Print (PDF) - On this page / på denna sida - ärenpris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är in g
1221
ärm
från riksspr. Om ett annat ienr. ord
med samma betyd, se under vestal.
äring1, årsväxt, fsv. cering, avledn. av
fsv. är (- år). Jfr äras. - Härtill
sv. dial. oäring, missväxt (jfr fsv., isl.
öäran n.); i t. ex. östg. även i betyd,
’liten o. vantreven varelse’ om t. ex.
kalvar, men även om människor. Ett
annat gammalt nordiskt ord för
’miss-växt(år)’ är ä. nsv., sv. dial. (Boh.-l.)
hallar, no. hallaar, ä. da. hallaar, jfr
isl. hallcéri, som, med Tamm Nord. stud.
s. 34, snarast hör till germ. adj. hall-,
torr = Ity. hall i hall weder, torrt
väder, jfr da. dial. hallen(d), förtorkad,
vissen, besl. med lett. kalsnejs, torr,
mager; knappast däremot, såsom Torp
antager s. 195, till no. o. sv. dial. hall,
sluttande, osv. (varom under hälla 1).
- En annan avledn. av år i betyd,
’äring, årsväxt’ är dial. årane t. ex.
Boh.-l.
ärja, plöja, se årder.
ärke- i ärkebiskop osv., fsv.
cerke-i cerkebiskoper (-bisper) osv. - isl. erki-,
da. cerke-, got. ark-, ägs. cerce- (eng.
arch-), fhty. erzi- (ty. erz-; med -z-
beroende på mlat. uttal av k framför i
som Is); i de nord. fornspr. från ägs.;
från lat. archi- (jfr ä. nsv. archibiskop
t. ex. Sahlstedt), av grek. arkhi-, till
arkhös, anförare (se monark,
patriark), till drkhein, vara den förste, börja,
härska. - Härtill även den nu obruk-,
liga titeln arkialer (= ty. arzt,
läkare)-varom under läka. - Ärke-
begagnades äldst framför titlar för att be,
teckna särskilt framstående rang; senare
efter ty., även i nedsättande-förstärkande
betyd.; dels o. tidigast framför sbst.,
såso m ä r k e b o v, - n a r r, -skojare osv.,
förr även ertsbov osv. (t. ex. Gjörwell),
efter ty. erznarr osv. (tidigast i sen
mhty.); o. senare även framför adj.,
t. ex. ärke d u m, efter ty. erzdiimm,
osv.; jfr även fra. archifou, ärkenarr.
arla, Linné = no. erla (da.-no. erle),
isl. ertla, ett speciellt nordskand. ord,
av urnord *arlilön, som, formellt sett,
kan vara ett dimin. till arta (liksom
t. ex. isl. hyndia : hundr, mysla : mus
osv.), en från betyd.-synpunkt dock föga
tillfredsställande tolkning. Med avs. på
bortfallet av l mellan r o. Z jfr sv.
kjolar (kjorlar) av kjortlar. - I ä. nsv.
även kokerella, sv. dial. kukkerella, till
ett ljudord motsv. no. kokra, om vissa
fågelläten, jfr no. kukla, sv. dial. kokla
(se kyckling) o. k äckla, om höns;
-ella av -erla. - De flesta europeiska
beteckningar för ’arla’ syfta annars på
fågelns rörelser, särsk. på den vippande
stjärten, t. ex. vippstjärt (se d. o.),
sv. dial. gatevippa, gatrännare, da.
ga-derender, ty. bachstelze (besl. med stylta
o. stulta), mlty. kvickslerl, mlty.
wcgc-sterl o. eng. waglail (besl. med vagga),
fra. batlequeue (till bättre, slå, o. queue,
stjärt, se batalj o. kö), hoche-queue
(jfr hotchpotch), ital. sqnassacoda,
grek. seisopygis, killouros, de sju
sistnämnda med betyd, ’vippstjärt’, lat.
mölacilla, sannol. med samma betyd,
(ehuru dunkelt i enskildheter), spän.
andario (till andare, gå, o. rio, bäck,
alltså ungef. samma betyd, som ty.
bachstelze), fhty. hardilla (väl besl. med
ägs. hradian, skynda, isl. hradr, rask,
se grad 3, rad 2 o. jfr W. Lehmann
KZ 42: 87), litau. kélé o. lett. zélaiva (jfr
grek. killouros ovan; lat. cillo, vippar,
rör sig, är osäkert bestyrkt), sanskr.
sadä-narta, som alltid hoppar, kanjana,
som går stj^vt (jfr betyd, av -stelze i ty.
bachstelze); liknande också i keltiska
spr. Med avs. på bildningen av de
namn, som lia imperativisk första led,
se under våg h al s.
ärlig1, se under ära.
Ärlinghundra, härad i Uppl., fsv.
Ar-Icenningia hundare, dvs. Arlänningarnas
h., väl till fsv. är, genit. sing. av ä, å,
jfr fsv. Ärby, nu Ar by o. Ar by, jämte
det vanligare Åby, nu Åby. Jfr
Närdin g-, Sämminghun dra o. under
hundra.
ärm, fsv. cerm = isl. ermr, no. erm, da.
cerme, ett speciellt nordiskt ord av germ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
