- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1162

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - väft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till detta adj., på ie. -eio, med
iterat.-intensiv. betyd, av samma slag som t. ex.
isl. ncéma, taga, nå, o. formellt motsv.
sanskr. kausativet vähdyati (till vdhati,
far), bildat med samma avljudsstadium
som t. ex. isl. kvcéfa (se under kväva),
suck fa (se under söva) osv. - Ä. sv.
vaja orden, Lenngren o. ännu Wallin
o. 1830, är en fortsättning av den gamla
fsv. konstr. med dat. (sedan ackus.);
dock redan i fsv. därjämte for. Dalin
1853 har även vaja stenar, pussar. -
Väja av vcéghia, med förkortning av
långt ä framför 7, jfr t. ex. l ej a av leghia,
speja av speia.

väkt i morgon vä k t, nattvakt, L.
Petri osv., Frese 1719: ’Månan i sin
Wäkt’, fsv. vcekt i betyd. Vakt,
bevakning’, till vb vaka (el. möjl. det
dithörande fsv. adj. v åker = isl. vakr) liksom
t. ex. -takt i lo vt ak t osv. till taka
(= taga). Jfr vakt.

väktare, fsv. väktare jämte väktare
= da. va^gter, efter mlty. wachter o. ty.
wächter, till vakt. - Väktare på
Sions (Zions) murar, ett bevingat
uttr.. efter Psalmb. 319 (Vid en biskops
inställande i ämbetet), jfr bibeln Es.
52: 8: ’Dine waktare (osv.)’ o. Jerem.
klagov. 2: 8: ’Herren tänkte till att
för-derfwa dottrenes Zions murar’; liknande
uttr. f. ö. hos Bellman, Rydberg,
Rundgren m. fl.; motsvar. i ty. - En annan
likartad förb. är väktare i Israel,
t. ex. Hedborn, efter ty. (Luther: ’der
Hiiter Israel’ Psalt. 121: 4, där vår gamla
bibelövers, har ’den som Israel bewarar’).

väl, fsv. vcel (vet, val) = isl. vet (fno.
även v al), da. vet, motsv. fsax., ägs. wel
(eng. well), fhty. weta, ivota (ty. wohl);
jfr fsax. wata, mlty. wal(é) samt got.
waila, ävensom möjl. fslav. vote, votje,
välan. Härledningen försvåras genom
det got. ordet med dess mycket
omstridda o. alltjämt oklara -ai-. Enl.
Brugmann IF 15: 99 f., 16: 503, Grundr.
II. 2: 717 är waila snarast instrum. fem.
till ett ord, motsv. sanskr. vela, tillfälle,
med grundbetyd.: ’på passande sätt’ el.
också temporalt. Fhty. weta osv. utgår
enl. B. från avljudsformen *wila. Jfr
dock härtill Meringer IF 16: 149, v.
Helten ZfdW 13: 74, Trautmann Germ.
lautges. s. 35, vilka mer el. mindre
bestämt skilja weta (= väl) från det got.
ordet, o. av vilka de två första (m. fl.)
anse weta besl. med vilja, jfr sanskr.
våra-, val, önskan, ack. adv. vdram,
efter önskan, som adj.: bäst. Även i
det senare fallet kunde got. waila höra
samman med väl, därest det förra med
Braune m. fl. vore att läsa waila (med
germ. e). - För de olika germ.
bifor-merna med a o. e (jfr meng. wel) finnas
flera förklaringsmöjligheter. I vissa fall
kunna de bero på särspråklig
utveckling: meng. wel är möjl. en senare
förlängd form, o. nord. val- skulle kunna
tänkas under vissa
betoningsförhållan-den utvecklat ur wail-, om nu verkligen
någon dylik diftongisk form någonsin
existerat. I alla händelser bör säkerl.
ej (med Kock Sv. Ijudhist. 1: 202) fsv.,
ä. nsv. weel anföras såsom stöd för en
dylik bildning: den beror på särsvensk
förlängning av wel (jfr även R. Pipping
Erikskrön, ljudl. s. 14). Sannolikast är,
att samtliga de germanska formerna
höra tillsamman (germ. *wela) o. ätt
den skiftande vokalisationen
sammanhänger med växling av stark- o. svagton.
- Förr (redan i fsv.) även som
förstärkningsord i betyd, ’mycket,
synnerligen’ el. ’ganska’; jfr gamla bibelövers.:
’dertill de yppersta qwinnor, wäl många’
(Ap.-g. 17: 4, motsvar. i Bib. 1541; i
nya: ’ganska’); i nsv. betyder däremot
detta uttr. ’nästan allt för’. - Betyd,
’förmodligen, nog’ finnes redan i fsv.,
utvecklad ur ’säkert, utan tvivel’, med
samma slags betyd.-försvagning som i
ganska, rätt osv. - I sammans, urspr,
tillsammans med particip, jfr fsv.
vazlfr&gdhadher, välfrejdad, vazlkl&dder,
vazlluktande osv., sedan även med
verbal sbst. såsom redan i got. wailadéds
= ty. wohttat, jfr fsv. vazlgcerdh o.
v&l-gazrning, ävensom lat. beneficium, grek.
evergesia, o. slutligen också i förb. med
andra sbst., t. ex. vällust. - Härtill
substantiveringen väl n., jfr ty. das
wohl; ävensom en avledn. på germ. -ipö:
eng. wealth, rikedom = fhty. welida
m. m. - Välboren, fsv. va^lborin, av
god börd, adlig, förnäm = isl. vetborinn
(jfr Atlamål: voknopo velborin, om Gun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free