- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1101

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - varäg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

doghasta korsins trse’ o, träd, trät, om
Kristi kors i gamla bibelövers. (Ap. g.
10: 39, 13: 29); ett av de många
medeltida bedyrandena vid Kristi kors; i t. ex.
smal. även vass pinåtre, dvs. ’vår (Herres)
pina och träd’, Hallman: huarstre.
Uttalet med -e är kanske att bedöma som
gret (grät) osv., varom Noreen V. spr.
4: 205 f. med litter.; möjl. dock
eufemistisk anslutning till tre. - Härjämte
vaserra de, t. ex. Hallman, av fsv.
vars hcerra dödh, dvs. vår Herres död;
jfr Hallman: hvarsherra dundra dö,
herra dö, (t. ex.) smal. o. skån. vass
pinade, dvs. ’vår (Herres) pina och död’,
(t. ex.) västg. vella dö, dvs. ’vilda död’,
ävensom dial. bittra dö (jfr Dalins Arg.
bitterdö = da. bitterdod, ävensom Lidner
Mess. ’korsets bittra död’), bittringa dö,
håla ko dö, dvs. ’den hårda Guds död’
(jfr O. Petri yttrande nedan),
pina-ras-(k)a-dö, ä. nsv. Gudz hunglade, dvs.
’Guds änglars död’, ska. hille dö, dvs.
’de heligas el. helgonens död’. - Hit
hör också sv. dial. vass-fam-under, dvs.
’vår (Herres) fem sår* (om ordet und
se sår slutet), även vass fammen, vass
fammicken, motsv. ä. da. Gudz fem und
el. helige fem, eng. zounds av Gotfs
wounds o. fra. les cinques plaies de
Not-re-Seigneur. Jesu fem sår omnämnas
t. ex. i en gammal svartkonstbok från
Ö. Göinge (Sv. 1m. 1906 s. 19); jfr mlat.
per vulnera (Christi), dvs. ’vid (Kristi)
sår’, varav möjl. med Rietz s. 502 sydsv.
dial. piro- el. pirrevall, ja, visserligen
(även piramän t. ex. Hall.; jfr män).
Vidare: ä. nsv. Gudz blott dig h = *Guds
blod ät (dvs. åt) dig, jfr ä. eng. GocTs
blood o. de ä. nsv. eufemismerna Gudz
blom, Box blom. - Om Eriks av
Pommern kaplan Arend Glemitsson förtäljes
i rimkrönikan, att han ’altidh swor um
^vars herra dödh och blodh’, o. år 1539
förmanar Olaus Petri dem som ’sweria
tusende gonger om wor herres härda
och bittra dödh’. - Utvecklingen av
fsv, vars till vass (ej vårs) beror på att
a förkortats i obetonad ställning.

vaska, L. Petri 1555 = isl. vaska, da.
vaske, av urnord. *waskön, jfr germ. st.
vb. *waskan i fhty. o. ägs. (ty. waschen,
eng. wash); med presentiskt s/c-suffix
(av samma slag som i forska) till germ.
wat- i vatten. - Från germ. spr.: fra.
gächer (ffra. waschier, guaschier), skölja,
röra om, älta. - Härtill sbst. va sk.

vasker (pojk-), se vase 2.

1. vass, växt (Phragmites) - fsv. vas(s)
m., av germ. *wassa- = ie. *uod-so-. Av
Liden Stud. z. altind. u. vergl.
Sprach-gesch. s. 30 f. förklarat som en utvidgning
av s-stammen i grek. (h)ydos n., vatten,
sanskr. ut-s-a-, brunn. Ordet står
emellertid veterligen alldeles isolerat o. har
knappast urgamla anor. Kanske det
därför i stället, såsom Liden senare
gissar (Stud. z. tochar. Sprachgesch. H. l,
s. 9 n.), liksom no. vassa, vada, hör
samman med vb. vada; jfr samme förf.:s
utredning av släktskapsförhållandena
mellan bildningarna till slavo-balt. bred-,
vada. - I vgerm. spr. i stället bl. a. 1.
det där allmänt spridda germ.
*hreuöa-= flfrank. ried, mlty. rét, ty. ried (även:
vävsked, varav sv. ritt; se vävsked),
ägs. hréod (eng. reed)\ ej i nord.; 2. ty.
schilf = Ity. schelp. - Sitta i vassen
och skära pipor, ha gott tillfälle att
sko sig utan risk o. besvär, med direkt
motsvar. i ty. o. antagl. hämtat från
detta spr. - I ortn. t. ex. V än n e va s s
Sdml., fsv. Vatnavas. Vass- i t. ex.
Vassända utgår däremot från ä. Vatns-ända.

2. vass, adj., fsv. hvas = isl. hvass,
da. hvas, fsax. hwass, fhty. (h)was, ägs.
hwcess, jfr got. *hvass- i adv. hvassaba,
av germ. *hwassa- = ie. *kuod-to-,
participbildning (jfr under viss) till roten
i sv. dial. (h)vater, rask, duktig (jfr
under kavat), isl. hvatr, även: modig,
fsax. hwal, ägs. hwcet ds., fhty. hwaz,
häftig, vass, av germ. *hwata-, i
avljuds-förh. till *hwcét- i isl. hvdta,
genomborra, o. *hwöt- i hot, hota; ie. rot
kued osv., besl. med sanskr. cödati, driva
på, vässa (Fick), möjl. även, med
nasa-lering (Bugge NTfF 3: 264), grek.
kyn-dalos, träplugg; till ie. kud (koud o. d.).
- Avledn. vässa, fsv. hvassa = isl.
hvessa, da. hvcesse, ffris. hwessia, av
germ. *hwassian. Mera spritt är det
likabetydande, av germ. adj. [-*hwata-avledda-] {+*hwata-
avledda+} sv. dial. o. ä. nsv. (h)vättja, fsv.
hvceiia, isl. hvelja, ä. da. hvedie, got.
gahwatjan, ty. ivetzen osv.; även: egga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free