- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1115

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - veta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tus (genit. -er/s), gammal = grek. étos,
år, alltså egentl, om ung boskap (född
under året), varom se det besl. vädur.
- Ordet kom knappast mera allmänt i
bruk förrän efter Veterillärinrättningens
grundläggning 1819. Det upptages ej
hos Weste 1807, o. Gonv.-lex. 1826 har
ännu veterinarius; bland allmogen ännu
i senaste tid i stället djurläkare,
fädok-tor. - I sv. dial., t. ex. västg., i stället
stundom genom folketvmologisk
omtyd-ning jurist (djurisl).

veterlig, fsv. viterliker, känd,
bekant = ä. da. vitterligi till vitter
(egentl.: som vet). Härav även fsv.
viterliker, förståndig.

Vetlanda Smal., fsv. Hvételanda,
socken o. gammalt tingställe, till vete,
såsom det vanliga Rågland a, fsv.
Rogh-landa, till råg. Däremot finnes, atm.
numera, intet Bjugg- el. Kornlanda, ej
heller Havrelanda (men däremot
Hav-ralycke, Havregärde o. d.). - Namnet
Vetlanda har sålunda icke, såsom i
äldre litteratur stundom uppgivits,
något att skaffa med ett f. ö. icke
uppvisat Vitala (de gamla ’Viternas’
huvudstad), som här förut skulle ha varit
beläget. De »stenlagda gator», som man
påträffat i Vetlanda samhälle, äro
endast lämningar av förstörda fornminnen,
varav hela nejden varit översållad (jfr
G. E. Nordenskjöld Medd. från N. Smal.
fornm.-fören. 3: 41, 1914).

veto = ty. n., av lat. veto, jag
förbjuder (av ej säkert fastställd
härledning).

vetskap, se -skap.

vett, sv. dial. o. ä. nsv. även vet, fsv.
vect, äldre vit, vetande, vetskap, förstånd,
vett, sinne - isl., ungef. ds., da. vid,
av urnord. *wita-; jämte germ.
*witja-n.: got. unwiti, okunnighet, oförstånd,
fsax. giivitt, fhty. wizzi, vetande, förstånd,
ägs. (ge)witt, förstånd, besinning (eng.
witt förstånd); en tredje bildning av
stammen wit- se vits; till *witan =
veta. Jfr vitsord o. vettvilling.
- Betyd, ’vetskap’ kvarlever i uttr.
med vett och vilja, fsv. mcedh vit
ok vilia, motsv. da. med videude og vilje,
ty. mit wissen und willen;
bokstavsrim-mande uttr. av samma slag som med
hull och hår. - Med avs. på växl.
vett o. dial. vet jfr bett, grepp, skepp
osv.

vetta, fsv. vita = isl., i de nord.
forn-spr. samma ord som vita (= veta) o.
med samma böjning som detta, t. ex.
fsv. wiste til, vette åt, Bib. 1541: som
weet alt ökuenne, dvs. ’vetter’; Girs 1627
har ipf. vette. Allra äldst förelåg dock
i germ. spr. för ’vetta’ en särskild
bildning *witén = got. witan (ipf. witaida},
se på ngt, iakttaga, bevaka m. m., ägs.
bewitian, betrakta m. m., fhty. giwizzén,
ge akt på, bevarad i isl. part. vitadr,
iakttagen, bestämd; egentl, ’se åt’ o. =
lat. vidére, se, grek. idein ds. (av uid-),
fslav. vidéti ds., osv.; med samma
betyd.-utveckling: ’se åt’ ;> ’vetta’ som i
t. ex. ty. sehen uach, eng. look upon,
lat. spectare ad, in, grek. blépein prös
m. fl. Samma avljudsstadium
uppträder i ett kontinentalgerm. ord för ’lag
(gesetz)’: got. witöp, ffrank. witut, fhty.
wizzöd, val egentl.: det som bör
iakttagas; mÖjl. också i urnord.
witaöah(a)-laiban, Tune, som dock kan tolkas på
andra sätt. Andra från ’se’ utvecklade
betydelser se vite, vittja. - Härtill
avljudsformcn isl. veit, avloppsdike m. m.;
se Veta.

vette el. vätte, sjömärke, kummel,
Spegel 1712 (iwetar), Oedman Bab. 1746
(: Wetar), Sahlstedt 1773 (: wete), Weste
1807 (: wette); lockfågel, jfr Fischerström
1779 (: Vettare); sv. dial. även: flöte på
nät = isl. viti, tecken, Vårdkas, jfr
vedrviti, väderflöjel, no. vite, flöte på
nät, vårdkase, da. vede, sjömärke (se
f. ö. Landvetter), av urnord. *witaiii
m., nomen agentis till vb. *witan i
betyd, ’visa, angiva’ o. sålunda identiskt
med t. ex. sv. dial. dag vete, tupp, egentl.:
dagförkunnare; jfr även ägs. gewita (osv.),
vittne (se vittne); jfr f. ö. veta, vett a.
- Med avs. på växlingen -ett- o. -et- jfr
under hetta 1.

[Wetter, Wetterberg,
Wetterlund, familjen., se Vättern.]

vettvilling, fsv. vitvillinger (o. -inge),
till vett; kunde f. ö. fattas som avledn.
av vb. villa, förvilla, o. sålunda en av
de sällsynta fsv. deverbativa bildningar
på -ing, som beteckna personer o. ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free