- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1208

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - äldre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gel 1685: ’han älas som en walp’ (om
hyenan i förh. till hundarna), ännu hos
Weste 1807 (betecknat som ’mind[re]
br.) o. Lindfors 1824; vartill fsv. cele n.,
gäckeri el. föremål för sådant. Väl till
germ. *alan, föda, nära, o. närmast
utgående från betyd, ’leka el. rasa i brunst’,
jfr sv. dial. alt, brunst, ältas, vara
brunstig, o. sålunda besl. med all, alster,
ollon, älska osv. Den /-avledda
formen hade dock bort giva *äljas =
jämtl. aljås (cit. efter Rietz).

äldre, äldst, fsv. celdre, celzter = isl.
ellri, elztr, da. celdre, wldst, got. alpiza,
alpists, ml ty. elder, eldest, fhty. eltiro,
eltist (ty. älter, ältest), ägs. ieldra, ieldest
(eng. older, elder; oldesl, eldest; i olika
an v.); kompar. o. superlat, till germ.
adj. *alda- (falpa-), gammal = fsax. a/d,
fhty., ty. alt, ägs. eald (eng. o Id); jfr
germ. *alpia- = got. alpeis (o. isl.
al-dinn, gammal); av ie. *alto-, particip
till germ. *alan, växa, nära
(parallellbildning till *alnö- i all), identiskt med
lat. altus, hög (se alt), jfr adiiltus,
vuxen. Se även föräldrar, åld-,
ålder, ålderman. Med avs. på
betyd.-utvecklingen jfr sanskr. vrddhd,
gammal, vuxen, till vardh, växa o. d. - I
många dial. kompareras gamlare,
gamlast.

älfenben, se elfenben. - I fsv. i
stället fil(s)ben = isl. fílsbein.

älg, fsv. celgher - isl. elgr, no. elg,
av germ. *algi-; med grammatisk
växling *alhi- (varifrån lånats lat. alcés
Caesar, Plinius m. fl. o. grek. dike, älg,
Pausanias), av ie. *olki- = ry. losi (av
fslav. *olsi-); i avljudsförh. till germ.
*elha- = fhty. elaho (ty. e/c/?, upptaget
i nyare tid), ägs. eolh (eng. elk enl.
somliga från nord,; inhemskt med h^>k
enl. O. Ritter Anglia Beibl. 15: 301);
besl. med sanskr. rcya-, antilopbock.
Alltså en slavo-germansk bildning; se
om dylika överensstämmelser under
lake, lax, mal 2, val 3. Med /i-avledn.
(i stället för -k): litau. e/ms, älg, fslav.
/e/em, hjort, fpreuss. alne, hind, grek.
ellos (*eln-), hjortkalv, élaphos (*elnbho-),
hjort, med motsvar. i armen. o. kelt.
spr. Från litau. kommer ty. elend,
elen-tier (varav da. elsdyr) o. fra. elan, -
F. ö. dunkelt; knappast med Osthoff
E ty m. par. s. 278 f. innehållande en
beteckning el- för ’horn’; snarare med
Much, Liden m. fl. av ett färgadjektiv
motsv. fhty. e/o, grågul, brun, osv. (se
al); jfr senast H. Petersson PBB 40: 109.
- Ett annat nord. ord för ’älg’ är sv.
dial. brind(e), jfr no. bringe (från sv.?);
sammanställt med messap. bréntion,
hjorthuvud, o. de till vokalisationen
icke överensstämmande litau. bredis,
hjort, fpreuss. braydis ds. - Älgen
omtalas av Caesar från de (syd)germanska
skogarna o. har även påträffats i de
schweiziska pålbyggnaderna.

äling, Phoxinus aphya, Rothof 1762,
bildat av al (se det likbetyd, al ku va)
som asp ing till asp o. strömming
till ström. Fisken uppehåller sig gärna
mellan alarnas rötter. På samma sätt
hör no. or- el. aarbuk, farna, Leuciscus
latifrons, till no. orr, aar(e), al; efter
bukfärgen. - Ett helt annat ord är sv.
dial. äling, litet barn, fiskyngel = no.
celing, liten unge, yngel (även celning);
besl. med germ. *alan, föda, nära (se
alster, ålder osv.).

[ällas, sydsv. dial., åldras, se åldras.]

älling, sydsv. dial. (väl ej norr om
Smal.), ankunge = da. (Elling,
assimilerat av äldre *cen(d)ling, till and l,
såsom t. ex. sv. dial, gässling (fsv.
gccs-linger = da. gcesling, eng. gosling) till
gås, sv. killing till k i d, kyckling
till germ. *keuka-, sydsv. dial. källing,
kattunge (- isl. kellin gr), eng.
duck-ling, andunge, till duck, ty. sperling,
sparv, till sparv, osv. Med avs. på
assimilationen ni till //jfr elva, mullög.
tvilling.

Ällinge, herresäte o. by i Skå., fsv.
Ællinge = fda. Ællinge Själl., egentl.:
’Ällingarnas by’, till ett släktnamn
*Ællinger, växelform till *Allunger i fsv.
Allungsbæk, bildat av det fsv. kortnamnet
Alle, som är lika med ags. Alla el. också
utgår från ett germ. *Alþ- i fhty.
Aldfrîd, Aldolf; se f. ö. förf. Ortn. på -inge
s. 181 o. under -inge ovan.

Älmaren, sjön. Klm. l., av fsv. *Ælmir,
såsom framgår av fsv. Elmisrum, nu
Älmarsrum, vid sjön belägen gård;
till alm el. sv. dial. älm ds., såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free