- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1116

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - veta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

passiv betyd, (jfr inföding); snarast
dock direkt avlett av grundordet till
villa: fsv. vilder (stam: vill-), vill,
galen = sv. vill, liksom osv. dial. villing,
byting, fsv. villinger, vettvilling = no.
v ill ing.

vev, t. ex. Schroderus 1037, motsv.
sv. dial. vaiv m., trävred, no. veiv f.,
svängel, isl. veif f., simfot på säl; i
av-Ijudsförh. till germ. * wi fan, svinga (se
följ.), vartill även vb. veva (*waifiian).
Vev o. veva äro sålunda
parallellbildningar, såsom t. ex. isl. leid, väg (sv.
led) o. vb. leida (sv. leda) till lida, gå,
osv.

1. veva, veckla, linda, t. ex. 1G03
(veeffua oss nthu, dvs. reda oss ur) =
isl. veifa, svinga, kasta, got. biwaibjan,
svepa omkring, fhty. ziweibjan, strö isär,
mhty. weifen, svinga, ägs. wcéfan,
omvira; i avljudsförh. (möjl. bildning på
-eiö) till mhty. wifen, svinga, slingra,
isl. vi fa i uttr. koma vifandi (dvs.
tillfälligtvis), sv. dial. vlva, slänga, vifta,
vartill avljudsbildningen vev (se d. o.).
Germ. *waioön: fhty. weibön, sväva hit
o. dit, ägs. wåfian, svänga. Till ie. ulp
i saiiskr. vepaté, darrar, bävar, osv. (jfr
en likartad betyd.-skiftning under viska
l slutet). Se f. ö. vev, veva 2, vifta
ävensom under v i v. - En variantrot
germ. wip föreligger i sv. dial. vcpa,
vcipa, svepa (se vepa). En annan
parallellrot med en mängd likbetyd, avlägg
är germ- wcf) i väva.

2. veva, i uttr. i samma v ev a, i
den vevan, t. ex. Columbus Ordesk.,
jfr Freese 1726: ’en farlig wefwa’, sv.
.dial. veva, vciua (Järnti.), ofta med
bi-betyd.: brådska, stök; l ill föreg.

vevling, sjöt.: (med halvstek fäst)
tvärlina över vanten, 1637: veffling =
da., från höll. weveling; till ve v l a, förse
med vevlingar = mlty. wcvelen, göra
inslag i väv - no. vevla, vira omkring,
osv., iterativbildning på -Z till väva (se
d. o.). Jfr vant : vinda.

whisky, se visky; whist, se vist.

1. Vi, -vi, i många fall = fsv. Vi,
-vi (båda huvudsakl. i östra Sverige), i
t. ex. Vifolka (se d. o.) el. Frösvi, nu
Fr ö s vi k Ögtl. (till gudan. Frö),
llcer-navi, nu Haernevi, o. Hia>rnavi, nu
Järnevi, Ögtl. (enl. M. Oisen Hrernavi,
O. Lundberg o. H. Sperber Härnevi till
fsv. *Hcern, motsv. isl. Horn el., enl.
Sperber, H0rn, binamn till Freja; jfr
dock Lindroth NoB 3: 57 f.), nsv.
Lock-nevi (se d. o.), fsv. Nwrdhcevi, nu
Na-lavi Nkc (se Njord), fsv. Odhinsvi, nu
O d en s vi Nke (se Oden), nsv. Skede vi,
Skövde (se d. o.), fsv. Thorsvi, nu
Tor s vi Uppl. (se Tor), fsv. Ullavi, nu
U11 e vi d (se Ull), fsv. Vrindavi, nu
Vrinnevid Ögtl. (till isl. gudinnen.
(V)rindr, genit. (V)rindar, Bråte Ark.
29: 109 f., O. Lundberg NoB 1: 49 f.),
fsv. Viskcclf, nu Vissgärde Uppl. (se
Skalf); osv. - Av ett vi n., helig plats,
offerplats, en i böjningen uppkommen
växelform till isl. ve ds. (se Vä, Vase),
motsv. fda. vi (i ortn.), fsax. wih ds.,
ägs. wéoh, wig, gudabild;
substantive-ring av got. adj. weihs, helig, fsax.,
fhty. wih (kvar i ty. Weihnachten, Jul,
egentl.: de heliga nätterna, d3rgnen, jfr
till betyd, under natt); jfr v i rak. Besl.
med lat. viciima, offerdjur, offer, egentl.:
invigt cl. hälgat djur, avledn. av ett
*victi- el. *victu-; se f. ö. viga. - Med
genit. sg. av samma sbst. vi är Visby
sammansatt. - I åtskilliga nsv. ortnamn
på -vi ingår icke detla vi, utan i stället
fsv. viper, skog (se t. ex. Medevi). -
Om andra germ. beteckningar för olika
slags helgedomar o. d. se Harg o. hov 3.
Jfr även fsax. nimid, helig lund: fir.
nemcd, gäll. nemeton.

2. vi (ålderd.), varför, fsv. hvi = isl.
hvi, no. hvi, da. hvi (ålderd.), egentl,
dat. sg. n. till hvat (- vad), av ie.
*Å-»e/, lokativ till pron.-stammen k"o, 7c»e
(se ho l o. vad 4), bildat som ie. *tei
i isl. pi (dat. sg. n. av pat, det; se ty)
o. i dit o. som *kei i hit. Jfr vilken.

3. vi, pro nom., fsv. vi(r) = isl. ver,
da. vi, got. weis, fsax. wi, fhty., ty. wir,
ägs. wé (eng. we), av germ. *wi-z (varav
obetonat *wi-z), av *wei-z, jfr sanskr.
vaij-dm. No. vi utgår från dualen isl.
vit, vid = fsv. vit, sv. dial. vid Dal.,
got., fsax., ägs. wit, jfr litau. védu, fslav.
ve. - Nordsv. dial. me, vi (- no.) har
sitt 7?i från l p. plur. av verbet (’kallom’),
jfr fno. mit, met, vi två, o. mer, vi. -
Till en annan indoeur. beteckning för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free