- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1213

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ält- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

käre = isl. embcéttismadr, da.
embeds-mand; jfr ty. amtmann under amt.
Betyd, ’hantverkare’ (i sht: skräddare,
skomakare, smeder), även i t. ex. ä. nsv.
o. ä. da., kvarlever (el. kvarlevde till
senaste tid) i sv. dial., t. ex. Smal.; jfr
ä. nsv. ämbetskarl = sv. dial. (Ydre)
ämbetskar. Om betyd.
’(stats)ämbets-man’ se under betjänt.

äm(m), sv. dial., fadd, om smak =
da. em jämte emmen, motbjudande,
äcklig, no. eim, fadd, om smak,
kvalmig, vämjelig, jämte emmen m. m., som
luktar illa; egentl. om varm luft, ånga
o. d., till fsv. ēmber, imma, isl. eimr,
dimma, rök, osv. (se Emån o. imma);
alltså med samma betyd.-utveckling som
i sv. dial. åmt, fördärvad, om mat, jfr
åmma, utdunsta elak lukt, till åm(m)a,
ånga, lukta (se åmme).

</b>ämna</b>, se ämne.

ämne, i lagen 1734 i betyd, ’förmåga’
(’som dess stånd, vilkor och ämne
kräfva’) el. ’ändamål’ (’till kolning eller
andra ämnen’), fsv. cempne (cefne),
material, förmåga, tillfälle, anledning m. m.
= isl. ef ni ds., da. evne, själskraft,
förmåga, i ä. da. också material (i
no.-da.däremot stavat emne); da. emne, föremål för
andligbehandling, är väl däremot lån från
sv.; en speciellt nordisk bildning (meng.
efne är lån från nord. spr.) av urnord.
*a//iza-(jfr till ljudutvecklingen hamn 3,
väl av * hat no). Härtill vb. ämna, fsv.
cem(p)na9 ntföra, bereda o. sekundärt:
ämna = isl. e f na, utföra, da. evne, förmå
(i betyd, ’ämna, ha för avsikt’ däremot
agte, have til hensigt, tiltcenke), ägs.
efnan, cefnan ds., vartill avledn. sv. dial.
ämta. Möjl. äro subst. o. verbet
pa-rallellbildningar av samma grundord:
germ. *afna- = ie. *opno-, jfr sanskr.
apna-råj-, som eger gods; verbet kunde
dock även tänkas vara avlett av sbst.
ämne. Till ie. roten öp, arbeta, i lat.
opus, arbete osv. (se närmare de besl.
avel o. avljudsformen öva), tidigt bl. a.
specialiserad på jordbruksarbete; jfr
Li-déns utredning Ark. 27: 270 av fsv. byce
cempni Hals. L., mark som genom
nyodling blir (el. nyligen blivit) en gård,
o. fno. ortn. Efni, väl: nyodling,
nybygge, ingående i det flera ggr uppträ-
dande järn ti. ortn. Landsom av fno.
(fsv.) Landscempne, ävensom bl. a. i fsv.
Agherscefne, nu Åk er s än de N. Sandsjö
sn Smal. Betyd.-utvecklingen till
’material’ är densamma som i virke o.
ä. nsv., sv. dial. yrke; jfr än^en under
to 1. Hit för Torp Etym. ordb. under
emne även isl. afi, man, got. aba, som
då egentl, betydde ’arbetare’; i så fall
en bildning av samma slag som fhty.
uobo, åkerbrukare (se öva); snarast
föreligger dock i germ. *atan- en
barnspråksbildning. - I betyd, ’ämna,
till-ämna’ användes i fsv. i stället ofta cetla
(kvar i sv. dial.), avledn. av den
inhemska motsvarigheten till akt l,
uppmärksamhet (se d. o.); jfr akta att göra
ngt. I ä. sv. tid uttrycktes ’ämna’
dessutom med ärna, som i fsv. ännu icke
utvecklat denna betyd , för att under
de senare årtiondena alltmera vika
tillbaka för ämna. Betyd.-utvecklingen i
ämna o. ärna är f. ö. likartad:
’bereda’>’ha i tankarna’; se under ärna.
- Härtill ämnes(s)ven, auskultant,
lärjunge, extraordinarie, gesäll, 1747
(vid vetenskapsakademien; en funktion
som även Bellman beklädde, enl.
uppgift i ’Min lefvernesbeskrifning’), 1763
(vid lantmäteristaten), 1805 (vid
mas-master iet) 1816 (vid bergslagsstaten)
osv., SFS 1894 (om lärling som
’undergår förhör till ämnessven’); under
senare tid ej officiell beteckning utan
vanl. använt, särsk. i något högtidlig
stil, i förb. ss. t. ex. ’de lärda yrkenas
ämnessvenner’ (1890), ’konstens
ämnes-svenner’ (V. Rydberg 1893),
’ämnessvenner af forskare och diktare’
(Levertin 1898). Ordet har säkerl. införts
av Vetenskapsakademien såsom en
ersättning för det utländska ’auskultant’
el. dyl. Detta synes framgå - utom
av belägget ovan - därav att det
sedermera närmast brukades av
institutioner, som stodo denna nära, och att
ännu Sahlstedt 1773 blott känner anv.
’In Academia Regia scientiarum
auscultans’.

Ämten, sjön., se Alt-.

ämter, hämter, ett götaländskt
dialektord, tomma ax o. små stråstycken
efter tröskad säd, det som risslas genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free