- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1140

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vital ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vital = fra., livskraftig o. d., av lat.
vitalis, hörande till livet, avledn. av
vila, liv, till vivere, leva (se vivat); =
skaldepseudonymen Vitalis (Erik
Sjöberg), efter den dag (27 nov.), då han
lemnade sina första dikter till tryckning
(här även ordlek; jfr lat. vita, liv, o. lis,
strid).

vite, böter, fsv. vite, straff, böter =
isl. viti, da. dial. vide, fsax. witi, fhty.
wizzi, ägs. wite, av germ. *witia-, till
*wlten, straffa o. d.: got. fraweitan,straffa,
hämnas, fsax. witan, förebrå, fhty.
far-wizzan (ty. verweiseri), ägs. (cei)witan
(eng. twit) ds., isl. vita (ipf. vitti), fsv.
vita (ipf. -tt-, -adhe), anklaga, beskylla,
bevisa, sv. dial. vita, det senare i betyd,
’genom magiska medel sätta på el. skaffa
fram’, om bölder, revormar m. m. (se
Hyltén-Cavallius Var. o. vird.2 1: 327);
se f. ö. f or e vita, tillvita. Samma
ord ingår i helvete, men knappast i
blodvite. Betyd, ’straffa’ utgår väl
från den av ’betrakta’; jfr t. ex. lat.
animadvertere, varsebliva o. straffa, i alla
händelser besl. med lat. videre, se; se
vetta, veta o. vitsord.

vitling, Gadus merlangus,
t.ex.Astero-pherus 1609 == no. kvitling, da. hvilling,
mlty. willink, ty. weissling; avledn. av
adj. vit, växl. med -ing i isl. hvitingr,
no. kviting, mlty. witink, eng. whiting;
jfr till bildningen fisknamneii bör ti n g
till bjärt, gr ö n Ii n g, röding till röd,
s m är Ii n g, Ity. brétling, skarpsill (varav
no. brisling) till bred. Fiskar äro f. ö.
ofta uppkallade efter färgen; se br ax e n,
fjärsing, forell, farna, harr, id l,
lyra 3, löja, ruda. Grönling utgår
däremot från ty. grändling (se s m
är-Ling o. tilläggen). - Det analogt bildade
eng. whitling betyder ’forell’.

vitmena, jfr fsv. hvltmenadher, -mi~
nadher, till mlty. minie, mönja; se
mönja. I ä. nsv. även hvitmera
Schroderus Com. 1640.

vitriol, Serenius 1727 = da., i den
moderna formen från ty. vilriol = fra.
(eng.); annars gammalt i språket: fsv.
viktril, kvarlevan de ännu i början av
1800-1. ävensom i sv. dial. viktrill, jfr
ä. nsv. viktriol, ännu hos Palmblad;
motsv. ä. da. viktril, viktriol, ä. ty. vic-
tril (ännu 1768) osv., av mlat. vitriolum,
till lat. vitreus, av glas, avledn. av
vit-rnm, glas (>. fra. ver re; jfr under vej de);
efter det glaslika utseendet. Formerna
med -kt- (-et-) bero väl på någon å
tyskt område försiggången
folketymolo-gisk ombildning. - Den sv. dial.-formen
beterell (o. d.) synes bero på anslutning
till better, bitter.

vits, ordlek, i modern betyd. 1849
(ännu ej hos Dalin 1853) - da., från
ty. witz m., vits, esprit, kvickhet o. d.,
förr: förstånd (t. ex. Luther), av fhty.
wizzi f., vetande, förstånd m. m. =
mlty. witte, av germ. *witjö (med
övergång till ^-deklinationen) = sanskr.
vidyå, vetande. Växelform: germ.
*witja-n. = got. unwiti, oförstånd, fsax. giwitt,
förstånd, vetande, fhty. (gi)wizzi, ägs.
(ge)witt (eng. wit), medan däremot sv.
vett utgår från ett germ. *wita-. -
Vissa fosforisters användning av ordet
(skrivet witz) står icke i direkt samband
med dess nuvarande bruk i svenskan.
Med avs. på betyd.-specialiseringen jfr
t. ex. sv. kvickhet, da. vittig hed.

vitsord, fsv. vitsorp, bevisning,
rättighet att bevisa o. d., jfr fsv. vituorp
o. fgutn. vitorp ds.; av i enskildheter
omstritt ursprung; svårligen att alldeles
skilja från isl. vitord, kunskap, alltså
sannol. sammansatt med genit. av vit,
kunskap (== vett), o. ord; dock till
betyd, anslutet till det besl. fsv. vita,
bevisa, anklaga, väl egentl. = germ.
*wltan, straffa, förebrå, som ingår i
förevita, tillvita o. vars stam
uppträder i vite, böter (se f. ö. d. o.). Jfr
(dock något annorlunda) Björkman Sv.
1m. XI. 5: 41 n. 1.

vitt i så vitt, såvitt, se vid 2 o.
jfr såvida.

vitten, i t. ex. inte en el. ett
vit-ten, t. ex. Sahlstedt 1773: hvitten-m.,
jfr 1644: ’en Garmelijt, Broor Paulus,
var ey värd en hvijt’, fsv. hvit f.?, ett
slags silvermynt, i allm.: det minsta
slaget av silvermynt = no. (dial.) kvitt,
da. hvid, efter mlty. ein witte, till witt,
vit, bl. a. om rent silver; jfr fra. denier
blanc (mlat. denarius albus), mhty. ein
witte penninc, ty. weisspfennig, isl. hvitr
peningr, fsv. hvlter pcenninger el. hvltp.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free