- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1195

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - åkermönja ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till isl. a/7*, syl, pryl» ags- e(*l (eng- aw^
har atm. delvis ett annat ursprung);
jfr ty. a?se, else, av fhty. alansa; ytterst
från germ. spr. kommer fra. a/éne; besl.
med likabetyd, sanskr. ära (med äldre
-Z-); alltså en indoeur. beteckning för
’syl’ o, d. (jfr f. ö. under syl). Att ty.
ahle i sv. återgivits med å o. i da. med
aa beror väl på att ordet i denna betyd,
i ty. atm. förr även skrevs aal (o. ahl).
- Andra från ty. lånade el. översatta
termer från detta område äro t. ex.
spis (ty. spiess, egentl.: spjut), s v ib e l
el. bröd(stilar), bröllop (ty.
hoch-zeil), lik (ty. leiche) osv.

5. ål, väsentl. dialektord: mörk
strimma efter ryggen (mask.) t. ex. Billing
Hippol. (om häst); motsvar. isl. dl (öl)
f., rem, rep, all m., strimma efter
ryggen, lång fördjupning i älv, no. aal ds.,
da. aal, vidjestängsel, da. dial.: hösträng,
av germ. *anhlö-, *anhla-, motsv. grek.
ankyle, rem, till änkylos, böjd, krokig;
alltså nära besl. med ål 3 o. ängel 1.
Dock enl. somliga i stället besl. med
sanskr. äli- m. m., streck, linje. - Hit
hör fgutn. åla i Hauggränsinskriftens
GaiRvipr legpi ormaluR, dvs. G. ritade
ormslingorna (o. 1000), ä. nsv. *åla, rem
på seldon (kanske dock egentl, ål), hos
Broman 1718: ålorne; vidja, Rothof
1762: ålor (jfr isl. dl, rem, ovan), sv.
dial. åla ds., såvida ordet ej utgår från
(el. sammansmält med) fsv. arpa,
sel-pinne el. dyl. = no. arda (öra, o/a),
som av Bugge m. fi. väl med rätta
betraktas som en dentalbildning till roten
i grek. arariskö, sammanfogar. - Jfr
Ål 6 slutet.

6. Ål, ortn., särsk. i Uppl. o. Vstml.,
men även i Dal. o. Klm. l, fsv. Āl =
no. Aal. Väl av olika urspr. Dels
motsvar. vissa ortn. på Al- (se Ale o.
jfr om fsv. Als hæraþ Vgtl. ävensom
f. ö. om hithörande namn Jungner
Gudinnan Frigg o. Als härad s. 251 f.)
till got. alhs osv., tempel; med den
vanliga växlingen av lång o. kort vokal
framför -lh (o. -rh), varom se fur, snår,
Våla; jfr litter. hos Noreen Xen. Lid.
s. 12 samt H. Pipping SNF XII. 1: 45 f.;
se även Jungner anf. avh. o. om
Alvastra R. Pipping Kommentar till
Erikskrön. s. 54. Dels till ål 5 i betyd.
’stripa, fördjupning i terrängen’. — Även
i sammans. t. ex. Synnerål Vgtl., fsv.
Sundraal, Sunderal, egentl.: södra Al i
motsats till ett nordligt Ål el. också
södra delen av (ett område benämnt)
Ål; snarast till *alh-, tempel (se
Sunnerbo o. Jungner anf. avh. t. ex. s.
251 f.).

7. Ål- i vissa av de många ortn.
Ålsta(d), t. ex. i Uppl. (Boglösa), Sdml.
(S:t Nicolai), Vstml. (Odensvi), fsv.
Alasta (-um), innehåller fsv. person n. Ale
= isl. Áli.

[åla, sv. dial., vidja, hank, se ål 5
slutet.]

Åland, fsv. Āland, till sbst. ā = nsv.
å i den äldsta betyd. ’vatten’ (= got.
ahwa, lat. aqua). Samma germ. stam
ahw- ingår väl ytterst i det finska
namnet på Åland Ahvenamma (litter. se
FUF 13: 354).

ålandsrot, Inula Helenium, därav
beredd krydda, B. Olai 1578, även ålan t
1745, alantrot 1671, fsv., ä. da. aland
= da., mlty., fhty., ty. alanl, med i
germ. spr. tillagt /, jfr fra. aunée (av
*alnala), ital. ella (av *elna), ävensom
eng. elecampane (av enula campana),
bl. a. genom metates av mlat. enula,
av. lat. innia, genom
konsonantomkastning av grek. (h)elénion, till (h)élos,
kärr o. d. (av *selos = sanskr. sära-,
sjö m. m.), el. av grek. (h)eléne, flätad
korg (till roten nel, rulla, vrida; se
välta), i senare fallet med syftning på
blomställningen. Jfr SAOB under alant,
J. Lindgren Läkemedelsnamn s. l o.
Boisacq. - Härjämte förr även
Elins-rol, t. ex. 1659 osv., jämte helens-,
he-lene- m. m., fsv. S. elenarot (elene-;
uppfattat som helgonnamn) = da. Elinsrod,
ty. Helenawurzel, på grund av
folkety-mologisk anslutning till kvinnon. Helena
o. Elin.

åld- el. ålt- i t. ex. åldfader, 1794:
’Åldfadren Homerus’, åld fr u, 1660:
åltfrun (jfr mlty. olivromve,
överhov-mästarinna) osv. = da. o/c/-, från mlty.
olt (genit. -des), gammal = ty. alt osv.;
se f. ö. äldre.

ålder, fsv. älder av äldre ålder,
livstid, tid, tidsålder, ålder (jfr runsv. mcep

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free