Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om m. m. (se vingla slutet); alltså:
holmen där det virvlar, yr o. d.
vinge = fsv., även: flygel, sv. dial.
också väng(e) = da. vinge, jfr isl. vcengr,
no. veng o. vengja, ett speciellt nordiskt
ord (eng. tving är lån från nord. spr.),
av germ. *wä>inga(n)-, till ie. roten (a)ue,
blåsa o. d., se f. ö. vaja o. vind. -
Ty. schwinge hör till svinga; fittich är
besl. med fjäder o. grek. plerön\ lat.
äla med axel 2. Om det likbetyd, ty.
fltigel se flygel.
vingla, L. P. Gothus 1623; syns dock
ej ha betraktats som riksspråkligt förrän
på 1700-t.: Sedol. Merc. 1731, O. v. Dalin
osv., i ordb. först hos Sahlstedt 1773; i
dial. även ’vara yr’ = 110.; i avljudsförh.
till no. vangla, sv. dial. vångla ds.
(liksom dingla o. dangla); säkerl. rotbesl.
med van g (egentl.: böjning; jfr även
våda) o. sålunda med samma
betyd.-skiftningar som i avläggen av germ.
wenk-, wank- i vinka, vinkel, vanka.
Av samma verbrot wing- med s-avledn.:
sv. dial. vingsa sig, vrida (sig) o. d. =
no.: gå o. svänga sig. - En
parallellbildning är no. kvingla (av *hvingla),
sväva hit o. dit; jfr Vinga, vinka o.
fsv. hvinka.
Vingåker, ortn., se viking (slutet).
vinjett, Phosph. 1810 = ty. vignette,
av fra. vignette, egentl.: vinranka, till
vigne i denna betyd., av lat. vlnea,
vinstock m. m., till vinum, vin; jfr med
avs. på bildningen med
diminutivsuf-fixet -ette t. ex. lorgnett.
vinka, i ä. n sv. ofta: giva tecken (med
ögonen), t. ex. Bib. 1541: winkar medh
öghonen, Stiernhielm, jfr Balck 1599:
winkede åt sina andra Leeksystrar, ät. .,
dvs. gav tecken el. blinkade; dessutom:
vinka med hufvudet 1617, med kroken
(om fiskare) o. 1645, med kroppen 1741
osv. = da. vinke, i ä. da. även: blinka,
från ty.: mlty. winken, giva tecken, sluta
ögonen = fhty.: böja sig åt sidan, svikta,
nicka, vinka, ty.: vinka, ägs. wincian,
giva tecken, blinka (eng. wink); no.
vinka, rycka åt sidan, svikta, är väl
snarast inhemskt. Därjämte av germ.
*wankian: fsax. wenkian, vara otrogen,
mlty. wenken, giva tecken, blinka, vinka,
flfrank. wenkian, vika m. m. (varav ffra.
guenchir, vika undan, varav eng. wince,
slingra sig, vika tillbaka, rycka till).
Till ie. roten ueng i t. ex. litau. iszvéngti,
vika undan, vingas, krökt, osv., med,
som det synes, en grundbetyd, av ’vara
böjd el. krökt, böja sig’ o. d.; jfr f. ö.
vinkel, vinsch, vank o. vanka; med
växelformen uenk i v ang. Jfr Fick4
1: 123, 547. - Betyd, ’vinka’ har väl
närmast utgått från den av ’giva tecken
(med handen)’ o. den äldre av ’blinka’
från den av ’giva tecken (med ögonen)’.
- Härtill: vink, i ä. nsv. även i betyd,
’blink, blick, t. ex. Spegel = da, vink,
från ty. ivink, i ä. ty. även ’ögonblick’,
av fhty. winch. I sv. ge någon en vink
- ty. einem einen wink geben [-uppträder-] {+uppträ-
der+} den äldre betj^d. av ’tecken’. -
En parallellbildning till vinka är fsv.
hvinka, vackla, ä. nsv. t. ex. hvinka
undan 1629; jfr fsv. hvika ds. ävensom
vingla (slutet).
vinkel, fsv. vinkil, vinkel, vrå, krok
= da. vinkel, nu blott i matem. betyd.,
förr även ’vrå’, från mlty. winkel =
fhty. winkil (ty. winkel), ägs. wincel;
till föreg, i dess ursprungliga betyd.,
alltså egentl.: böjning, med ungef. samma
betyd.-utveckling som i vrå. - Got. har
i stället waihsta, som kan vara
avlägset besläktat. - Betyd, ’vrå’, som
numera mest uppträder i den
bokstavs-rimmande förb. vinklar och vrår, var
förr mycket allmän även utan detta’
tillägg, t. ex. Hasselquist Resa 1757
(1749): ’Barnen kommo af alla vinklar’.
- Vinkelpredikant, i övers. 1723,
Dalins Årg., Lind 1749, efter ty.
win-kelprediger, egentl.: som predikar i
vrårna; jfr, med samma slags
nedsättande betyd., ty. winkeladvokat, [-win-kelehe,-] {+win-
kelehe,+} winkelschule ävensom [-winkel-messe,-] {+winkel-
messe,+} hemlig messa, varefter ä. nsv.
vinkelmcssa o. (övers.) vråmessa; i allm.
om sådant som saknar officiell sanktion.
Jfr Schroderus Osiander 1635: ’Så skal
. . inga Winkelpredikor någorstädes
tilllåtas’. - Se även k råk vi n k el, under
kråka.
vinn i vinnlägga, lägga sig vinn
om, fsv. vinlceggia, Iceggia sik vin um,
till fsv. vin f., bemödande, omsorg =
fda. vin (da. vind), no. vinn, till vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
