- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1114

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - veta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hos vissa förf. t. ex. V. Rydberg (i Siste
Ath.) kan ordet betraktas som en direkt
överflyttning av det lat. ordet.

veta = y. fsv., av ä. vita (ipf. visse,
kvar i dalm., sedan viste med analogiskt1
t ss. i ty.), se till, erfara, veta, känna
= isl. ds. = da. vide, got., fsax., ägs.
witan (jfr eng. to wit, nämligen, av ägs.
gerund. tö witanne), fhty. wizzan (ty.
wissen), ett preterito-presen tiskt verb
med urspr, perfektbetyd, av presens,
germ. *wait:got. walt, fsax. wét, fhty.
weiz (ty. weiss), ägs. wdt (ä. eng. wot),
isl. veit, fsv., sv. vet, osv. = ie. *uoida :
sanskr. veda, jag vet (se Veda), grek.
oida(siv*uoid-)ds. (jfr historia), egentl.:
jag har sett, motsv. lat. vidi (av *noid-i)
i denna senare betyd., till grek. eldon,
såg (jfr idol, i d y 11), aor. inf. idein
(jfr idé), fslav. videli, se, lat. videre,
se (jfr revidera, vidimera, vision),
varav ital. vcdere (se belvedär,
vedett) o. f ra. voir (jfr vy); med mö t s var.
även i kelt., balt. o. armen. spr.; se f. ö.
vetta. Jfr till betyd.-utvecklingen av
pres. vet under lära. - Kausativum:
germ. *waitiati: fhty. weizzen, låta veta,
isl. veita, utföra, hjälpa (egentl.: visa),
fsv. veta, låta erfara, giva, låta få,
bevilja (jfr valvet a) - sanskr. védågati,
låter veta, tillkännagiver, meddelar. -
Det numera blott värd. sup. vist
förekommer redan i fsv. (jämte vitit, vilat
= sv. vetat). - Veta hut, se hut. -
Veta vad klockan har slagit, motsv.
i ty. - Det vete fåglarna, kanske
eufemism för fan el. möjl. för att
undvika Guds namn; jfr ty. das mag der
kuckiick wissen o. Aristophanes
Fåglarne 520: ’Då svor ej heller en mänska
vid Gud, men vid fåglarna svuro de
alla’ (fauvué T* ovdelg åvdgcojioiv röre
tfeöv, åW oQvvdac; äjravrec;); men å
andra sidan även 600 - 601: ’man säger
ju sålunda allmänt: »Nu känner ej
någon min skatt, var han finnes, om icke
måhända en fågel»’ (. . Oödeig oldev TÖV
firjöavQÖv rov éfiövj nhi]v el TIS ^ö’
ÖQVIS). - Jfr f. ö. vett, vetta, vis,
visa, viss, vite.

Veta, ortn. Ögtl. = fsv.; sannol. plur.
till ett i fsv. ej uppvisat *vet = isl.
veit f., avloppsdike, trång väg, no.: djup
skåra i bjälke, jfr isl., no. veita u n ge f.
ds., avljudsform till isl. vila - vetta.
Jfr till bildningen Grava, Gryta,
Tveta, Vreta osv. o. f. ö. led, väg,
riktning: germ. *lipan, ’* gå, stång:
germ. steng i stinga, vret: germ.
*wn-tan osv.

vete, fsv. hvete = isl. hveiti, da. hvede
n., motsv. got. hwaileis, fsax. hwéti,
fhty. (h)weiz(z)i (-ss-), mhty. weizze
(-ss) o. weitze (med växlingen av
fri-kativa o. affrikata på grund av
./-stamsböjningen; ty. weizen), ägs. hwcéte (eng.
wheat) m., av germ. *hwaitia-, i
av-Ijudsförh. till "hwila- (= adj. vit), efter
det vita mjölet; jfr sv. dial. vite, vete
= meng. white. Utomgerm.
motsvarigheter saknas (litau. kwélys är lån från
germ.), men ordet är att döma av
formen urgammalt. Ord för ’vif ingå
även i de kelt. o. alban, uttrycken för
’vete’. Någon samindoeuropeisk
benämning för detta sädesslag har ej
uppvisats. Fynd av vetekorn ha emellertid
gjorts från den nordiska stenålderns
tidigare skeden. - I vissa trakter av
Tyskland o. England kallas vete även
korn (resp. corn, egentl.: säd i allm. <C
sädeskorn), därför att det där är det
viktigaste el. allmännaste sädesslaget;
likartade fall se f. ö. under korn. -
Jfr Vetlanda.

vetenskap, på 1600-1. (t. ex. Gustaf II
Adolf) o. 1700-t. (t. ex. Dalins Arg.)
även: kunskap, vetande, dessutom:
vetskap (t. ex. Peringskiöld) = da.
viden-skab, från Hy. wetenskap = ty.
wisscn-schaft, till den substantiverade infin.,
mlty. weten(t) osv. - I betyd,
’vetenskap’ i ä. nsv. också vetskap, t. ex.
Ar-vidi, i betyd, ’vetande, kunskap’ även
vetenhet, från mlty. wetenheit.

veteran, Serenius 1734 = ty. = fra.
veteran, av lat. veteränus, gammal
soldat, gammal, till velns (genit. -eris),
gammal (se vädur o. följ.).

veterinär, sbst., 1795; 1788:
veleri-nair-adjunct, jfr I. Erici o. 1645:
’fää-doc-tores (veterinarii)’ = ty. veterinär, fra.
vétérinaire osv., av lat. veterinärius,
djur-, hästläkare (Golum.), som hör till
djurläkarevetenskap (Golum.), som hör
till boskapen, jfr adj. veterinus, till ve-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free