- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1252

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

baron. Jfr nu även Brøndal Da. Stud.
1921 s. 80.

basun. Jfr dock härtill Brøndal anf.
upps. s. 80.

beck. Jfr harpojs.

begabba. Jfr även under gaffla.

begynna. Se även Th. Braune Zfdd.
Unterr. 31: 17 f. o. litter. hos Walde
under recens.

bekyttad, Almquist 1822 enl. R. Berg.

[benvälla, sv. dial., Symphytum
of-ficinale, se vallört.]

Berzelius, familjen.; äldst: Bergselius;
av den berömde vetenskapsmannens
farfarsfar taget efter Bergsäter Ögtl.

berätta, förr även: inberätta,
underrätta, undervisa, fsv. berætla (ipf.
berætte), berätta, underrätta m. m. = da.
berette, efter mlty. berichten, undervisa,
visa till rätta - iy. berichten; till be- o.
rät (t) (mlty. recht). Till
betyd.-utveck-lingen jfr under räkna, o. se f. ö.
underrätta.

besynnerlig, se synnerlig.

[bete, sv. dial., gällgumse, se under
vädur slutet.]

bevågen. Betyd.-utvecklingen från
den av ’röra o. d.’ i ty. bewegen är
likartad med den i benägen, ty. geneigt,
sv. böjd för.

bicykel. Om ordets ålder o. anv. i
sv. (i förh. till cykel o. velociped)
se velociped.

bila. Jfr även under piska.

biografi, Salvius 1745 enl. R. Berg;
biografisk, 1765.

bir. Om ordet se senast H. Giintert
Von der Sprache der Götter und
Gei-ster (1921) s. 150 f., som (i anslutning
till Heyne)’tänker sig möjligheten av lån
från rom. spr. (vulg.-lat. biuere, dricka).

Birka, Sveriges äldsta kända
handelsstad å det nuvarande Björkö i
Mälaren (ännu 1415 Byrkö), motsvar. en
fordom icke ovanlig benämning på
viktiga handels- el. marknadsplatser, t. ex.
vid Torne älv (Birköö, nu Pirkkiö), s.
om Viborg Finnl. (Berkö, nu Björkö),
vid mynningen av Dnjepr (nu Berezanj,
till beréza, björk; säkerl. övers, av
’Björkö’, A. Bugge NoB 6: 100 f.), vidare
i det forna Halogaland i Norge (Bjark0y)
m. fl.; atm. i vissa fall
uppkallelsenamn. Snarast med Wadstein urspr,
ej, såsom annars antagits, till björk
(efter vilket dock namnen senare
om-bildats), utan - ä. da. birk, (särsk. en
stads) rättsområde, rättskipning, nu:
rättsdistrikt, vilket senare i alla
händelser lånats från sydligare germ. spr.,
sannol. fris. (jfr ä. höll. berek,
rättskipning), möjl. av p ref. be- -j- rek- - ie.
reg-i lat. regere, styra, osv. (se regera,
rak, rät), jfr till bildning o. betyd, i
viss mån ty. gericht, domstol. Se (utom
bl. a. A. Bugge ovan) särsk. Wadstein
NoB 2: 93 f., Friserna o. forntida
handelsvägar i Norden s. 8 f. - Hit hör
också fsv. bicerköarcet, stadslag, jfr da.
birkeret, ävensom den hist. beteckningen
birkarlar (= fsv.), köpman med rätt
till handel med lapparna (väl med J.
Nordlander Hist. tidskr. 1906, s. 225
närmast till det ovan nämnda Birkö vid
Torne älv). - Fgutn. sockenn. Birka,
nu Bjarke, innehåller en z-omljudd form
av björk.

bis(s)e, den förnämste (’bise på
täppan’), 1658, Strindberg, tomte samt i
uttr. ’bo för bisen’, kurra gömma, se
tomtebisse.

Bjäre, läs: härad i Skåne.

björn. Om andra eufemistiska
beteckningar för ’björn’ se under nalle.
- s. 45, r. 6 nedifr. står: bräm- o.
brombär, läs: bräm- o. brombär. -
Björn hov d a, ortn., se huvud nedan.

blad. Anv. av ordet om blad i bok,
papper, beror ytterst på övers, av lat.
folium, jfr t. ex. eng. leaf (= löv) el.
litau. laiszkas m. fl. i båda betyd.
Växt-blad (t. ex. av palmen) brukas ännu i
dag som skrivmaterial i t. ex. delar av
Asien.

blessyr, 1660, av fra. blessure till
blesser, såra (varav blessera 1637);
f. ö. dunkelt.

blind. - Om skär o. klippor, nu mest
i sammans., med motsvar. i samtliga
germ. spr. o. lat. ccecns (cceca fretd),
grek. tijphlös. -Blindtarm, se under
tarm.

bloss. En motsvarighet till isl. blys
föreligger i mlty., ty. bläse, fyr, bloss,
varifrån sv. b lys a, durklaterna,
blysrum, förr även: större skeppslykta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free