- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1111

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vendel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbete (jfr energi), i avljudsförh. till
armen, göre, arbete; besl. med avest.
vdrdzyem, verkar, fir. fairged, gjorde, osv.,
ävensom enl. somliga med lat.-kelt.
personnamnet Vergilius; se f. ö. orka, virka,
värk 2, yrka, yrke ävensom lånorden
S c b u b er t, organ, orgel o. orgie. Enl.
Meringer IF 17: 153 f. skulle roten
uerg urspr, ha använts om vävning,
stickning o. d., jfr bl. a. ty. werg (av
fhty. werih, werc), blånor, o. är möjl.
identisk med den (med velart g) i lat.
vergo, böjer sig; egentl.: vrida o. d., jfr
Walde under vergo o. Karsten
Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 176 f; dock osäkert,
varom Marstränder IF 22: 333. - Om
förh. till finska verka, fint ylletyg, se
K. B. Wiklund IF 38: 69 (med litter.)
o. senare Karsten Frågen aus dem
Gebiete der germ.-finn. Beriihr. s. 13.
- I en mängd sammans, från ty. med
grundbetyd, av material till
bearbetning t. ex. grå-, pälsverk,
tågverk (jämte det inhemska tågvirke),
jfr (värd.) rökverk, materialier till
rökning; el. resultatet av en
verksamhet (numera ofta med förbleknad
betyd.) t. ex. fack-, flat-, galler-,
urverk, jfr ä. nsv. rulevcrk, infattning
i rutor (å handarbete), med fullständig
förlust av grundbetyd, i lövverk; el.
inrättning för olika slags arbete
t. ex. berg-, gas-, salt-, sågverk,
stundom väl inhemskt såsom i
vattenverk, fsv. vatnvcérk. l svenskan dock
ofta -bruk, där ty. har -werk, t. ex.
glas-, järn-, tegelbruk (motsv. da.
-vccrk); jfr även murbruk, men ty.
mauerwerk. - Gå till verket, sätta
i verket, vara i verket osv., vanl.
med motsvar. i da., efter ty. zu werke
gehen, ins werk setzen, im wcrke sein;
jfr ä. nsv. gå Ull verka, t. ex. Gustaf
I:s reg., O. v. Dalin. - Sätta kronan
på verket, motsv. i da., jfr ty. es selzl
allem die krone anf. - Ver k et pr isar
mästaren, efter Jesu Syr. 9: 24. -
Verkmästare, i modern betyd, från
ty. werkmeisler; under 15- o. 1600-t.
bl. a. ’hantverkare, arbetare’ ävensom
under 1600-t. om vid fortifikationen
anställda ’konduktörer’ (också
vallmäs-tare m. m.); fsv. vwrkmaistare, skrå-
föreståndare, från mlty. werkméster. -
Verkstad, y. fsv. vcerkstadher = ä. da.
verksted, efter mlty. werkslede. -
Verktyg, se tyg. - Jfr följ.

verka, fsv. vcerka, göra, utöva, verka,
bearbeta (jfr Mellins bibelövers. Es. 19:
9: ’de som werka häckladt lin’,
ävensom ska. dial. värka (ihop), spinna o.
väva) = isl. verka, förfärdiga, mlty.
werken, verka, åstadkomma, förfärdiga,
väva, brodera, smida, knåda, fhty.
werkon, av germ. *werkön; avledn. av
verk (såsom orda av ord osv.). I
da. i stället virke = virka.
Avljuds-form: orka o. yrka.

vermiceller plur., Gosselman 1830
(om uti. förh.), Åkerman Kem. techn.
1832, ytterst av ital. vermicdli, egentl.:
små maskar (på grund av
mackaroner-nas form), dimin. till ital. verme, av
lat. vermis, mask (urbesl. med orm; jfr
ver m u t).

vermut, Bröl.-besv. ihugk. (uppräknat
jämte anis, kanel, akvavit o. d.), om
dryck t. ex. Levertin 1883 (om uti. förh.)
= da., från ty. wermut, Artemisia
absin-thium, av fhty. vermuola (wor-) = mlty.
wermöde (wor-), ägs. wer(e)möd (eng.
wormwood, ombildning); väl till germ.
* w er ni- som avljudsform till *wurm-,
mask (= sv. orm): örten användes bl. a.
som medel mot mask. Jfr malört. -
Ett slags vermutvin användes enl. den
grekiske läkaren Anthimus bland
germaner redan under 500-talet.

verna, sv. dial., bromslarv el. knuta
i huden förorsakad av sådan; jfr fsv.
virnabora (-u-), -hul, da. dial. vce(r)ne,
eng. dial. wor ml, no. vcre m. o. sv. dial.
vare, ävensom fhty. werna, werra,
åder-knuta, ty. dial. wern, liten böld i
ögonlocket, werr, larv, mask (ty. werre, ett
slags s}^rsa); f. ö. besl. med lat. varus,
ansiktsfinne, litau. viras, finne i fläsk.
Grundbetyd, är säkerl. ’liten upphöjning’
el. dyl. (varur sekundärt: larv som
orsakar sådan i huden), o. orden äro
sålunda avlägset besl. även med vårta
osv. Med orätt föres däremot lat.
va-rus av Walde m. fl. samman med
vermis, mask, som hör till den bekanta
roten uer, slingra sig o. d. (se orm).

Verner, personn., från ty. Werner, av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free