- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1134

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - virtuos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

virtuos, 1739: ’En stor Virtuose i
London’, Post. Tid. 1758: ’Italienske
Virtuoser’ (i tillkännagivande om
konsert) - ty. osv., från ital. virtuoso ds.,
egentl.: mycket duktig el. framstående,
avledn. med suffixet -oso (== lat. ösiis),
som betecknar ’rikt försedd med’ el. dyl.,
till lat. virtus (genit. -lätis), duktighet,
dygd, manhaftighet, till vir, man (se
Var e n d).

virvel, i ä. n sv. även hverfvel, hvar f el,
med motsvar. i dial. (av hvirvel; jfr
under virke), fsv. hvirvil, hårvirvel,
yrsel(?) = isl. hvirfill, ring, hjässa,
bergspets, da. hvirvel, mlty. wervel, fhty.
wirbil, wirvil, virvelvind (ty. wirbel), av
germ. *hwcrbila-, agentisk bildning till
germ. *hwerban, vända sig omkring,
bildat som (instrumentalerna) degel,
gördel, nyckel, svirvel osv.; se f. ö.
värva o. varv l, 2. Jfr till
betyd.-utvecklingen lat. vertex, hjässa, topp,
till vertere, vända. - Formellt identiskt
är sv. dial. (h)virvcl, liten dörrslå = da.
hvirvel, no. kvirvel, mhty. wirbel. -
Virvelvind = isl. hvirfllvindr, da.
hvirvelvind, ty. wirbelwind osv.; eng.
whirlivind från nord. - Härtill vb.
virvla, Tiselius 1723: träns.,
åstadkomma virvlar i vattnet, Wallerius 1739:
rcfl., T. Bergman 1773: inträns., Bellman:
’Trumslagarn h virvlar’, motsv. da.lwirfle,
ty. wirbeln, mholl. wervelen, ävensom
isl. hvirfla (hvirla) träns., utbreda (om
hö), no. kvirvla (kve-) ds. o. sv. dial.
* hvirla, yra, vara vimmelkantig, vanka,
fara vilse. Säkerl. ej utgående från ett
gemensamt germ. grundverb utan vid
olika tider uppkomna bildningar, väl i
regel avledn. av virvel; kanske delvis
också ett iterativum-intensivum på germ.
-Hön, -a/ön till *hwerban av samma slag
som t. ex. dingla, famla, hymla,
skramla osv. Eng. (- meng.) ivhirl,
virvel, har nord. urspr. Eng. whirl,
virvla, kan däremot på grund av betyd.
knappast, såsom vanl. antagits (Skeat,
Holthausen), utgå från det sällsynta
isl. hvirfla, utbreda (hö), utan är säkerl.
ett inhemskt deverbativum av det lånade
substantivet.

1. vis, sbst., fsv. vis f. (o. n.?), vis,
sätt = isl. vis (i QÖra vis), da. vis, motsv.
fsax. wisa, mlty. wis(e), fhty. wis(a) (ty.
weisc), ägs. wis(e) (eng. urise), av germ.
*wisa- n., *wlsö(n) f. = ie. *ald-to-,
*md-tä- (*ueid-); till roten ueid, se,
alltså väl egentl, ’utseende’, varav
’beskaffenhet o. d.’ Se följ. -vis o. visa 1.
- Från germ. spr.: fra. guise, vis, sed,
sätt (jfr t. ex. fra. guimpe ~ vimpel),
vartill dégniser, förvända, vanställa,
förkläda.

2. vis, adj., fsv. vis, kunnig, vis;
bekant med .=- isl. viss, da. vis, got. -weis,
kunnig, fsax., fhty. wis (ty. weis[é\), ägs.
wis (eng. wise), av germ. *wisa- (varav
finska lånordet viisas) = ie. *md-to-,
part. pf. pass. till roten ueid, se (i lat.
videre osv., se veta), motsv. lat. visiis,
sedd; formellt nästan identiskt med vis;
sbst.; el. möjl. av ie. *ueid-so-, avledning
av s-stammen i sanskr. vedas,
kännedom, liksom t. ex. ljus: sanskr. rocas
(jfr t. ex. v. der Osten-Säcken IF 34: 252).
Biform (med kort rotvokal): viss. Urspr,
likbetydande parallellbildning: vitter.
Avledn.: vb. visa (se d. o.). - Den
gamla betyd, ’som vet, kunnig, klok’
har i de nyare spr. undanträngts av den
specialiserade ’mycket kunnig o.erfaren’.
Förb. fsv. varpa vis, isl. verda viss (med
genit. m. m.), få veta, erfara, kvarlever
i norrl. dial. *varda vis, bliva varse. -
Hit hör sammans, envis, Schroderus
Com. 1640; hos t. ex. Swedberg 1719 i
betyd, ’ensam vis’; jfr de likbetyd, ä.
nsv. ensint, ä. nsv. o. sv. dial. enveten
1647 osv. (till veta), ä. nsv. envetig, fsv.
enthrär, enthrceiter, cnthrceltin (se trå 2),
*enharper i fsv. enhcerdhe, envishet (jfr
bohusl. enaln, envis, med s. k. tjockt l,
o. isl. einarör, enkel). Om en- se
enträgen under trägen. - Frågvis,
Hels. 1587: ’Fråghewijs, Sciolus,
nasu-tulus’; möjl. nybildning i anslutning till
näsvis; i alla händelser naturligtvis ej,
såsom förr antagits (av Wetterstedt),
egentl, om person som önskar bli
vis genom frågor. I da. i stället
fritte-syg, i ty. fragestichtig m. m. -
Rättvis, motsv. i fsv., isl. o. da. -
Visdomständer, Egr. Lundgren 1841,
rnotsv. i da., ty., eng. o. fra., efter
likbetydande grek. söphronisteres, till
soph-rön, vis (av stammen soph- i filosofi,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free