- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1253

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


bly. I fsv. även bli = gotl. bläi.

blyerts. Om ty. erz se f. ö. närmare
under ört u g. Dial. blijant,
blyertspenna, av da. -, ä. da. bliant, utgår
väl från bliant, (förr) ett slags sidentyg,
varom närmare SAOB.

blysa, durklaterna m. m. se under
bloss ovan.

blajde m., sv. dial, i sht i Götal.,
kil, vigg, även: blä(d}e, bläj(e), blägde,
y. fsv. blceyda P. Månsson, fsv. "blceghpe
m. = nisl. blegdi, no. bl0yg, bleig m. m.,
da. dial. blejr, av urnord. *blaggwidan-,
av germ. *blaw(w)idan-, i
avljudsför-hållande till got. bliggwan, slå, mlt}^.
bluwen, fhty. blinwan (ty. bläuen), jfr
eng. blow; bildat med samma avledn.
-id- som redskapsnamnen isl. sigÖr, lie,
pust, slaga, osv., varom närmare förf.
Ark. 7: 167.

[bläkta, (sbst.) sv. dial., vanna, se
d. o. slutet.]

blöja. Förf. Ark. 7: 46. - Ordet
betydde i fsv., ä. nsv. o. isl. ’linneduk,
linnekläde’ o. ’lakan’, såsom ännu i no.
dial. o. (i fråga om betyd, ’lakan’) i
SönderJ3dland. Den nuvarande
specialiserade betyd, är gemensam med nda.

bodisko. Jfr även Hjelmqvist Förn.
o. familjen, s. 343, med citat från 1884.

boka. Jfr även under pocka.

bondvischan, lägre slang, se vischan.

[Bonnorp, ortn. Ögtl., se torp.]

bor, sv. dial., ås o. d., ortn. Bor n,
S lindbom, se under ås 2. Till vissa
av dessa ortnamn höra väl somliga
inhemska familjen, på -born (jfr Vikborn
m. fl.), medan andra lånats från ty., ss.
Ahlborn, Heilborn, efter ortn. på
-born, brunn (se d. o.), alltså Heilborn
egentl.: hälsobrunn.

[Borna, ortn., se Ordbildning I
under -na.]

bort. Fsv. bröt, väg, kvarlever i det
gamla ortn. Bröt (= fsv.) Hägerstads sn
Ögtl.; jfr Gata Kim. L, Ögtl , Väg Vgtl.
o. Vstml. (även: Gatan, Vägen m. m.).

borup. En i Malmö år 1748 född
häradshövding Borup, död i Uppsala
1805, omtalas hos Sjöström Sk. nät. s.
330; se SAOB under borup.

botanik, något tidigare hos Swedberg
1716.

boxas. Här ha, såsom någon enstaka
gång i de första häftena, blott
ordboksbelägg anförts. Litteraturexempel: som
deponens redan Linné 1750.

bräcka. Den efter A. Engström
citerade versen bör dateras till slutet av
1700-t.

brasa, sbst. Om braasa hos Arvidi
1651 är sbst. el. verb, kan ej avgöras.

braxen. Möjligheten att formen
brax-(e)n inlånats från ty. anser jag nu
helst böra avvisas, då sannol. den
ur-germ. förb. hsn givit nordiskt 0-77; se
H. Pipping Nord. spr. ljudl. s. 175. Sv.
dial. brasen kan med Pipping s. 200
bero på sidoformer, där h stått framför
sm. - Tillägg: br axenpanka, panka,
icke fullt utvuxen braxen, även : björkna,
1750, till sv. dial. panka, halvvuxet svin,
liten flicka (i den förra betyd, även
panke m., Rothof 1762: nyss utskuren
ung galt), jfr panker, liten gosse,
pan-king, halvstor gris, liten tjock häst.
Alltså i allm. om unga el. mindre djur
o. människor. Samma ord är möjl.
panka i sv. dial. väggpanka, vägglus,
o. det fsv. tilln. Panka. Synes vara
speciellt svenska bildningar, kanske av
imitativt el. hypokoristiskt urspr.

bredvid, fsv. (a) brep mp, till adj.
bred; möjl. en Mös substantiverad
neutralform (jfr djup); se Noreen Ark.
6: 360 f. Jfr sv. dial. breme, till med, vid.

Bremer, familjen., från ty.; egentl.:
från Bremen.

bresilja, jfr även y. fsv. brecilio trä
P. Månsson s. 555.

bringa, sbst., finns antagl. belagt
redan i fsv., nämligen i tillnamnet bringa;
förf. Xen. Lid. s. 100, Sdw. Tillägg.

bris. Tidigare: Röding 1794.

brittsommar. Litter.-belägg: Fr.
Bremer 1856.

[brottsling, se skyddsling.]

[brud, sv. dial., lintott, se under
tott.]

[Brynstorp, ortn., Ögtl., se torp.]

brådbrasket. Jfr även sv. dial. i
braske, i hast, braske, nyligen o. d.

brådska, r. l, läs: bräzka.

Bräcke, ortn., fsv. Brcekka, genit. -o
= fsv. brcekka, isl. brekka, till br in k;
se d. o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free