- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1206

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ädel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

formellt betänkligt), Zupitza Gutt. s. 161
(: lat. aeger, beklämd, sjuk; jfr härtill
Walde), Liden Stud. s. 70 (: isl. eikinn,
rasande, sanskr. éjali, rör sig). - Vb.
äckla, 1764, från ty. ekeln. - Adj,,
äcklig, Kellgren, Lenngren, jfr ty.
eke-licht, ävensom da. cekkel. - Samtliga
dessa ord stavas förr synnerl. ofta med
e-, vilket synes tyda på ett motsv. uttal,
- Om det gamla inhemska uttrycket
se vämjas.

[Äckre, ortn. Vgtl., ofta skrivet
Eckerud, se under åker slutet.]

ädel, fsv. cedhel, även cepla = da.
a>del, från mlty. ed(d)el, förnäm,
utmärkt, av fsax. etheli, athali = fhty.
edili (ty. edel), ägs. cedele, av germ. *
apa-tia-, avledn. av *apala-, ädel, kanske
snarast med Schrader Reallex.1 s. 815
’nedärvd, från fäderna härstammande’,
till den barnspråksstam ät, som ingår
i got., lat., grek. åtta, fader, fslav. otici,
fader, osv. (däremot väl ej lat. atavus,
förfader, jfr Walde); en grundbetyd., som
passar också för avljudsformen odal; se
f. ö. litter. under adel. - Ädla
metaller, efter ty. edle metalle, motsvar. eng.
noble metals. - Adelsten, Hels. 1587,
jfr L. Petri 1555: ädlasteen, in på 1700-t.;
förr även ädle- = da. aidelsien, efter ty.
edelstein (redan i mhty.) el. mlty.
edel-stén. Däremot i fra. pierre précieuse
(egentl.: dyrbar), eng. precious stone; jfr
fsv. margha dyra stena. I fsv. i stället
gimsten = isl. gimsteinn, från ägs.
gim-stdn, från lat. gemma (egentl.: öga el.
knopp på träd o. d.). - Ädling, fsv.
wdhling =. da. wdling, efter mlty.
ede-linc = ty. ed(e)ling, ägs. wdeling, isl.
oölingr (i sht: furste).

Ädelfors, Smål., o. 1740 företagen
omdöpning av Kleva gamla kopparhytta
vid Gyafors, då där gjorda
guldfyndigheter började bearbetas; först: ’Ädelfors
guldverk’, sedan: ’Ädelfors guldgruvor’.
Till föreg.

ädelig, sv. dial., i t. ex. många
äde-li(g)a gånger, slag, i sht i södra Sv.
= no. ändelig, t. ex. maange atdelege
gaanger, da. dial. i motsvar. uttr.; från
Hy. eddelke, från ty. ellich, någon (som
helst), av fhty. etalich, möjl. besl. med
got. aippau, eller, ty. öder, isl. ed a osv.
Av annat ursprung äro evelig o.
idelig (se dessa art.).

äfsing, överbliven o. avklippt
trådände av varpen i en väv, 1782; egentl,
med dubbla diminutivsuffix: s -f- ing
(liksom t. ex. f öl s ing, mansing,
barn-spr. hansing, hand, osv.), kanske
närmast till ett dimin. *afse el. dyl. (jfr ä.
sv. o. dial. fölse, manse); till av; jfr no.
aving ds.

[äfsing, sv. dial. o. i ä. sv.,
(dialektisk) växelform till äxing.]

äga, se ega.

1. ägg (fågel-), fsv. ceg = isl., da.
egg, med nord. #a-inskott (jfr t. ex.
bägge) = fsax., fhty., ty. ei, ägs. ceg
(eng. egg från nord.), jfr got. *addja (-
krimgot, ada), av germ. *aija-, besl. med
fslav. aje, jaje o. lat. övum, grek. oon,
ozon, ehuru f or h. till dessa ord är
dunkelt (se litter. hos Walde2 s. 550). Möjl.
sammanhängande med lat. av is, fågel
(sanskr. vih osv.). - Äggula o.
äggvita, båda substantiveringar av -gul o.
-vit; i fsv. alltid o. i ä. nsv. (till o. 1700)
ofta (thcet, det) gula af wggit (ägget) osv.
Därjämte i ä. nsv. -gule (plur. -ar) osv.
För ’äggula’ i fsv. i stället a?g(gia)blöma,
blönie el. (thazt) rödha, isl. hit rauda;
för ’äggvita’ i fsv. även thcet klara. Se
f. ö. vita. Ty. dotter, äggula, är besl.
med eng. döt, punkt. - Columbi (el.
Columbus) ägg; enl. den italienske
arkitekten Vasari i dennes konsthistoria
(Vite osv. 1550) urspr, om hans
landsman arkitekten Brunelleschi, som på en
kongress i Florens 1420 rönte motstånd
från fackmännens sida för sitt utkast
till domkyrkans i nämda stad
avslutande medelst en kupol o. på grund
därav föreslog, att den arkitekt skulle
få utföra kupolen, som kunde få ett ägg
att stå på spetsen av en marmorskiva,
osv.; sedermera överfört på Columbus.
Den sedan av B. utförda utomordentligt
djärva kupolbyggnaden liknar i själva
verket till formen i hög grad ett ägg.
- Ägget vill lära hönan värpa,
t. ex. Grubb 1678, jfr Erasmus: Ovum
pro£ gallina sapit; liknande uttr. även
i andra spr. - Äggsjuk, orolig,
villrådig, 1705: ’gått äggesjuk’, jfr ’gå som
en äggsjuk höna’ o. d., Knorring 1843

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free