- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1190

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - zelot - zenit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på våldsamt sätt ville avskaffa
romarväldet i Palestina; till grek. zẽlóein, ivra,
avledn. av zẽlos (vartill det från fra.
lånade jalusi; se d. o.).

zenit, Spegel 1685: ’Debir, Zenith,
Nadir’, Rosenfeldt 1693: ’Topp-punct
eller zenith’ = ty. zenit(h), eng. zenith
(meng. senyth), fra. zénith (ffra. cenith),
span. zenit, om den punkt av himlen
som är rakt över vårt huvud;
förvanskning av arab. samt (uttalat semt), väg
o. d., förkortning av samt-ur-ras, egentl.:
vägen över huvudet. Alltså en av de
icke få vetenskapliga (i sht astronomiska
o. matematiska) termer, som vittna om
det forna arabiska inflytandet på
Västerlandets odling; t. ex. algebra, alkali,
alkohol, siffra, Vega (stjärnnamn)
osv., jfr även under teodolit.

Zethelius, familjen., antagl. efter ortn.
Säthälla Säby sn Smål.

[Zethræus, familjen., se under säter
(slutet).]

[Zetter- i familjen., se under säter
slutet. Om Zetterstedt se även under
-stad 2 slutet.]

[Ziegler, familjen., från ty., egentl.:
tegelslagare; se under tegel.]

zierbengel, sprätt, nu †, men av en
äldre generation stundom använt ännu
på 1870- o. 80-t., från ty. =, till zieren,
pryda, krusa, vara tillgjord (se sira), o.
bengel (se bängel), i ty. tidigast brukat
som förtyskning av fra. l’incroyable,
tillgjord sprätt från franska direktoriets
dagar. I Uppsala funnos på 1830-t.
studentkotterier av sprättar, som
kallades nolckar o. zierbenglar, enl.
Posthumus Ur minnet o. dagb. 1: 48 efter resp.
en Nolcken o. en Zierbengel. Det första
är riktigt, men det senare väl blott en
osäker förmodan.

zigenare, L. P. Gothus 1628:
ziguner; f. ö. i äldre tid vanl. zigeuner,
zig(u)ener (ännu 1851); samtliga i plur.;
Weste 1807: sigen o. -are; -are dock
vanligt först efter 1850; stundom också
sikeiner t. ex. 1637 = da. zigeuner, från
ty.: lty. zigöner m. m., ä. ty. ziginer,
zigeiner m. m., ty. zigeuner, motsvar.
ä. fra. tsigane, ital. zingano, -aro,
magyar. czigány, ry. tsïganŭ, turk.
tchinghiane osv.; av omstritt urspr.; möjl.
sammanhängande med namnet på den
indiska stammen tschangar (zigenarna
härstamma från Indien). Jfr dock
Wiener Arch. f. d. stud. d. neu. spr. 109:
280-304. — Den vanliga äldre sv.
benämningen allt ifrån deras första besök i
Sverige 1512 var liksom i Danmark o.
Tyskland ’tatarer’; se tattare. Ett
stort antal av de europeiska
beteckningarna för zigenarna betyder egentl.
’egypter’ (de uppgåvo sig nämligen ha
kommit från Egypten); jfr eng. gipsy (jfr ä.
eng. gyptian, egyptisk), ä. fra. égyptien (nu
bohémien, egentl.: bömare; se bohem),
span. gitano (förr egipciano); i Ungern
bl. a. ’Faraos folk’. Den flock, som år
1505 uppenbarade sig i Danmark,
anfördes av en hövding, som kallade sig
Greve Antonius Gagino från Mindre
Egypten. F. ö. kallas de med namn,
som betyda ’kittelflickare’ (Skottl.),
’musikanter’, ’svartingar’ (Persien) m. m.
Själva benämner sig detta folk bl. a.
Rom (romaner), Sinte (Sinde; jfr hindu)
el. med en motsvarighet till sanskr.
mánu-, människa (se man 2); ofta kalla
de sig ’resande’ o. d. — I Norden
begagnades också för zigenarna ord med
den allmännare betyd. av
’landsstrykare’ ss. kältring (Danm. o. Skå.) o.
fant (Norge, Vrml.), vilka därefter,
liksom tattare, övergått på
avkomlingarna till dem, som sedermera
stannade kvar i landet, men alltjämt
bevarade sin rastyp o. sitt zigenarlynne,
medan zigenare nyttjas om de mera
tillfälliga besökarna.

Zimmerman(n), familjen., från ty.,
till zimmermann, timmerman; av samma
slag som t. ex. det likaledes från ty.
komna familjen. Bergman, egentl.:
bergsman. Jfr det från fra. härrörande
familjen. Charpentier, till charpentier,
timmerman = eng. carpenter, varav eng.
familjen. Carpenter.

zink, S. A. Forsius 1643: ’Indianisk
Zinck’, (Kempe) 1675: sinker plur. =
da. zink, eng. zinc, zincum, fra. zink,
från ty. zink m. (o. n. efter ä. ty.
latiniserade zincum), sl. av 1400-t. zincken
m. (varifrån litau. cìnkas); av ovisst
ursprung. Enl. Weigand att
sammanställa med fhty. zinko, vit fläck i ögat,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free