- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1132

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vinna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommen i sammans, i relativt obetonad
ställning = öppen; alltså =
vidöppen, jfr Schroderus d. y.: ligger
vid-yppen, Bellman: legat .. vidöppen. Förf.
Ark. 13: 243.

vipp i på vippen, Nordenflycht
1740-t, jfr uppå en wipp 1722, Hallman
m. fl., jfr Dalin Arg. II nr 2 (SFSV s.
10): ’har han warit på wippen?’;
inhemsk nybildning till vippa l (liksom
knyck till knycka, släng till slänga
osv.) el. möjl. från det till samma verb
hörande Hy. wipp, hastig sväng = fhty.
wipf. Se även vips.

1. vippa, vb, Schroderus 1638: ’vippa
oss öfver enda’; i betyd, ’gunga’ t. ex.
Spegel; i ä. nsv. även ’vira, linda’, y. fsv.
vippa träns. P. Månsson = no. vippa,
da. vippe, mlty., meng. wippen, vippa,
mhty. wipfen, hoppa; en
intensivbildning av samma slag som guppa o.
vicka; jfr avledn. sv. dial., no. vip(p)la,
omslingra, ävensom avljudsbildningen
no. veipa, svepa, inveckla, veipla ds. osv.
(se under vepa); till ieur. roten vib
i lat. vibräre, sätta i dallrande rörelse,
dallra (= vibrera), litau. vyburiu,
viftar, el. till ieur. växelroten vip i t. ex.
sanskr. vepate, darrar, bävar (varom se
veva 1). Se följ. o. föreg. -
Växelform med germ. hw-: ä. da. hvippe,
röra sig snabbt, piska = eng. whip;
jfr likartad växling under veka, viska l
o. visp l, 2. - Vippstjärt, sädesärla,
Linné = da. vipstjcert, väl från mlty.
wippstert, en bildning av samma slag
som t. ex. ä. nsv. hvekestjert t. ex.
Sig-fridi 1619, till ä. nsv. hveka, bl. a.:
vippa (se veka), mlty. wagesiert, till
wagen, vackla o. d., f ra. batte-quene (jfr
batalj o. kö) o. flera av de under arla
uppräknade namnen; ävensom ty.
fågelnamnet wendehals, gökt}^ta, motsv.
fra. torcol (dvs. torc-col, till lat.
tor-quére, vrida, o. col, hals); om
sammansättningstypen se f. ö. under våghals
o. sittopp.

2. vippa sbst., 1635: lo ff och vippor
= no. vippa, da. vippe; av
verbstammen i vippa 1; f. ö. besl. med fhty
wipfil (ty. wipfel), trädtopp, spets,
ävensom med no. vipa, styvt hår el. strå,
borst, mlty. wip, kvast, tofs; alltså väl
egentl.: något som vippar el. gungar.
Sbst. vippa förhåller sig med avs. på
betyd, till lat. vibräre ungefär som sbst.
viska till litau. vizgu, darrar. - lä.
nsv. förekommer dessutom ett väl från
ty. lånat vippa i betyd, ’vippgalge’,
ävensom (redan på 1500-t.) ’spänninrättning
för båge’. Dessutom en avledn. vipsa
i betyd, ’vippa’.

vips, interj., Lind 1749 under Schnapps
= da., från Ity. wips el. det från Ity.
lånade ty. wips; möjl. egentl, genit. till
vipp el. en s-bildning till detta ord el.
till det besl. vb. vippa; av samma slag
som ty. interj. schnaps till schnapp- (se
snaps). Jfr ä. nsv. hvisp t. ex. Bark
1703, Kolmodin o. visp O. v. Dalin, till
vispa under visp 2 el. en självständig
ljudmålande bildning el. av vips, med
omställning av ps till sp.

1. vira (spel), Lyckans talism. 1818,
Gonv.-bladet 3 saml. 2 Aug. 1823,
Wallmark 1832, Wetterstedt Mutanders
ungd.-händ. 1832; väl efter järnbruket Vira
Uppl. (Sv. spelb. 1847, s. 141). - Det
sistnämnda har i sin tur fått namn
efter sjön Viren.

2. vira, vb, Bureus o. 1600 - no.
vira ds., mlty. wiren, förse med
järntråd; till sv. dial. vir, metalltråd, nisl.
virr, ägs. wir m. (eng. wire), mlty. wire
f., jfr isl. viravirki, arbete av metalltråd,
r-avledn. av ie. ui, sno, fläta, i vide,
vidja, vägg m. fl., med avJjudsformen
uéi i fhty. wiara, fint guld, guldsmycke;
med 7*-avledning i lat. virice, ett slags
armsmycke, egentl, keltiskt, fir. fiar,
sned, o. väl även grek. iris, regnbåge
m. m. (av *uir-), om vilket senare se
Boisacq (med tillägg). Se f. ö. Viren
o. gir l an d.

virak, rökelse, slutet av 1500-t. (: -ach),
1637 (: -ack), i ä. nsv. även virock 1727,
ävensom (med högtysk form) viranch 1637
o. (med försvenskad form) virök 1645,
Lucidor = da. virak (varifrån väl den
sv. formen på -ack närmast kommit),
från ty.: mlty. wirök, wirek, av fsax.
wihrök = fhty. wihronh (ty. weihrauch),
egentl.: invigd el. helgad rök; se Vi 1.

virdar, se under Värend.

Viren, sjön., Virån, egentl, ’krokig,
slingrande o. d.’, till ett germ. adj. *wlra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free