- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1100

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - varäg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

= höll. werf ds. (varifrån iy. werft, som
i sin tur lånats i da. verft), ägs. hwerf,
damm, osv.; till germ. *hwerfan,
*hwcr-ban, kasta; se föreg. o. värva.

varäg, se varjag.

vas, t. ex. Carlberg 1740: vaser plur.
= da., ty. vase, från fra. vase, av lat.
väs n., fat, kärl (av ovisst urspr.). -
Härtill lat. dimin. vascellum, liten kruka
o. d. (med dubbelt dimin.-suff. k o. 1),
varav bl. a. fra. vaisseau, fat, skepp (eng.
vessel), med samma betyd.-övergång
(metafor) som i grek. kymbe med båda
betyd., fsv. kani, ty. /ca/7/7, båt, nisl.
kani, litet träkar (se kana), osv.

Vasa, bl. a. namn på Vasaättens gamla
gods i Skeptuna sn Uppl.; även i Ögtl.
o. Smal. = fsv.; enl. förf. Ark. 17: 76 f.
av samma stam som fhty. waso m.,
fuktig mark (varav fra. gazon), wasulun
dat plur., ’pluviis’, lett. wasa, fuktighet,
jfr armen, goz, urin (om, med H.
Petersson Ar. u. armen. Stud. s. 93,
ombildning av *go efter likbetyd,, armen.
méz; jfr även samma förf. Griech. u.
lat. Wortstud. s. 28); väl avljudsform
till fsv. ös, växtsaft (*ivös-), varom os 5
slutet. Vasa i Uppl. ligger på den
fordom vattendränkta terrängen mellan
Hederviken o. Laggaån. - Om Vasaätten
har sitt namn efter detta sitt stamgods
är omstritt. Snarast dock efter vapnet,
som åtminstone vid den tid, då
ättenamnet Fösa började användas, hade
utseendet av en vase. Se Es. Tegnér i
Nord. tidskr. 1882 s. 33 med litter. samt
om vapnets form o. innebörd senast H.
Gelander i GHT 1921 nr 17 B. Skulle
emellertid icke den förändring i
utseendet som vapnet undergick kunna bero
på medveten anslutning till stamgodsets
etymologiskt missuppfattade namn? -
Släktnamnet Fasa skrefs förr ofta Fase
(t. ex. G. G. Nordin Dagboksant. s. 10
[1788]).

vasall, länstagare = ty., från fra.
vassal ds., av ffra. vassal, (stridbar)
man, men i provenc. ’länstagare’, av
mlat* vasallus, av ett kelt. ord motsv.
kymr. gwasawl, som tjänar; jämte
mlat. vassus, vasall, av ett kelt. ord motsv.
gäll. vassos, tjänare, o. i egenn. t. ex.
Vassorix, Dagovassus = kymr. gwas,
ir. /oss, tjänare. - Ett diminutivum
härtill är väl fra. valet, betjänt o. d. - Med
avs. på betyd.-utvecklingen kan jämföras
det likaledes från ett keltiskt grundord
härrörande ämbete (ävensom där
anförda ord).

1. vase, (ris)knippa o. d., fsv. vasi -
no., ä. da. vase, mlty. wase; snarast till
en utvidgning av roten ne, fläta o. d.,
i vad 2, vad osv. - Av förf. Ark.
7: 156 gissningsvis (o. sedermera Noreen
Urg. lautl. s. 180) sammanställt med
lat. fascis, i så fall av ie. *g!ihas- (till
vase såsom t. ex. lat. muscus till mosse);
föga troligt; jfr Ztipitza Gutt. s. 33, vars
egen förklaring av fuscis dock är oriktig.
Osäkra förmodanden även av H.
Petersson IF 24: 262 (sammanställningen med
ry.. vécha, med en hnlmviska ombunden
stång, har återtagits s. 278 n.). Mot
Charpentiers (KZ 40: 471) anknytning
till sanskr. vedd (i så fall av *uazdo-),
gräs- el. risknippe, se Persson Indog.
Wortf. s. 510 n. 2. - Härtill dimin.,
sv. dial. vask (av ull, lin, säd). Jfr
parallellen under följ.

2. vase (pojk-), t. ex. i Braun i Den
Namnlöse 1849 s. 193: ’en liten blek
vase’. Sammanställt med isl. aur-vasi,
som åter blivit barn (av *aour- = ty.
aber), kymr. gwas, yngling, tjänare, ir.
/oss (Persson Indog. Wortf. s. 640 n. 3,
med tvekan). Mycket osäkert. Sv. vase
är sannol. ett jämförelsevis ungt ord =
dial. vase, slarver, stackare (i smal. även
vase); trol., såsom ofta i liknande fall,
en överförd anv. av ett annat ord, kanske
föreg. - Härtill dimin. va sk er, o. 1850,
pojkvasker; jfr parallellen under
föreg.

3. vase, värd. för vasaorden 1772,
efter Vasaätten (se Vasa).

vaselin, t. ex. 1890 = ty. = fra.,
eng. vaseline; nybildat ord efter ty.
wasser, vatten, o. grek. élaion, olja, med
den i dylika ord vanliga avledn. -in
(egentl. = lat. -inus); jfr lanolin,
stearin osv. Trots sitt delvis tyska ursprung
synes ordet (o. 1874) ha bildats i
England.

vaserra, Hallman: hvarsherra, vaserra
tre
, motsv. ett fsv. t»ars hcerra trce, dvs.
’vår Herres träd, kors’, jfr fsv. ’thz vser-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free