Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - virtuos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mlty. wispelen, viska, fhty. hwispalön
(ty. wispelri), ägs. hwisprian, mumla
(eng. whisper, viska); om bildningarna
hava tillräckligt hög ålder, av ie. *knis~.
Jfr väsa. - Likartade bildningar äro
no. tiska, viska, o. ä. ty. zispern ds.;
se tissla.
Viskan, flodnamn, 1600-t., best. form
av Viska,, väl av Visk-ä, till å;
sammansatt med det äldre namnet fsv. Visk
13-, 1400-t.; /c-avledn. (möjl. = fhty.
Wisicha) av det vattendragsnamn Vis-,
som omtalas under V e s el ån g e n, el.
närmast till det gamla namn på Viskan
Visa, som ingår i sistnämnda sjönamn;
sannol.: den livliga, rörliga (se viska l
osv.). Samma vattendragsstam synes
uppträda i sjön. Visken Skedevi sn
Ögtl. Jfr förf. Sjön. 1: 722 f.
Däremot synes det tyska flodnamnet
Weich-sel (Hy. Wissel, ägs. Wisle, Plinius: Vistia,
Jordanes Viscla m. m ) utgå från ett ie.
*ueik-slä (se H. Petersson Heterokl. s.
246). - Annorlunda om Viskan
No-reen Spr. stud. 3: 120,115. - Jfr
häradsnamnet Vi s k e.
Viske, härad i Hall., fda. Wiske
hve-ret, av älvnamnet Viskan; se d. o.
visky, Strandberg 1854, från eng.
ivhisk(é)y, av fir. uisce, usce, vatten (av
ie. *udskiä-), besl. med vatten (se
d. o.); jfr gäliska uisge-beatha,
livsvatten (varifrån Bellman: oskobad,
Almquist: osquebad), o. akvavit med
ety-mol. samma betyd.
vismut, Kempe 1675: wiszmucht,
Spegel 1685 = da., från ty. wismut, på
1400-t. i den latiniserade formen
bise-mätarn. Sannol. uppkallat efter den
äldsta vismutgruvan St. Georgen in der
wiesen (till iviese, äng) i Erzgebirge, med
senare leden till muta 2, alltså:
inmutning (se Kluge Etym. Wb.9). - Den i
ä. ty. o. ty. dial. uppträdande formen
wiss-, wiesmat (just å området för de
äldsta vismutgruvorna) berodde i så fall
på folketymologisk ombildning =
ängsmatta (wiesenmatté), med s}rftning på
vismutens brokiga färger.
Visnum, härad o. socken i Vrml., fsv.
Visne(e)m, Vissnim m. m., bildat av
-hem o. älvnamnet Vis n an (fsv. *Visn
el. möjl. * Visa), liksom fsv. sockenn,
Alstrem (nu Alster) Vrml. till älvn.
Alstran, fsv. sockenn. Varnema (nu
Var n u m) Vrml. till älvn. Var n a n,
jfr Ö l me härad Vrml. till älvn.
Öl-man. Älvnamnet betyder sannol. ’den
livliga, snabba’; se närmare förf. Sjön.
1: 702, 724 (av de å s. 702 anförda
beläggen för ie. H is i denna betyd, kunna
dock ett par tolkas på annat sätt). -
Besl. är sjön. Vismen Visnums hd, som
genomflytes av den å, som förr synes
ha kallats *Visn el. *Visa, men av
Fer-now benämnes Visman (med anslutning
till sjönamnet, om vars avledande m se
förf. Sjön. 2: 33).
1. visp, litet knippe björkris o. d.,
t. ex. Bureus Suml. o. 1600 = no. (meng.,
eng. wisp, meng. även wips, litet knippe
halm el. hö, möjl. från nord.); snarast
besl. med viska l (se d. o.); knappast
däremot med omställning av äldre wips
(jfr under gäspa) till Ity. wip (ty.
wie-pe), halmsudd; jfr följ. o. Persson
In-dog. Wortf. s. 321 f. - Härav vb. vispa.
Jfr no. kvispa, med samma växling av
(urspr.) hv o. v som i veka, viska l
o. visp 2.
2. visp el. visper, yr o. opålitlig
person, O. v. Dalin: ’den lilla vispen’,
Lenngren 1781: ’den vispen’ (möjl. dock med
ursprungligt hv, se nedan). - Härjämte
vb. vispa (omkring), fara hit o. dit,
t. ex. P. Erici 1582 (i betyd, ’vifta med
svansen’?), Agneta Horn o. 1657: ’Och
kan ingen säja det, att jag har vispat
hvarken efter den ena heller den andra’
(normaliserat), Spegel 1685: wispa kring
(om planeterna); besl. med Ity. wispeln
ds., höll. wispelluur, ostadig, vispig, till
en rot uis, varav väl även ty. wischen,
röra sig bort (se viska 1). Ordet
förhåller sig antagl. till visp l som det
nämnda ty. wischen till viska l el.
mlty. quispel, kvast, till Ity. kwispeln;
hastigt röra sig hit o. dit. - Härjämte
med hv: ä. nsv. hvispa, flacka, fara hit
o. dit, t. ex. Lucidor = no. kvispa, eng.
whisp, vartill sbst. ä. nsv. hvisp(er), t. ex.
1558 (plur. hwisper), U. Hiärne (jfr
motsv. växelformer under veka, vippa
1 o. visp 1).
vispa (omkring o. d.), se visp 2.
viss, i sv. dial, även: förståndig, på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
