Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - värd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från ty. lånade o. där ännu kvarlevande
degen (dagen; P. Svart 1561-A.
Oxenstierna o. 1634 o. ungef. vid denna tid
försvunnet ur spr., men ånyo lånat som
garvareterm i betyd, ’skärkniv’),
sammanhängande med det dunkla fra. dague
(jfr under det ej hithörande dagg 2). Om
långa (hugg)värjor nyttjades det
likaledes från ty. inkomna rap(p)er,
rap-pi(e)r (ytterst av fra. rapiére, varav även
eng. rapier), varjämte ett slags värjor
under 1500-t. även kallades körde el.
kordare t. ex. O. Petri = sv. dial. kåre,
stor kniv, Vrml., Dalsl. o. i betyd,
’svärd’ förr även i Ska., no. kaare, värja,
sabel, da. kaarde, det nu i da. ensamt
brukade ordet för ’värja’, från mlty.
körde, egentl, ett allmänt slaviskt ord,
som inkom under hussitkrigen, tjeck.
körd, till de slav. spr. (väl genom turkisk
el. finsk förmedling) från pers. kärd,
kniv. På 1770-talet infördes pallaschen,
en läng tung eneggad kavallerivärja -
ty. pallasch, ffra. palache, från ry. pålas.
- Värjan (i modernare mening)
uppkom på 1500-t.
värjo, i uttr. i någons värj o (jfr
do m v är j o), motsv. fsv. i sinne vcerio
osv., i sin besittning; oblik kasus av
föreg, ord, såsom frånvaro, utsago
osv. till -vara, -saga.
1. värk, arbete o. d., se verk.
2. värk, smärta o. d., fsv. vasrker =
isl. verkr (genit. verkjar), da. verk, ägs.
wcerc (eng. dial. wark), av germ. *warki-.
Då ägs. iveorc även betyder ’smärta,
värk’, vidare isl. virkja, värka,
förorsaka smärta, uppvisar samma
avljuds-stadium som verk (jfr även nedan
under värka) o. slutligen [-betyd.-utvecklingen-] {+betyd.-ut-
vecklingen+} ’arbeta’ > ’lida’ också [-uppträder-] {+upp-
träder+} i vb. vinna (jfr nedan), finns
knappast något skäl att betvivla
riktigheten av den gamla sammanställningen
med verk (i så fall avljud) o. föra ordet
tillsamman med lat. vergo, böjer sig,
egentl.: vrider; om den dock rätt svaga
möjligheten av ett indirekt samband
med denna rot se under verk. - En
sekundär betyd, ’var i sår’ uppträder i
sv. dial. värk = no. verk; dock enl.
somliga påverkat av ordgruppen var 6.
- Plur. barnvärkar finns redan i fsv.
- Härav vb. värka, fsv. vcerkia =
isl. verkja, da. verke, ägs. wcercan, av
germ. *warkian. Isl. virkja ds. av
*wer-kian. Sv. dial. värka med allmänt stark
böjning (värk, vurkit) innehåller, om
böjningen är ursprunglig, samma
rotstadium som isl. virkja o. verk. -
Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr got.
winna, lidande, mhty. winne, smärta, till
vinna, i betyd, ’arbeta, anstränga sig
o. d.’, ävensom t. ex. fra. travailler,
arbeta, men även bl. a.: plåga (här dock
den ursprungliga betyd.), lat. fame,
ma-lis (osv.) laboräre, egentl.: arbeta (se
laborera), grek. pönos, möda, lidande,
smärta; jfr dessutom t. ex. ägs. acan,
smärta, göra ont, som möjl. är = sv.
åka, urspr.: driva o. d.; o. ägs. susl,
pina, som kanske är besl. med syssla.
värld, fsv. vcerld, vcerild, -a/d, -uld,
f. o. n., människoålder, värld(en),
människorna = isl. verpld ds., da. Verden
(egentl, best. f.), fsax. werold, fhty.
weralt (ty. welt), ägs. weorold, av
ur-nord. *wera-aldö, med
deklinationsväx-ling av -aldi-, till isl. verr, man, got.
wair osv. (se varulv o. Vä ren d) o.
fsv. *ald, tidsålder m. m., i alda opal,
gammal släktjord, o. Rökstensinskr.
al-dam dat. plur., släktled (800-t.) = isl.
old, tidsålder, mänsklighet, i plur.:
människor, no. old, mängd, ä. da. old, tid,
forntid, got. aids, tiderymd, livstid, fsax.
oldi plur., människor, ägs. ield,
tiderymd, livstid, ålder m. m., plur. ielde,
människor, av germ. *atåi- (urnord.,
med dekl.-växling, *aldö), vbalabstr. på
(ie.) -ti till germ. *alan, föda (se f. ö.
aldrig, a l s t e r, å l d e r, ä l s k a). Värld
betyder alltså egentl, ’människoålder’;
jfr till betyd, van Helten ZfdW 10: 193
ävensom lat. s&culum (se sekel).
Liksom himmel o. helvete ett
uteslutande germanskt ord. Betyd,
’världsallt, universum’ är i de germ. spr.
jämförelsevis ung (dock redan i y. fsv.)
o. beror på inverkan från antiken, där
denna betyd, redan hos de gamle
grekiska filosoferna uppträder hos kosmos,
egentl.: (världs)ordning (jfr
kosmopolit), varav bl. a. även betyd, ’prydnad’
(se kosmetik), vilken betyd, också
finnes hos lat. mundus, värld (fra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
