Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brädd. Som belägg för formen brädd
hade, utom sv. dial., kunnat anföras
Var. rer. 1538 o. no.
[Bröt, ortn. Ögtl., se bort ovan.]
bud, bå(d) m. jämte buding,
badin g, sv. dial., skjorta (utan ärmar),
överdelen av ett lintyg, livstycke, del
av kläderna som betäcker bröst o. mage,
besl. med ägs. bodig, kropp (eng. body),
fhty. botah, bål, stam.
bunke i olika betyd, se nu även
Hes-selman Nysv. stud. 1922 s. 180, 186 m. m.
[but, sv. dial., klump, se buss 2,
butta, butter.]
buxbom. Redan i y. fsv. God. Ups.
G 20 s. 64: boxbo(o)m.
byxångest, byxis, se under ångest
samt med avs. på -is Ordbildning I.
båld. Om andra hithörande ortn. se
Bäll- nedan.
båt. I en nyss offentliggjord uppsats
av J. Sverdrup MoM 1922 s. 49 f.
hävdas emellertid ordets inhemskt nordiska
upprinnelse. Enl. S. är fnord. bātr
(varifrån ags. bdt skulle ha lånats) besl. med
lat. fodio, gräver, litau. badyli, sticka,
osv., till en ieur. rot bhed («* bhedh?),
sticka :> urholka o. d.; alltså egentl.:
urholkad trästam (jfr no). Isl. beit
(blott poet.) uppfattas som en poetisk
nybildning till beiia, kryssa.
[bakre, bäs(s)e, sv. dial., gumse,
bagge, se vädur slutet.]
bälg. Jfr det gamla finska lånordet
palje.
Bäll- i vissa ortn., såsom B all ef or s,
sn i Vgtl. (fsv. Bcellafors), Bal Iför sen
Hall., B al l ö, sn i Smal. (fsv. =), med
sjön. B allén av fsv. *Bcellir såsom
framgår av gård n. BäUesnäs (fsv. Bellesnces),
av i-omljudda former av nord. stammen
ball- (germ. *balp-) i adj. båld (se d. o.),
snarast i betyd, ’stor, ansenlig’. Jfr med
avs. på betyd, av Bällefors ortn.
Majenfor s (: fsv. mceghin, kraft, styrka)
under makt. Se f. ö. förf. Sjön. 1; 79 f.
bänkvälling, se under välling.
[Bäppeby, ortn., se under väg.]
bära. - Bära hundhuvudet, t. ex.
1632, tidigare: ’hänga hundhuvudet
på ngn’; jfr det forna okvädinsordet
hundhuvud (efter 2 Sam. 3: 8), ty. ich
soll imraer der dickköpftge hund sein
osv.; möjl. från detta senare utvecklat
till: ’vara den som får gå med (det
stora) hundhuvudet’; alltså tillhörande
den stora gruppen av bildl. uttr., där
hunden framställes som en föraktad
varelse. Se närmare Å. W:son Munthe
Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 56.
bärma, allmänt götal. dialektord,
öl-drägg, jäst, se ö Ib är ma.
bärnsten, r. 1: står: 1647, läs: 1640.
[böckare, sv. dial., tunnbindare, se
under burk o. tunnbindare.]
[bör, sv. dial., medvind, se under
med 2.]
börd. Om sammans, bördsadel (efter
ty. geburtsadel), men bördeman (fsv.
byrþaman) se Ordbildning II.
celibat, se under ungkarl.
chargera. Jfr superkarg.
[Charpentier, familjen., se under
Zimmerma(n).]
chiffer, står: roll, läs: noll.
cykel, se anm. under bicykel ovan.
dabba sig, Blanche 1864 enl. R.
Berg.
[dagvete, sv. dial., tupp, se vette.]
dalk, väseiitl. dial. o. bergv., (seg)
klimp el. klump, om person: stackare
o. d., som bergv. (även med formen
dalkar[e]): stelnad slaggklump (t. ex.
1826, 1864) = no. dalk ds.; jfr mhty.
talke, klippig massa, sydty. dial. dalk,
halvbakat bröd, om person: slarver,
tölp, m. m., eng. dauk, seg lera; väl
besl. med sv. (värd. i vissa trakter) o.
sv. dial., no. dalt, klimp. - Samma ord
är dalk, i sht dial., hårdnad el. valk i
handen el. på foten, valk, med betyd,
efter valk o. likbetyd, sv. dial. balk (jfr
Lex. Linc. 1640: ’Balk . . Gallus’).
dalt, klimp, se dalk.
damejeanne, ett slags stor bukig flaska
med kort hals, 1808, av fra. damejeanne
= eng. demijohn, ital. damigiana, spän.
damajuana osv., av mycket omstritt
ursprung; knappast arabiskt, ej heller
från provenc. demejano, halvmått, utan
snarast av dame Jeanne, ’fru Johanna’,
ett urspr, skämtsamt jämförelsenamn
med syftning på den bukiga formen, av
samma slag som t. ex. j u m fru el. sv.
(skämts.) Johanna, Rebecka m. m. om
nattkärlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
