsv. uttr. kvar
i dial.); motsv. isl. hverr . . annan (om
flera), hvdrr . . annan (om två; jfr
varken), i da. hveranden (i nda. hver-
andre o. hinanden, det förra enl. gramm.
om flera; dock i litter. om vartannat).
- Fsv. hvar annar betyder ’jeder
zweite’ (motsv. isl. annar hverr). - Jfr
t. ex. ty. einander, eng. one anolher,
each other (ägs. célc . . öder, av *ä-lic,
där ä = prefixet e- 1), fra. Vun . ,
l’a u t re.
Varberg, stad i Hall., förr även
Vårdberg (Vord-), fsv. (fda.) Vardhb&rg,egentl,
’vaktberget’, till fsv. värper, bevakning
m. m. (se vård); jfr Vartofta o.
Valbo. Vokalen -a- i nsv. för väntat
d beror på bortfall av dh i
konsonantgrupp, på grund varav förlängning av
vokalen (framför -rdh såsom i vård,
hård osv.) uteblivit. - Alltså et}Tmol.
= fsv. Vardh(z)bccrgh, nu Vårdsberg,
sn o. gård i Ögtl., efter ett vid gården
Vårdsberg beläget berg. Jfr ty.
Wart-biirg (under vård). - Av stadsn.
Varberg bildades på 1700-1. det ännu k
var-levande familjen. Va ren i u s.
Warburg, familjen., från ty., egentl.
ortnamn, alltså av samma slag som de
ävenledes urspr. tyska familjen.
Auerbach, Bamberg, Buchholz,
Frankfurt, Wahren; jfr även under
Mannheimer.
-vard i dag-, kvälls-, nattvard, se
under det sistn. ordet o. värd, sbst.
Ett av de gamla ord, som med
förbleknad betyd, numera kvarleva blott i
sammans., såsom t. ex. -gum, man, i
brudgum, ram-, korp, i ramsvart,
svär-, svärfader, i svärfader osv.
varda, fsv. varþa (väl med -a- av
-æ- mellan w o. r, i svagtonig ställning, jfr
kvarn, vara 1), værþa, bliva, komma
att, måste, råka ut (för) m. m. = isl.
verða, da. (arkais.) vorde, got. wairþan,
fsax. werthan, fhty. werdan (ty. werden),
ags. weorðan; till ie. roten uert i lat.
verto, vänder, vrider (pass. verti, bliva;
jfr pervers, revers), san skr. vártaté,
vänder sig m. m., med motsvar. o.
släktingar i grek., kelt. o. slavo-balt. språk.
Ordet betyder alltså egentl, ’vända’;
med samma utveckling till ’bliva’ som
i eng. turn. Den äldre betyd,
kvarlever i germ. adj. *werþ-, *werð-, vänd,
riktad; se antvarda, invärtes, vart
1. Jfr isl. Urðr, en ödesgudinna, varom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
