Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - väv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ds., mhty. wi f t, tråd, honungskaka (se
våffla). Dessutom i samma betyd, en
/-avledn.: mlty. wevel, fhty. weval, ägs.
wefi. I ä. nsv. (t. ex. Lex. Linc. 1640
under trama) o. vissa dial. i stället islag
= mlty. inslach, ty. einschlag (jfr nsv.
inslag); jfr även ska. islält, da. islcet,
av germ. *slahti-, slående (se under
s l a k t a o. s l å 11 e r). Det likbetyd, grek.
krake, till krekö, väver, har en nordisk
släkting i isl. hréll (av germ. *hrahila-)9
ett redskap att bringa vävtrådarna i
sitt rätta läge, senare även: skyttel
(varom senast Falk Altn. Kleiderk. s.
12 f.); lat. träma, väft, inslag, är
etymologiskt omtvistat. - Vävbom, motsv.
da. uceverbom, ty. weberbaum, till mlty.
bom, stång (se bom 1). Om en
gammal inhemsk nordisk beteckning, sv.
dial. rev, isl. rifr osv., se under rev 1.
- Vävkam, motsv. da. vceverkam, mlty.
wevekam, ty. weberkamm osv., jfr i
samma betyd. lat. pecten, kam, o. det
besl. grek. kteis (rotbesl. med faxe, får
o. ull f ätt under ull); efter de i
ramen infattade tunna stickorna (’tänder’,
ty. ’zähne’). I sv., utom vävsked (se
följ.), stundom även ritt, efter ty. riet
(ried), egentl.: rör (Arundo), vass
(Phrag-mites); med syftning därpå att
’tänderna’ ofta bestå av (spanskt) rör. -
Vävsked, y. fsv. vceuskedh God. Ups.
20 s. 421, motsv. i Var. rer. 1538 osv.;
i ä. nsv. även väfve- t. ex. 1556 (: uceffe-\
motsv. no., da. uceuerske, isl. skeid ds.
= sked med grundbetyd, ’kluvet
trästycke’; jfr ägs scdöel ds. (av *skaip-)-,
se sked. Förr svärdformigt; jfr
Njåla-sagan: ’sverct var fyrir skeid’ o. de
likbetyd, lat. spatha, grek. spdthe
(spa-thion), egentl.: svärd (se spade). I
ägs. även sléa (?, slahce, eng. slay), till
slå: användes att slå fast väften. -
Vävskyttel, se under skyttel. -
Vävstol, t. ex. Salander 1727, motsv.
da. vceverstol, ty. weberstiihl, till stol
i betyd, ’ställning’ o. d. (se stol o.
takstol); jfr isl. vefstadr, grek.
(h)i-stös, litau. stäklés, lett. stäwi, -e;
samtliga till ie. stha, stå; syftande på
den förr vanl. upprättstående
vävstolen (med vertikalt utspänd varp), vid
vilken man under vävningen stod el.
gick, jfr sanskr. sthavis, vävare, o.
Ho-merus Odyssé X: ’Någon där gick
under klingande sång vid den resliga
väv-stoln’ (fiéyuv ’IÖTÖV £noi%otuévr}); se
härtill under ränning o. jfr f. ö. lat.
stamen o. grek. stémön, varp (se d. o.).
Den upprättstående vävstolen användes
f. ö. ännu vid gobelinvävnad. I isl.
även vefr (o. möjl. fsv. vceuer); i ä. nsv.
också virkestol (se virka). Gemensam
indoeur. beteckning saknas, men
vävstolen har (i primitiva former) urgamla
anor. De vävbitar, som tillvaratagits
från stenålderns schweiziska
pålbygg-nader, ha väl dock tillverkats utan
tillhjälp av sådan, efter metoder snarast
analoga med dem, som ännu för några
årtionden sedan användes hos
amerikanska indianstammar. - Om andra
vävtermer se låd, ränning, spole l
o. varp.
väva, fsv. vceva (ipf. plur. vävo; jfr
ipf. vöf hos Linné o. Celsius 1774 samt
i vissa dial. t. ex. i Vgtl. o. sup. väfvit
t. ex. hos Runeberg) = isl. vefa, da.
vceve, mlty. weven, fhty. iveban (ty.
we-ben), ägs. wefan (eng. weave), st. vb,
även: fläta, spinna, röra sig fram o.
tillbaka (fhty.). Härtill kausativbildningeii
*wabjan = fsv. vcefia, isl. vefja, svepa,
hölja, mlty. weffen, väva, fläta, knyta,
ägs. webbian, väva. Därjämte: germ.
*watön = no. väva, veckla om. leur.
rot uebh (osv.) i grek. (h)yphainö,
väver, sanskr. urna-väbhi- m., spindel,
egentl.: ullvävare; jfr isl. kpngurvdfa,
spindel, motsv. sv. dial. kang-, kångro
m. m. ds. (första leden möjl. till finska
lånordet kängas, väv, i vilket fall kångro
betyder ’vävvävare’), sannol.
eufemistiska omskrivningar (se spindel 1). Till
avljtidsstadiet germ. *wab- i fsv. vcevia
osv. hör det från den poet. Eddan
bekanta jättenamnet Vafpriidnir (tillprudr,
styrka), alltså ’den som är stark i
invecklade spörsmål o. gåtor’ el. dyl. Till
ie. uebh, väva, hör väl också det
sam-indoeur. ordet för ’geting’, da. hveps,
ty. wespe osv.; se närmare under
geting. Jfr f. ö. Weber, väv o. öv. -
En parallellrot med en mängd Iikbet3rd.
avlägg se veva 1. - Till en annan
(möjl. urspr, identisk) ie. rot uebh, röra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
