Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vinna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
= fir. fiar, kymr. gwyr, till ie. ni, sno, se
f. ö. vira 2 o. förf. Sjön. 1: 719. Alltså
samma betyd, som i t. ex. V rången.
Virestad, sn i Smal., fsv. Vigherstadha,
till personn. Vigher (jfr Vigher spä
Uppl.-L); se f. ö. -sta(d).
virka (med virknål), i ä. nsv. i
allmännare betyd., i sht väva, Bib. 1541
flera ggr, där Luther har wirkcn o. den
nya övers, ’väva’, ’spinna’, jfr gamla
övers., Sal. ordspr. 30: 28: ’Spinnelen
wirkar med sina händer’, i samma
betyd, även t. ex. Schroderus 1635, Lex.
Linc. 1640, Serenius, Lind, Geijer
Vikingen : ’Då hörde jag Nornorna virka
sin väf o. f. ö. in på 1800-t.; förr även
som i ty. om järn t. ex. Dalin 1747;
från ty. wirken, förfärdiga (särsk. i
hant-verksspr., t. ex. hos bagare, smeder,
salt-kokare, men i sht om vävning,
brode-ring o. d., redan i mhty.), verka (varav
också da. virke, verka), av fhty. wirchan,
förfärdiga, verka, arbeta = fsax.
wir-kian, ägs. wircan, jfr fsv. (inhemskt)
virka ÖGL: uirkar man i skoghe, antagl.
dock en ombildning av vcerka (efter
virket), jfr varianten vcerkar\ av germ.
*werkian, avledn. av verk el. i
anslutning till detta ord ombildat av
*wur-kian (= yrka); annars formellt
överensstämmande med det i alla händelser
besläktade grek. érdö, gör, förrättar (av
ie. *uergiö). Alltså egentl.: tillverka,
förfärdiga (vissa slags vävnadsarbeten),
med samma slags specialisering som t. ex.
garva, egentl.: bereda; f. ö. vanlig inom
yrkesspråk; se om dylika fall närmare
under värpa. Denna specialisering blev
hos virka betydligt starkare än hos ty.
wirken. F. ö. etymol. = isl. virkja,
värka (se d. o.); se f. ö. verk, orka,
yrka. - Härtill ä. nsv. virkestol,
vävstol, Kolmodin 1732, från ty. wirkstuhl.
- ’Virka* heter på da. hcekle, från ty.
häkeln, till hake, väl besl. (men ej
identiskt) med sv. häckla (lin); se d. o.
En avljudsform till hake, ägs. höc (eng.
hook), föreligger i det till detta sbst.
bildade likbetydande eng. vb. hook. Jfr
ital. uncinare, virka, till uncino, liten
hake, osv.
virke = fsv.: verk, bygge, ställning,
material, jfr trävirke, trävirke = isl.
virki, verk, befästning, no.-da. virke,
verksamhet, material, jfr da. Danevirke,
fsax. giwirki, av germ. *(ga)werkia-, till
verk; jfr avljudsformen yrke. Den
allmännare betyd, av ’materialämne’
kvarlever i dial., t. ex. skovirke,
brödvirke, jfr det skämtsamma sv. to d
dy-virke. - lä. nsv. o. vissa dial. även
verke, värke, ljudlagsenligt utvecklade
av virke (jfr Hesselman i o. y s. 209,
213 f.); värke dock möjl. delvis även
från fsv. vcerke, med ce på grund av
anslutning till vcerk; jfr t. ex. virvel.
[*virna, sv. dial., vissna, se under
vissen slutet.]
virrig, o. 1669, om ljud; från ty.
wir-rig, till adj. wirr ds., till vb. wirren, av
fhty. werran, inveckla, förvirra, vartill
även fhty. iverra, förvirring, strid
(varav fra. guerre, krig); vanl. härlett ur
ett germ. *werz- o. sammanställt med
kompar. värre, se d. o. - Härtill även
förvirra = da. forvirre, från ty.
ver-wirren, av fhty. firwerran.
virrvarr, 1804, i en övers, från ty.
= da. virvar, från ty. wirrwar(r),
Lessing 1754, men vid denna tid ännu
betraktat som ett lågtyskt dialektord; dock
under formen wirenwar redan 1486 i
betyd, ’ordstrid’, reduplikationsbildning
till stammen i föreg., av samma slag
som klingklang, m i sch m äsch,
slid-dersladder, tingeltangel,
villervalla osv.
Virserum, sockenn., Kim. 1., fsv.
Vl-dhersrum, Vidhisrum, till -rum 3 o. ett
fsv. sjönamn *Vlpir, till adj. vid (nu
Virserumssjön); jfr Ti r s er u m, fsv.
Tidhisrum, till sjön. *Tipir. Förf. Sjön.
1: 704. Andra, osannolika möjligheter
citeras av Lindroth Ortn. på -rum s. 84,
som dock föredrager den här givna
tolkningen.
virsingkål, savoj kål, Lundström Trädg.
1852, även vi r s in g 1873, från ty.
wir-sing, ivirsching, med tysk avledn. av
nordital. verza, av vulg.-lat. *virdia, av
lat. viridia n. plur., grönsaker o. d., till
viridis, grön (jfr under skärtorsdag
slutet). Det likbetyd, savojkål efter
fra. chou de Savoie (jfr ty. dial. sawau),
vilket liksom fra. chou de Milan
ävenledes visar hän till norra Italien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
