- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1256

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

druva

1256

döbattanger

druva, jfr även tropp.

dråse. Till germ. *dreusan, falla, hör
bl. a. fsv. ström na m n et Drys Vgtl.

dubb, 1661: dob.

duenna, från spä., se dam l o. donna.

du g" g1. Verbet dugga finns tidigare
belagt än sbst.: Arvidi 1651.

duk. Enl. Wadstein (se dok ovan)
snarast från ffris.

duma, ryskt ord:
rådsförsamling,stadsfullmäktige, riksrepresentation, tanke,
omsorg m. m., från germ. spr. =
dom 2.

dunk, kagge o. d., 1645 = da., från
mlty. tunneke, dimin. till tunna (jfr
a lika, binnikemask, f än i k a,
Gödecke, h i l k a, n e j l i k a, r ö 11 i k a m. fl.).

Dunkehallar vid Jönköping
sammari-ställes av Lind NoB 2: 178 gissningsvis
med det under dunkel omtalade fnord.
adj. dunkr, mörk. Ordet kan dock ej
skiljas från det fsv. namnet å den nuv.
Dunkehallaån Dunka (1391 : ’Dwnka
qvarn’, SRP nr 2594; i texten antagl.
Dunko), men detta bör med hänsyn till
de ganska starka fallen förbindas
antingen med stammen i dunka, sorn
snarast är en utvidgning av dun- i
dåna, el. ännu hellre betraktas sorn
bildat med avledn. -k av denna senare
stam, liksom t. ex. sv. Viskan, de no.
älvnamnen Bronka, Folka, Grunka, Ilka9
Tronka, Vikka samt en del svenska
sjönamn (se förf. Sjön. 2: 31); jfr de no.
älvnamnen på Dyn- (O. Rygh No. Elven.
s. 34) el. de sv. å- o. forsnamnen
Bru-san, Susan, fsv. *Rotn i Rotneros,
Rijtla i Rytiofors (se Rotneros i Ordb.
o. i tilläggen), fsv. Ryniandi, larmaren,
m. fl. (förf. Sjön. 3: 72 f.). - Namnet
betyder alltså ’berghällarna vid ån Dunka’.
- Den gamla traditionen om rövaren
Dunke, som skulle givit sitt namn åt
Dunkehallar, är såsom de flesta dylika
ortnarnnsetymologier att lämna ur
räkningen.

dunken, ä. nsv. o. sv. dial., Var. rer.
1538, unken o. d.; jfr sv. dial. dungen,
fuktig, osv. (se under dy) o. f. ö. under
d an k ovan o. unken.

dunst, jfr även timjan.

dusa, 1640 i betyd, ’larma’ el. dyl,

duva 3. Det är ovisst, om familjen.

Taube innehåller ty. tanbe, duva; se
Taube.

dvärg. Den gamla sammanställningen
(av Bradke m. fl.) med grek. sérphos,
insekt (i så fall ie. *dhuerg"hos), hävdas
emellertid senast av Giintert Kalypso
s. 235, särsk. med hänsyn till den
urgamla o. vida spridda föreställningen
om olika insekter som själaväsen, häxor,
tomtar o. d. (sénphos vore då med G.
en analogibildning).

dyka. Ett enstaka ex. redan 1714.

dyning, Sahlstedt 1773, Kellgren:
’hafvets dyning’ osv. - 110. dyning, da.
donning, från Hy. ’el. fris., jfr Ity.
daning, dining, ffris. dining, höll. delning,
väl till Ity. (sik) dunen, svälla, spänna
ut sig, mlty. dune, svällande, ägs.
pu-nian, höja sig, resp. fris. dinen, tinnen,
svälla; av vilka u-formerna synas höra
till ie. roten tu, svälla, varom se tumme.
- Hos Alströmer 1776 i betyd, ’dyner’.

dyrgrip, se gripa.

dålig, jfr även det rotbesl. teater.

[dam, sv. dial., dov, se följ.]

3. dån, sv. dial. (atm. i sht i delar
av GötaL), ä. nsv., dunkel, matt, dov,
y. fsv. daan P. Månsson; jfr ä. sv., sv.
dial. dånögd, med matta ögon; till de
under dån l (växtn., åkerblindnässla),
dåna 2 o. dö anförda bildningarna.
Jfr f. ö. sv. dial. dam, dov, no. daani,
dunkel, som dock möjl. i stället med
Torp Etym. Ordb. s. 59 böra föras
samman med no. daama, lukta osv., med
grundbetyd, av ’dunst’ o. d. o. rotbesl.
med dum, damm, dimma osv.

dåna förekommer redan i Bib. 1541.

dåsig. Jfr även Noreen Sv. etymol.
s. 14. Kanske kunde man våga den
förmodan, att den i till betyd,
närstående ord uppträdande växlingen av
(nord.) ä o. u (o) sammanhänger med
ordens imitativa karaktär. I ett rätt
stort antal i ordboken behandlade
likartade fall är det just i ord med dylik
prägel, som en i ett el. annat avs.
oregelbunden växling förekommer (dels
sekundärt avljud o. dels självständiga
bildningar); se t. ex. under rangla.

[dätta, sv. dial., falla, se datt]

döbattanger, jfr fra. pörte å deux
battants, dvs. dörr med två halvdör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free