- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1247

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - överslag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanliga nachsehen; med likartad betyd.-utveckling.

överslag, ungefärlig beräkning, t. ex.
Stiernhielm (i ungef. nutida betyd.) =
da. overslag, efter ty. überschlag, till
überschlagen, göra ett överslag av =
mlty. overslân, varifrån bl. a. ä. nsv.
öfverslå, räkna o. d., jfr mlty. slân (up),
anslå, beräkna. Enl. somliga föreligger
här ett från räknetavlan hämtat uttr.;
dock ovisst; jfr under det likartade
överlägga. Däremot återgår möjl.
anslå, genom överslag beräkna, uppskatta,
1600-t. (efter ty. anschlagen), på betyd.
’uppslå (en skrift), medelst anslag
tillkännagiva’.

[Överstad, ortn. Ögtl., se under det
ej besl. över.]

överste, förr även överst, t. ex. P.
Brahes krön. (o. långt senare), fsv.
övarste (-e-), krigsöverste, fältherre,
förman = ä. da. øverste; såsom modern
militär titel att betrakta som övers. av
ty. oberst (varav da. oberst), äldre obrist;
se f. ö. över. — Överst(e)lojtnant,
t. ex. Gustaf II Adolf 1621: öfwerste
luetenanbt
, lytenambt m. m., efter ty.
oberstleutnant, 1500-t.: des obersten
leutnant
, till löjtnant i dess äldre betyd.
’ställföreträdare’.

överstyr, se styre slutet.

översvinn(e)lig, Bib. 1541: ’thenna
offuerswinneligha klarheten’ (2 Kor. 3:
10), ’thñ offuerswinnerligha . . kundskap’
(Fil. 3: 8), bildat efter Luthers
uberschwenglich, ty. überschwänglich (jfr
unüberschwinglich), till überschwang,
översvinnlighet, till schwängen, schwingen
o. schwang (se svinga, svänga o.
svang); därjämte ä. ty. überschwenklich
m. m. Ordet har skapats av bibelöversättarna
(jfr ängd). I NT 1522 har
Luther å motsv. st. vbirmessigen
(varefter den svenska övers. 1526:
öffuermåtughe) o. vmb des vberschwangs
willen
(jfr den svenska övers. 1526:
’then stora offuergång som är . .’). Formen
med -r- från Fil. 3: 8 uppträder
rätt ofta även sedermera, ännu t. ex.
Thomander. — Härtill bildades ungef.
samtidigt vb. öfversvinna, t. ex. L. Petri
1555: ’öffuerswinnande stoor kärleek’,
Ps. 1572: ’Skal nådhen öffuerswinna’.
— Formen med -svinn- för väntat -sving-
el. snarast -sväng- är påfallande. Skulle
här möjl. föreligga en anknytning till
försvinna (fsv. forsvinna)? — Ordet
har f. ö. i senare tid ett par gånger
lånats el. överflyttats till sv.; dels i
formen öfversvänglig, Åström i LBÄ 1799
o. sedan brukat av vissa fosforister,
Elgström 1809 (klandrat i Journ. f. litt.
o. theat. 1809) o. särsk. Palmblad
Polyfem 1810 osv. — Tiden 1848 (utgiven
av Palmblad), o. dels ss. öfversvinglig,
Ahnfelt Stud.-m. 1857, Sturzen-Becker,
den förre även öfversvinglig.

översvämma, se simma.

översätta, om språk = da. oversætte,
efter mlty. oversetten el. ty. übersetzen,
som i sin tur återger lat. transferre (eng.
translate, till supinstammen lāt-), En
annan övers. av lat. transferre är ty.
übertragen.

övertala, se tala slutet.

övertro, U. Hiärne o. 1716; vanligt
först mot slutet av 1700-t.; hos Weste
1807, men ännu ej Sahlstedt 1773 =
da. overtro, bildat som likbetyd. holl.
overgeloof (jfr ty. glaube, tro); möjl.
under påverkan av lat. superstitio (till
superstes, genit. -stitis, vittne, här: vid
en gudstjänsthandling). Knappast, såsom
förmodats, egentl.: överleva av gammal
tro; snarast till över i betyd. ’över
el. utanför det normala’, jfr bildningar
såsom översinnlig, övertalig. —
Ty. aberglaube (1400-t.) är bildat som
aberwitz, nonsens o. d. (i mhty. även
abe-, vansinne o. d.), ä. ty. abername,
öknamn, m. fl.; alltså till betyd. egentl.
motsv. sv. vantro (se även d. o.).

överträffa, Girs 1627 (-dreff-), J.
Botvidi 1634 (-dräff-), Muræus 1648
= da. overtræffe, från ty. übertreffen
(vanligt först hos Luther), av mhty.
=; jfr förträfflig (förr, t. ex. 1635,
även i uttr. som förtreffligh skadha),
ytterst till ett vb = fhty. furitreffan,
överträffa. Enl. vanlig uppfattning urspr.
om skjutning o. d. (’träffa bättre än
någon annan’?); väl i alla händelser om
framstående krigareegenskaper o. d.; jfr
dråplig o. se f. ö. träffa.

övertyga, Weste 1807 med acc. öfvertýga;
i juridisk stil i den äldre betyd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free