- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1255

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Danderyd

1255

drott

Danderyd, ortn., se under det dock
(urspr.) ej besläktade Ryd.

dank n., sv. dial. (atm. i sht i Götal.),
även dakk (med kk av nk), motsvar.
isl. dpkk f., 110. dokk, o. nära besl. med
fsv. dcek VGL I, sänka i marken (av
*dankwi-ct); avljtidsformer till sv. dial.
dunken, fuktig (se du n k en nedan); f. ö.
även sammanställt med lett. danga,
dy-pöl o. d. Om de av Pipping SNF VIII.
1: 22 f. behandlade fsv. diokn VGL II
o. no. jokk (av djokk?) även höra hit,
är mycket ovisst.

Danmark. Om namnet se nu även
Br0ndal Da. Stud. 1920, s. 17 f., enl.
vilken folknamnet är primärt i
förhållande till landsnamnet o. bet3Tder
’bågskyttar’, till ett sky tiskt lånord dän,
båge = sanskr. dhanu-, det senare en
djärv o. osannolik förmodan.

dann, se även underdånig.

dejlig. Den här antagna släktskapen
med tät är osäker, med tung knappast
riktig; se närmare tung o. tät o. om
germ. stammen pig- tillägget under
gedigen.

demokrat. I litter. tidigare: o. 1750.
- Uppgiften att ordet i fra. uppkom
under den stora revolutionen innebär,
att det då först kom i allmännare bruk;
i själva verket är det ett par
århundraden äldre.

demon. Uppgiften: ’Nybom: demon’
avser naturl. ej det äldsta citatet: ordet
uppträder i sv. på 1790-t.

den. - Tillägg: I uttr. den och den,
eufemistiskt för hin (se d. o.), fan osv.,
redan L. Petri 1557: ’Jagh . . giffuer
honom then och then’, jfr Ity. de nn de,
ty. der und der. - Plur. de i betyd,
’folk, man’, t. ex. NT 1526: The skola
öffuerantwarda idher in på rådhwsen’,
med motsvar. i da., ty. o. särsk. eng.
(they); äldst tillsammans med lokativt
adverb, t. ex. fsv. ’bidhie dij om i alle
sta3dher, ät h . .’ - Deras majestäter
o. d., si. av 1500-t., jfr motsv. anv. av
possessiva pron. i da., ty., eng., fra. osv.,
ytterst av romansk upprinnelse; från
början syftande på förut nämnda
personer el. närmare förklarade av en
till-lagd bestämning; se f. ö. ers nåd under
nåd. - Jfr f. ö. till ovanstående E. H.

Tegnér Ark. 5: 327 m. m., s. förf. Sv.
Akad. handl. fr. 1886 6: 327 f. o. (utom
art. den i SAOB) i allm. om detta pron.
E. Olsons monografi Studier över
pronomenet den i nysv.

detektiv. I denna art. påstås icke,
såsom Noreen uppger V. spr. 4: 158, att
ordet kommer från eng. detective, men
väl av detta ord, vilket är riktigt, då
ordet (i ifrågav. betyd.) uppkommit i
detta spr. Särsk. i de första häftena
ansåg jag mig för lånorden ej alltid ha
utrymme att anföra mellanlederna (jfr
nedan), o. det förkortade uttryckssättet
har f. ö. sin motsvarighet i flera andra
etymologiska ordböcker.

diger. Svårare att igenkänna i
sådana ortn. som t. ex. Deranäs, fsv.
Dighrances, Smal.

[dignitär, se Ordbildning I under
-år.]

[di or i t, se Ordbildning I under -it.]

disträ, jfr förströdd under strö 1.

do dr a (slutet), se även rep e o. svingel
(slutet).

dok. Enl. en nyl. utkommen uppsats
av Wadsteiii (Skr. utg. av K. Hum.
Vet.-samf. i Upps. XXI. 3: 8) snarast lån från
ff ris.

2. dom. Jfr även d urna nedan.

domherre. Jfr till betyd. fra.
perro-quet, papegoja, egentl.: liten kyrkoherde
(se papegoja slutet).

[dorvel, dial., örfil o. d., se under
to rv.]

[dr ägo man, se under tolk.]

dragon. Kanske i stället till ä. eng.
dragoon, ett slags karbin el. musköt;
motsv. ord i ä. ty. o. ä. fra. även om
ett slags kanoner; egentl.: eldsprutande
drake. Jfr Murray o. (alternativt) redan
hos Skeat Et. diet. 1901.

dräpa. Enl. F. Jönsson Oldno. o.
oldisl. litt. hist. 1: 413, med f. ö. formellt
samma härledning, snarast i fråga om
grundbetyd, anslutande sig till det nära
besl. dråp; alltså: kväde över den dräpte
el. fallne.

driva (snö-). En annan, urgammal
nord. beteckning med säkerl. likartad
grundbetyd, se f an (n) nedan.

drott. Jfr även det urgamla finska
lånordet ruhtina(s).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free